Hade han ont i halsen?

Från Eva-Maries Facebook

Det går inte en dag utan att pulsen stiger för att man blir arg på något som sker i staden. Vi är många som inte mår bra, vi liksom äter varandra. Det mångkulturella samhällets lyckorike är en utopi då vi i möten med medmänniskor inte längre förstår varandra.

2015-03-04_1747

I helgen skulle jag resa med en stadsbuss några hållplatser för att sedan per tåg ta mig vidare en bit ut från staden för att hälsa på vänner. Jag hade hört från någon att med busskortet kunde man från resans början betala för hela färden och dessutom på samma busskort betala för två.

Bussen kom (linje två), jag och mitt resesällskap steg på. Lugnt, högt och tydligt förklarade jag vad jag önskade för biljett för busschauffören att ta betalt för, och jag var extra tydlig då jag inte på förhand kunde veta hur mycket av det svenska (skånska) språket denna man bakom ratten förstod.

Med en nonchalans som jag aldrig tidigare mött från någon började föraren att knappa på betalningsautomaten, han sa ingenting, han tittade inte på mig och allt kändes så konstigt. Med sin hand pekade han att det var dags för mig att hålla fram mitt kort så att avgiften drogs, jag gjorde så.

Tankarna for runt i mitt huvud om denna man i tjänst tappat talförmågan, då gjorde han det igen, han pekade, han pekade på biljetten utan att något ord kom över hans läppar. Jag tog biljetten och vi, jag och min sambo gick för att sätta oss.

Vad var det för fel på busschauffören, har jag fördomar om jag misstänker att han var en man med en tro åt det islamska hållet då hans utseende och det svarta skägget gav mig känningar och vibbar att det förhöll sig så. Ville han inte prata med mig för att jag var kvinna eller för jag var svensk…..eller hade han ont i halsen.

Det hela kändes mycket olustigt då det hör till ovanligheterna att man blir bemött på detta sätt när man själv är korrekt på ett trevligt vis, men det skulle bli värre. Efter en koll på biljetten upptäckte vi att han endast hade tagit betalt för en person, alltså han lät min sambo resa gratis och hade vi inte upptäckt detta kunde det stå oss dyrt då vi skulle vidare per tåg.

I Malmö har vi fartgräns 40km/h men när vi närmade oss Skånes Universitetssjukhus SUS gick det undan i minst 60. Jag kände en stor oro om att denna förare eventuellt skulle ta oss alla in i döden med en vansinnesfärd, skulle vi medverka i ett attentat. Vi bor i ett mångkulturellt samhälle där vi lever med att allt kan hända snabbt, och så är det slut. Vi lever och verkar i en global stad.

Efterord: Biljetten från bussen lämnade vi till Resecenter vid tågstationen och fick gjort om och gjort rätt, så att vi kunde resa till Åkarp med giltiga biljetter precis som vi önskat från början. Mina tankar går till den hemska bussfärden och undrar om det är nu i vårt omgjorda land, om det är nu som jag ska förstå att jag som kvinna är mindre värd än en man?

Eva-Marie Olsson
Malmö

9 thoughts on “Hade han ont i halsen?

  1. Jag är tacksam för att jag inte så ofta måste använda allmänna kommunikationer men de få gånger som det sker så är jag tacksam över att inte behöva prata med nysvenskar. Har alltid en bok i handen som jag är djupt intresserad av.

  2. Insändarskribenten har åkt i 60 kilometer i timmen,tja där jag bor kör både skäggiga och rakade män hiskligt fort, körde de i 60 skulle jag vara mer än nöjd.
    Visst är det härligt med artiga och trevliga människor, men insändarskribenten gissar och har som alltid en dold undermening.
    Men det är klart, synd att insändarskribenten kände sig kränkt.
    Ta upp frågan med bussbolaget, möjligen saknas en viss kompetensutbildning.

  3. Hade du kommenterat saken till bussföraren hade du förmodligen blivit nedslagen på platsen.
    Du måste visa respekt.

  4. Sverige är inte mångkulturellt. Det mångkulturella samhället är en eftergift för muslimer. Muslimer tror inte på mångkultur. Hur många olika kulturer får stöd i samma utsträckning som Islam? Skulle var intressant att se statistik, övriga kanske får lika mycket eller större stöd fast det inte skrivs så mycket om det i pressen.

Kommentera