Nu är det AF:s tur

Migrationsverket har nästan kapitulerat under den allt större börda verket och dess anställda utsätts för. Ständigt kräver verket också nya miljarder för att överhuvudtaget kunna bedriva en verksamhet.

Vi läser om kommuner som inte längre klarar sina åtaganden, varav flera nu vädjar om att få slippa ta emot fler asylsökanden. Nu är det Arbetsförmedlingens tur att ropa på hjälp. Trots att regeringen skjutit till mer pengar (hört det förr?), så räcker dessa inte. Personalen känner sig allt mer maktlös, många upplever en tilltagande stress och allt fler sjukskriver sig p.g.a. relaterade problem.

Arbetsförmedlingen bedömer en sådan situation som ohållbar”.

Det är inte bara AF som bedömer situationen som ohållbar och ärligt talat. Vilka, förutom Bert Karlsson och andra asylentreprenörer, tjänar på detta? Inte är det skattebetalarna, inte är det de som (både frivilligt och ofrivilligt) tar del av vår välfärd, inte är det ekonomin och i längden inte ens de nya svenskarna.

För att citera Suat Cicek, invandrare från Turkiet, som redan 2004 uttryckte sig så här i Aftonbladet:

Trots att Sverige inte har resurser att ta hand om alla som kommer hit, fortsätter vi att fylla på med nyanlända flyktingar. Det är som om Sverige försökte visa hela världen att vi är duktigast av alla. Vi brukar skryta med att vår flyktingpolitik är ”generös”, men i slutändan menar jag att den politiken är ett svek, både mot dem som ska bygga ett nytt liv och mot det svenska samhället.”

Källa: SvD

Då finns det personer som Lars Lindström på Expressen som vill tvinga samtliga kommuner att ta emot asylsökanden och så Tove Lifvendahl på SvD som anser att ingen ska undgå ansvar. I.o.f.s. rätt, men det största ansvaret ligger på politiker och myndigheter i de länder varifrån människor flyr, inte på svenska skattebetalare.

6 thoughts on “Nu är det AF:s tur

  1. Nu utgår man ju ifrån att våra ”stora dagstidningar ”, Aftonbladet och Expressen med en gång, inleder både ” avslöjande” och ”granskande” reportageserier om detta som sker på AF. (Samt då även andra myndigheter och samhällsinstitutioner.)

    Varför och hur medarbetare på AF blir sjuka av den orimliga arbetssituationen, som av de själva betraktas som ohållbar.

    Så här kan man väl inte behandla människor i Sverige?

    Eller vad säger chefredaktörerna på AB och EXP ?

    Förmodar att ni ligger i startgroparna för er ”grävande journalistik” nu.

  2. Än en gång ökar AF sin personalstyrka och kostnaden för denna fullkomligt odugliga koloss på lerfötter. Hörde av en somaliska att det är lätt för invandrare (utan förkunskaper) att få statligt jobb i Sverige, framför allt AF. Det är ”fint” att jobba på AF. Du kan där också få in all släkt och vänner på fina jobb bland AF:s underentreprenörer.

    Får mig att återigen undra vad massinvandringen egentligen kostar?

  3. Här finns det pengar att spara! Lägg ner AF. Dom har ändå inte förmedlat ett enda arbete på flera år. Har man tillgång till dator och internet ( vilket nästan alla har) så kan ban lika bra sitta hemma och söka jobb som att gå ner till AF och sätta sig framför datorn och göra detta.

  4. Det skar sig rejält senast jag besökte Arbetsförmedlingen. Jag var iof inte så speciellt snäll mot personalen som jobbade där. Kvinnan som jobbade i receptionen kallade jag med hög röst för ”lat och oduglig”. ”Det är jag inte alls” svarade hon. Men det var nog jag som hade rätt faktiskt. Arbetsförmedlingen består i största allmänhet av just oduglingar. Det bekräftas ju av och till statistiskt också genom att de i snitt bara plockar fram ett enda riktigt jobb per år och handläggare. Totalt outsägligt: ODUGLIGT!

    Med viss smärta konstaterar jag att dessa oduglingar också har en karriär att se fram mot. De trasslar bara in sig ännu mer i denna ”koloss på lerfötter” och vips har de blivit chef över nån ny blindtarm i organisationen. Med detta följer naturligtvis en lön som utan vidare distanserar dem rejält från de ”kunder” som de har att serva. Detta trots att de själva i många fall endast har marginellt mer utbildning än deras egna kunder. En enda simpel fråga till någon av deras handläggare resulterar i en hel hög med A4 dokument som inte har ett dugg med saken att göra. På detta sätt tröttar de ut klienterna så de skall förstå att det är meningslöst att fråga eller be om hjälp. Då är liksom målet uppnått. kunden har blivit foglig och totalt passiviserad.

    Men oduglingarna till handläggare hittar snart nya karriärer i monsterorganisationen?

    Döda AF!

    • Det är helt rätt det du säger, och så fungerar det i alla
      dom otaliga verk som bara blir fler och fler i landet,
      man undrar ju över hur många av dessa statliga verk
      som Sverige hade klarat sig utan ? Tror inte ens att
      medborgarna hade märkt om ett stort antal av dem bara försvann!

Lämna ett svar till GruneAvbryt svar