"Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser." – FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19
Dagens generation förstår och känner inte till det samhälle som fanns för 100/150 år sedan…På den tiden kom inga araber eller andra lyckosökare till Norden.Inte för jag tror att äventyrarna kände till allt det kroppsarbete, som dessa dåtida landsmän/kvinnor dagligen fick utföra,för att få mat på bordet.Hur man som liten innan skolan började på morgonen hade vissa arbetsuppgifter att utföra.Som 10-årig fick jag t.ex. hacka och luka i de typiska skånska betfälten. När hösten med regn och rusk satte in,var det åter tid att besöka åkrarna.Då fick man slita med bet-grepen för att skörda dessa enorma fält.Bara ett av många exempel på vad som begärdes,och var en naturlig vardag.Tror att man i olika delar av landet,känner igen sig med olika arbetsuppgifter från barndomen.Trots alla dåtida mödor skulle jag gärna se att den sammanhållning som då rådde hade bevarats,utan främmande exotiska inslag.
Galten:
Hade äran att lära känna den man som uppfann den s.k. bet-såmaskinen för ett korn åt gången…En stor uppfinning i början av 60-talet.För några veckor sedan såg jag så ett reportage från Tyskland,där numera att ”jättemaskin” skördar dessa sockerbetor.Allt skedde automatiskt från upptagandet tills betan var klar att lastas på bilarna… För mig som barn en
dröm om just en sådan maskin,istället för att ligga på knä i dyngan till sent på kvällen ! 🙂
I tidig ungdom hackade jag ogräs mellan låååååånga rader sockerbetor.
(Sommarjobb)
Åmål:
Välkommen i skaran som vet hur det känns att gå fram och tillbaka i solgasset,hacka böja sig och luka från tidiga morgon,till sena kväll ! På fält som är fyllda av småsten.
Dessutom se fram emot oktoberkvällarna på lerig åker gräva upp,hacka blast och samla i hög tills månen står högt på himmeln…. Då ligger jag heller i raderna och plockar potatis …
Även om man hade god kondition var man helt mörbultad på kvällen. Inte var det jysst betalt heller.
Vad hände med den tänke då? För att nu vägrar föräldrarna lära sina barn att vara hjälpsamma och tacksamma! Jag ser föräldrar mellan 20-50 års ålder och alla är så svåga med sina barn… barn bestämmer allting! Föräldrarna måste hålla käften och betala allt.
Dagens generation förstår och känner inte till det samhälle som fanns för 100/150 år sedan…På den tiden kom inga araber eller andra lyckosökare till Norden.Inte för jag tror att äventyrarna kände till allt det kroppsarbete, som dessa dåtida landsmän/kvinnor dagligen fick utföra,för att få mat på bordet.Hur man som liten innan skolan började på morgonen hade vissa arbetsuppgifter att utföra.Som 10-årig fick jag t.ex. hacka och luka i de typiska skånska betfälten. När hösten med regn och rusk satte in,var det åter tid att besöka åkrarna.Då fick man slita med bet-grepen för att skörda dessa enorma fält.Bara ett av många exempel på vad som begärdes,och var en naturlig vardag.Tror att man i olika delar av landet,känner igen sig med olika arbetsuppgifter från barndomen.Trots alla dåtida mödor skulle jag gärna se att den sammanhållning som då rådde hade bevarats,utan främmande exotiska inslag.
Det var annat krut i tidigare generationer.
Galten:
Hade äran att lära känna den man som uppfann den s.k. bet-såmaskinen för ett korn åt gången…En stor uppfinning i början av 60-talet.För några veckor sedan såg jag så ett reportage från Tyskland,där numera att ”jättemaskin” skördar dessa sockerbetor.Allt skedde automatiskt från upptagandet tills betan var klar att lastas på bilarna… För mig som barn en
dröm om just en sådan maskin,istället för att ligga på knä i dyngan till sent på kvällen ! 🙂
I tidig ungdom hackade jag ogräs mellan låååååånga rader sockerbetor.
(Sommarjobb)
Åmål:
Välkommen i skaran som vet hur det känns att gå fram och tillbaka i solgasset,hacka böja sig och luka från tidiga morgon,till sena kväll ! På fält som är fyllda av småsten.
Dessutom se fram emot oktoberkvällarna på lerig åker gräva upp,hacka blast och samla i hög tills månen står högt på himmeln…. Då ligger jag heller i raderna och plockar potatis …
Även om man hade god kondition var man helt mörbultad på kvällen. Inte var det jysst betalt heller.
Vad hände med den tänke då? För att nu vägrar föräldrarna lära sina barn att vara hjälpsamma och tacksamma! Jag ser föräldrar mellan 20-50 års ålder och alla är så svåga med sina barn… barn bestämmer allting! Föräldrarna måste hålla käften och betala allt.
Känslan fins kvar fast i en annan skepnad
Jag känner väl igen det och…
det är med sorgsen saknad.