Förra veckan hade Aftonbladet en artikel med rubriken ”Fyra av tio nyanlända syrier högutbildade”. De hävdade att så många som 38 procent är högutbildade av syrierna, enligt statistik från Arbetsförmedlingen. ”Med flyktingvågen från Syrien har Sverige fått sin största akademiska tillströmning hittills”. Problemet är att detta är inte alls stämmer.

Tittar man på rapporten artikeln bygger på, ”Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget” (2015) kan man läsa att Arbetsförmedlingen först visar vilka som har eftergymnasial utbildning under och över två år. Men sedan kallas dessa personer för högskoleutbildade, trots att högskola bara är en av flera eftergymnasiala utbildningar.

I Sverige kan du till exempel gå KY (Kvalificerad Yrkesutbildning) och Folkhögskola. Men dessa är inte högskola. När jag frågade Arbetsförmedlingen på Twitter om begreppsförvirringen svarade de ”Akademiker är ett brett begrepp”.

Och här vill jag stanna lite. För nej, akademiker är inte ett brett begrepp. I alla länder betyder akademiker ”en person med akademisk examen”, från högskola eller universitet. Du är inte akademiker om du inte har examen, ännu mindre om du inte ens satt din fot på en högskola.

Om inte ens Arbetsförmedlingen är noga med begreppen är det inte konstigt att myten om de högutbildade flyktingarna fortsätter att dominera debatten. För det är en myt.

En akademisk examen är minst kandidatexamen och det tar tre år. Enligt SCB och rapporten ”Utbildningsnivå bland utlandsfödda” (2014) är det bland syrier som kom mellan 2009 och 2013 bara 10 procent som har eftergymnasial utbildning på tre år eller mer.

Bland somalierna och eritreanerna är det bara 5 respektive 6 procent.

I stället har den absoluta majoriteten bara förgymnasial utbildning, det vill säga grundskola från allt mellan ett och nio år. Flest lågutbildade har Somalia med 57 procent. Men även bland de övriga länderna ligger siffran strax över eller under 40 procent. Så hälften av totala antalet flyktingar har alltså inte ens gymnasieexamen.

Enligt Ekonomifakta har flyktingar 2014 i den vuxna befolkningen (25 år och över) från Syrien i genomsnitt 6,6 utbildningsår. Somalierna har 3,2 år och irakierna 5,6. Ingen av dem når ens upp till svensk grundskola på nio år.

Mot bakgrund av detta är det anmärkningsvärt varför en svensk myndighet blandar ihop begreppen så kapitalt. Om det är okunskap eller missriktad välvilja att försöka göra negativa siffror mer positiva får de svara på. Men det kan inte fortgå.

En spade är en spade. En person som inte gått på högskola är inte akademiker och har ingen högskoleutbildning.

Det flödar inte in högutbildade till Sverige. Tvärtom – det flödar in lågutbildade just nu. Denna grupp är redan i dag kraftigt överrepresenterad i arbetslöshet och bidragsberoende. Hur löser vi det problemet?

Inte med validering av högskoleexamen. Utan med enkla jobb och lägre ingångslöner. Våra höga ingångslöner på i snitt mellan 16 000 och 18 000 kronor är svåra att motivera när en tilltänkt anställd inte kan språket och enbart har tre års skolgång i Somalia i bagaget.

Ska vi kunna integrera många tiotusentals flyktingar med mycket låg utbildningsnivå får även LO bjuda till. Och ska vi hitta lösningarna måste myndigheter och media sluta att sprida myter.

Rebecca Weidmo Uvell