INVANDRING/VALET 2015. Tre kristdemokrater och en centerpartist skriver på DN Debatt att för att motarbeta Sverigedemokraternas människosyn och fördomsfulla attityder mot invandrare bör övriga partier börja diskutera ”en ansvarsfull flyktingpolitik” med SD.

-Pettersson tycker det låter bra men märkligt – För att motarbeta SD ska sjuklövern alltså diskutera Sverigedemokraternas politik. Med det resonemanget verkar ett nyval lite onödigt.

”Att kategoriskt ignorera Sverigedemokraternas närvaro i riksdagen är att ge dem en populistisk frisedel i stället för att bekämpa deras främlingsfientlighet. Vi anser att partierna bör kunna samtala med Sverigedemokraterna”, skriver ambassadören Rasmus Rasmusson tillsammans med två före detta KD-riksdagsledamöter, Annelie Enochson och Rolf Åbjörnsson, samt Staffan Danielsson, före detta riksdagsledamot för C.

De föreslår tillsammans fyra reformer att diskutera och uppmanar partierna att släppa tabubeläggningen av kritiska frågeställningar om svensk migrations- och integrationspolitik: ”Lämna inte populism i fred”.

I ett första steg mot en ansvarsfull flyktingpolitik anser vi att följande fyra reformer ska diskuteras.

1. Kvotflyktingar. Om Sverige i högre grad vill framstå som reell humanitär stormakt bör vi bereda större plats åt så kallade ”kvotflyktingar” som i åratal vistats i UNHCR:s många flyktingläger. Av dessa tar vi emot 1 900 per år, bara en bråkdel av alla flyktingar som kommer till Sverige. De flyktingströmmar vi nu tar emot tränger undan mottagande av personer vars flyktingstatus är dokumenterad. Sverige ska göra en ny avvägning till förmån för så kallade ”kvotflyktingar”.

2. Flyktingar från säkra länder. Norge har minskat antalet asylsökningar genom att förklara vissa kategorier som omedelbart avslagbara med hänvisning till säkerheten i deras hemland. EU-landet Tyskland gör på samma sätt. Sverige ska följa de exemplen.

3. Falska asylskäl. Den som söker asyl utan ID-handlingar eller på falska grunder är inte sällan offer för kriminella människosmugglare. På grund av övermäktigt tryck och/eller rådande praxis accepterar Migrationsverket i stor utsträckning den berättelse som den asylsökande ger. Den prövning som görs med verkets begränsade resurser är otillräcklig. Göteborgsforskaren Rodney Åsberg beskriver i en rapport hur en del av påstått förföljda unga flyktingar i själva verket är jordägare utan giltiga asylskäl.

Vidare har en stor andel av ensamkommande flyktingbarn kommit som asylsökande till den svenska gränsen med hjälp av smugglare till vilka familjen betalat i storleksordningen över 100.000 kronor. År 2013 sökte cirka 4.000 ­ensamkommande flyktingbarn asyl i Sverige. Det är mest i hela EU. Enligt prognosen beräknas 8.000 ensamkommande barn söka asyl under 2015.

Redan nu lägger EU ner mycket energi på det gemensamma asylsystemet. Sverige bör öka trycket på att finna lagliga asylvägar till EU. Samtidigt skall vi på hemmaplan förse Migrationsverket med resurser och metoder för att avvisa de asylsökande som på falska grunder undantränger mottagande av förföljda och som därigenom missbrukar vår flykting­mottagning.

4 Anhöriginvandring. I alliansens och Miljöpartiets uppgörelse om anhöriginvandring (som Socialdemokraterna nu anslutit sig till) ingår att de som kommit till Sverige ska klara sin egen försörjning. Innan hans eller hennes anhöriga får komma hit. Överenskommelsen undantar barnfamiljer, flyktingar som kommit hit genom Genevekonventionen och ensamma flyktingbarn. Det har visat sig att mindre än en procent av fallen beviljas återförening med uppfyllda försörjningskrav. På denna punkt bör Sverige skärpa försörjningskravet. En något senare återförening kan därigenom ske med bättre framtidsförutsättningar.

Flyktingmottagning ingår som en del i migrations- och integrationspolitiken. Det råder bred samsyn om att arbete, språk och bostad är viktiga förutsättningar för de nyanländas goda och snabba integration. Utan inbördes rangordning listar vi här några mer allmänpolitiska förslag som bör leda till bättre förutsättningar i vardagen för alla som lever och verkar i Sverige.

Validering av examina avseende kvalificerade yrkeskategorier måste kunna ske snabbare än i dag; invandrare i olika professioner ska snabbare komma i arbete efter ev. kompletteringar.