Av Siewert Öholm från sin blogg på Världen idag

Wallström måste avgå nu. Det är faktiskt den enda slutsats som går att dra efter denna sorgens dag för svensk diplomati och Sveriges roll i världssamfundet. Den 30 oktober 2014 har minoritetsregeringen S,MP och utrikesminister Margot Wallström genom att erkänna staten Palestina försatt Sverige i en diplomatisk kris. Staten Israel har kallat hem sin ambassadör i Sverige. Vi går på tvärs mot de flesta av de länder vi normalt samarbetar med. Sveriges regering och dess utrikesminister sällar sig nu i stället till 134 andra länder, varav ett stort antal diktaturer, som Kina eller hårdföra islamistiska regimer i Mellanöstern. Alla dessa, nu 135 länder, har erkänt Palestina trots att det är en stat som inte ens finns. Folkrättsprofessorn Ove Bring måste utvecklat en vetenskaplig härdsmälta genom att påstå att beslutet är förenligt med folkrätten. Ett Nordiskt land, Island, liksom grannen i söder , Polen tillhör de 134. EU-s linje är däremot glasklar, inget erkännande nu. I det Brittiska parlamentet deltog endast 284 (!) ledamöter av 650 i en omröstning som ville erkänna Palestina. Knappast en spegel av brittisk hållning.

Betydelsen, politiskt och ideologiskt, av hur den nya regeringen driver vårt land in i sammanhang vi definitivt inte vill förknippas med går inte att överskatta. Det svenska beslutet är en politisk provokation mot en parlamentarisk majoritet i den svenska väljarkåren och mot staten Israel med vilken vårt land haft goda diplomatiska förbindelser i 64 år.

På mindre än en månad sänker den nya regeringen Sveriges anseende i världen och avslöjar sig vara i händerna på palestinalobbyister och islamister. Tre företrädare för direkt israelhat är medlemmar i regeringen, Gustaf Fridolin, Mehmet Kaplan och Åsa Romson. Utrikesministern  själv agerar som om hon sitter fast både i gammal SSU-naivitet och i palmeindoktrineringen från 80-talet.

Genom Palmes gullande med terroristen Yassir Arafath efter 1983, lämnade socialdemokratin sin ideologiska lojalitet för Israel, för att i stället legitimera våld, förtryck, terror och politisk diktatur. Flera  socialdemokrater med Pierre Schori och Sten Andersson i spetsen, började  fullkomligt jaga Mellanösterns enda demokrati, staten Israel. Till sin hjälp fick de medlöpare som dåvarande Broderskapsrörelsen och lite  senare palestinafanatiker som Peter Weiderud och Ulf Bjäreld i nuvarande ”Socialdemokrater för tro och solidaritet”. Solidariteten riktar sig enbart mot PLO på Västbanken och Hamasterrorledarna i Gaza. I detta medverkar nu Margot Wallström som verkställande av ett beslut som backar Sverige till 80-talet och naivt bortser från att hela regionen förändrats. Den brinner av ett islamistiskt inbördeskrig. Delar av den regering som det nu erkända Palestina styr  har genom regeringspartnern Hamas direkta kopplingar både till ISIS och al- Qaida. Vare sig palestinska myndigheten, Hamas eller omgivande grannar som Iran och Syrien erkänner israel. Hur naiv och världsfrånvänd får en regering vara, även om den saknar regeringserfarenhet?

Den 30 oktober fick vi svaret p å den frågan. Regeringen struntar i verkligheten. Den kör sina 80-talsdoktriner i stället. Alltid gläder det någon gammal kommunist eller ship-to-gaza-fanatiker. Framför allt håller sig både Sjöstedt och Romson lugna.
Det som skett är ovärdigt, obegripligt och direkt dumt.

I stället för att främja fred i området, fördjupar vår regering konflikten.
I erkännandet fanns inte ett ord om krav på demokrati och val i Palestinska områden, inte ett ord om jämställdhet och mänskliga rättigheter i Palestina , inget om hatindoktrineringen av skolbarn i palestinska läroböcker, inte  något om den öppna antisemitismen i medierna, inga protester mot Hamas fortsatta missilskjutningar över Israel, inget om pågående terrorattacker i Jerusalem och inte ett ord med krav på att erkänna Israel.

Margot Wallström är inte värdig att vara vårt lands röst i världen och landets utrikesminister. Hon måste avgå nu.

Siewert Öholm

-Pettersson vill till Siewerts ord tillägga att minoritetsregeringen har gått emot majoriteten i Sveriges riksdag av inrikespolitiska skäl. Stefan Lövfen (S) har mutat V och MP på bekostnad av Sverige och Israel. Minoritetsregeringen går också emot grannländerna Danmark, Finland och Norge, minoritetsregeringen går emot EU som den förbundit sig att följa. Siewert har rätt – avgå Margot.