INSÄNDARE. Den snillrike riddaren Don Quijote av la Mancha, hidalgo d’España, är ute på äventyr och slås mot väderkvarnar som han tror är jättar. Och så, våran Margot – Sveriges utrikesminister – är också ute på äventyr och slås mot de mäktiga i
Saudiarabien som hon tror är harar. Hon råkar gå vilse och anfaller en väderkvarn – nja, det var faktiskt hennes eldsprutande hingstdrake som anföll.

Då blir Don Quijote arg och sätter fruntimret på plats, värre än hans majestät konungen av Saudiarabien gjort. Eftersom den stjärnglansiga käringen är svår att skrämmas iväg, riskerar nu Sverige att Miguel Cervantes de Saavedra, i hög person, kommer att kalla hem alla exemplar på sin roman från svenska bibliotek och bokhandel. Författaren vill tydligen inte att mästerverket skall censureras eller ord skall tas bort och förbjudas av Svenska Akademin.

Titta nu på min barnsliga, färglada teckning och rösta på vilken karaktär ni tycker är roligast. Vad sägs om Fåntratten? Vik hädan, satan! Det enda uppdrag han har kvar är att plocka bort drakens hulda bajs.

Ni kan inte rösta på Rosinante – Don Quijotes trogna märr, tyvärr. Hur mycket jag än ville ha hästkraken med, fann jag inte plats åt henne. Inte åt bondjäntan Dulcinea del Toboso heller. Sancho Panza, Don Quijotes jordnära vapendragare, och åsnan är tappra och godhjärtade.

Idealisternas rättrådighet, frihetsvilja och mod ar knölaktiga karikatyrer i dagens samhälle, de har tillintetgjorts av krassa verkligheten. Man orkar inte längre se på människorna och deras dårskaper med överseende, humor och värme.

De stolta människorna, med känsla för etik, moral och rättvisa, som har civilkurage att säga ifrån, har för länge sedan utmanövrerats och kvar är det mänskliga avskummet, den moraliska dräggen.
Arrogans och lögn är maktbegärets attribut.

Blaise Pascal sade: ”Rätt utan makt är maktlös, makt utan rätt är tyrannisk”.

Mimi N.