INVANDRINGEN. Mehretab Mekonen Belay är frilansjournalist och antropolog. Han har sina rötter i Eritrea och håller inte med om det är bra att ge alla eritreaner flyktingstatus i Sverige, som Migrationsverket gör. Landet är en diktatur – men de socioekonomiska och politiska begränsningarna är inte unika för Eritrea skriver Belay på Aftonbladet.
En av de största grupperna som får asyl i Sverige just nu är eritreaner. Trots det finns det ingen debatt kring varför så många söker sig hit. Eritrea beskrivs i västerländsk media som en grym diktatur, Afrikas svar på Nordkorea. Men det krävs en mer nyanserad bild för att förstå den komplexa situationen i landet. Eritrea har mer gemensamt med Kuba – även om det inte heller är något smickrande sällskap rent politiskt.
FN publicerade nyligen en rapport om mänskliga rättigheter i landet där det bland annat står: ”Kritik mot regimen tolereras inte, det finns ett utbrett angivarsystem. Godtyckliga arresteringar, tortyr och avrättningar är vanligt förekommande. Sexuellt våld mot kvinnliga soldater förekommer i stor omfattning.”
Även om rapporten har kritiserats hårt av regimvänliga för att enbart bygga på intervjuer med exileritreaner, så är trovärdigheten hög. Ingen kan förneka förekomsten av kränkningar och ett underskott av demokrati i kölvattnet av konflikten med Etiopien. Det är dock helt fel att tro att alla eritreaner är förföljda.
Situationen i Eritrea har inte försämrats under den senaste tiden. Det pågår varken krig eller etniska konflikter även om det råder ett krigstillstånd på grund av gränskonflikten med Etiopien.
Samtidigt har läget blivit bättre på vissa områden, till exempel ekonomin tack vare guldfyndigheterna. Begränsning av den militära och nationella tjänstgöringen till 18 månader, som den var tänkt från början, diskuteras också av regimen just nu vilket i sig är ett stort framsteg. En ny författning håller på att utarbetas och ska vara klar 2018. Det återstår dock att se om dessa löften infrias.
Trots det har antalet eritreaner som kommer till Sverige ökat markant. Detta har i huvudsak att göra med Sveriges och EU:s förhållningssätt till Eritrea.
Den enskilt största orsaken är att människor uppmuntras att lämna Eritrea av oppositionella – och att västerländska regeringar lovar permanent uppehållstillstånd. I Sverige får eritreaner sedan 2014 permanent uppehållstillstånd, efter beslut från Migrationsverket.
Resultatet har blivit att regimen sitter säkrare än någonsin då alla regimkritiker och ungdomar lämnar landet. Eritrea dräneras på sin bästa resurs, dess befolkning.
Det är framför allt avsaknaden av framtidstro som får människor att fly men långtifrån alla eritreaner har skyddsbehov. De socioekonomiska och politiska begränsningar som finns i landet är inte unika för Eritrea utan många ungdomar i utvecklingsländer genomgår liknande umbäranden, till exempel i Sydsudan, Jemen, Somalia och Nordkorea.
Under 2014 kom nästan 18 000 eritreaner till Sverige och siffran kommer att öka i år, efter Migrationsverkets beslut att alla eritreaner har skyddsbehov.
Jag håller inte med i den bedömningen. Beslutet har lett till att ungdomar hoppar av skolan och med livet som insats beger sig till Sverige. Tonåringar omfattas inte av den obligatoriska militära eller nationella tjänstgöringen men antalet ensamkommande barn från Eritrea är trots det större än någonsin.
Svenska myndigheter skjuter sig själva i foten och ropar sedan på hjälp. Det är ett väldigt märkligt beteende.
Den eritreanska regeringen är självklart huvudansvarig för befolkningens lidande, den har misslyckats med att leda landet i rätt inriktning. Presidenten har inte lyckats bli en statsman utan fortsätter styra landet med järnhand.
Men vi eritreaner måste gå i bräschen och lyfta frågan om varför vi flyr från diktaturen i Eritrea och ser exilen som en lösning i stället för att arbeta för en bättre framtid i landet.
Den långsiktiga och varaktiga lösningen finns hos oss själva vid Röda havet och inte vid Medelhavet eller Östersjön.
Mehretab Mekonen Belay
-Pettersson håller fullstäntigt med eritreanen ”Den långsiktiga och varaktiga lösningen finns hos oss själva” och det gäller alla asylinvadrare…
Mehretab är en rasist samt en husneger enligt gängen på vänsterkanten, hans slutcitat:”Sveriges myndigheter skjuter sig i foten och sedan så ropar de på hjälp” bästa förklaringen hittills enligt mig.
Se bilden, unga män i sina bästa år. Starka och med ungdomens go.
Naturligtvis ska de stanna och slåss för sitt land, inget annat.
Hur ska de annars få ordning på landet?! Sanktioner och liknande, det hjälper ingenting. Det enda som händer är att de utsatta får det än jävligare samt att extremist/gerillagrupper får fler rekryter.
Som jag sagt tidigare, många kommer att oundvikligen dö i striderna men det finns inget annat sätt att nå stabilitet i ett land i en så extrem situation som Eritrea är i.
Dessutom är de alldeles för många. Det är huvudorsaken till svårigheterna i landet(det gäller många länder, det)
Krig reducerar folkmängden(som det gjort i tusentals år), det låter cyniskt men det är otvivelaktigen sant.
Och fortsatt allvarligt talat, kan man inte se till att hålla folkmängden i ett land på en lagom nivå, då är kaos, våldsamheter och barbari inte långt borta.
Man kan nämligen inte överleva tömda dricksvattenbrunnar eller redan uppätna skördar. Marken har en begränsad förmåga att producera skördar…..
Står det skrivit i någon helig skrift att Sverige måste vara
det land som ska ta hand om all världens elände???
Varje land väljer väl sina ledare, (även om vi dom sista
40 åren inte har något att vara stolta över på det området)
det hjälper väl inte att exportera problemen till andra länder
när man tar konflikterna med sig, bli hemma och jobba för
förbättring istället!
Enligt The Economist är värnpliktstjänstgöringstiden i Eritrea formellt
obegränsad men i praktiken 6.5 år. Desertering eller undanhållande
straffas hårt. Om länder som Sverige lovar PUT i dessa fall blir
desertering och undanhållande riskfritt för unga eritreanska män
Varför Sverige ställer upp med obegränsat antal PUT är oförklarligt.
Det beror sannolikt på får förmåga att säga nej. Sverige går under
av empati.
Empatologi?
Bara Syrien kvar. Stoppa kriget där och begränsa spridningen till närområdet tills möjligt att återvända.
Resten skickas tillbaka till avsändaren.
Sedan använder vi de pengar som uppenbarligen konstaterats vara möjliga att låna till andra länders medborgares väl för att i stället låta dem gynna svenska medborgare som t ex äldre och sjuka.
Fängelsekunder med ursprung i annat land omplaceras till serviceanläggningar vilka avtalas fram med herr Putin i östlig riktning.
Sedan städar vi upp och ber våra grannländer om ursäkt för vad vi ställt till med. Därefter förklarar vi att det var ett misstag att låta mentala frågetecken som Reinfeldt åtnjuta makt. Hans politik har medförde en tragedi som i dag är svår att överblicka. Detsamma gäller även när misstanke om att drogbruk medfört att nervsystemets funktion är kraftigt nedsatt hos den person som fattar livsavgörande beslut. Det har inte varit så tydligt definierat eller diskuterat kring frågor av den här typen.
I framtiden kommer politiker att genomgå undersökningar för att säkerställa att den mentala statusen är tillräckligt frisk för att vara del av en position som medför makt över andras liv.