MALMÖ. Heltäckande simkläder. Könsuppdelade grupper. Enskild undervisning. Malmös skolor har många sätt att få eleverna att simma, även om föräldrarna är tveksamma. Och skollagens skärpta krav verkar ha gjort skillnad.

Migrationsminister Tobias Billström, tillika talesperson i integrationsfrågor i sitt parti Moderaterna, tycker att allt för många elever beviljas befrielse från simundervisningen.

Som Sydsvenskan kunde berätta igår, så ljög ministern om hur många elever det egentligen handlar om som är undantagna. I Malmö är det enstaka elever som har befrielse, och nästan alla har det av andra skäl än religiösa eller kulturella – det handlar till exempel om funktionshinder och klorallergi.

Däremot är skolorna uppfinningsrika när det gäller att få alla elever att hoppa i bassängen. I den enkät om simundervisning som Sydsvenskan har skickat ut, kan skolorna ange vad de gör för att få alla elever att delta.

Allra vanligast är att skolan delar upp simningen i grupper med flickor respektive pojkar. En del skolor delar upp könen vid behov eller önskemål från föräldrarna, medan några skolor alltid delar upp i pojkar och flickor.

Utöver det finns en rad olika sätt att få så många elever som möjligt att delta. Detta är vad skolorna i Malmö gör:

• Enskild omklädning.
• Enskild undervisning på skoltid eller efter skolan.
• Simundervisning på skollov eller fritids.
• Klorfri simundervisning.
• Burkini som simdräkt eller extra underkläder med långa ärmar och ben.
• Motiverande samtal med föräldrarna och information på föräldramöten om vad som krävs för att få godkänt betyg i idrott.
• Manliga eller kvinnliga lärare, beroende på vad som krävs.
• Simning i bassäng med kroppstempererat vatten.
• Små simgrupper.
• Simhall utan insyn.
• Föräldrarna undervisar i simhall och skolan står för entréavgiften.

Marjan Egumenovski, simlärare på Rosengårdsbadet som undervisar elever från alla fem skolorna i Rosengård, gissar att cirka en tredjedel av alla tjejer som kommer på simundervisning har heltäckande kläder på sig. Det är vanligt att tjejer täcker håret och kroppen. Det är jobbigt att simma med så mycket kläder och det blir lite svårare att nå målen då, säger han.

Däremot har de könsuppdelade grupperna minskat. Och skollagen från 2011, som kräver att eleven kan simma 200 meter varav 50 meter på rygg, har fått fler att komma till simundervisningen.

– I början såg jag att många av de kvinnliga eleverna inte kom på simningen, men när de märkte att de kunde missa betyget så började de komma. De såg att det inte fanns någon kvinnlig lärare, de var tvungna att komma här hos mig, säger han.

Hur mycket skolan ska anpassa sig efter föräldrarnas och barnens önskemål och synpunkter, är en svår balansgång.

– Man kan alltid fundera och diskutera om det finns gränser för hur mycket man ska anpassa undervisningen efter vissa elever. Det är bra att anpassa så att eleverna deltar. Alternativet att de inte dyker upp är sämre, säger Lars Åke Bäckman, undervisningsråd på Skolverket.

Särskilt flickors föräldrar kan ha invändningar mot att de simmar med pojkar eller visar sina kroppar.

– Att förändra synen på kultur och andra saker, det är tålmodigt arbete. Där måste skolan ändå vara tydlig och lyfta fram vad skolans uppdrag är – en strävan mot pojkars och flickors lika möjligheter, säger Lars Åke Bäckman.

-Pettersson undrar om det inte vore bättre att tala om att Sverige har byggt upp et skapligt samhälle och när ni har valt att komma hit gäller obligatorisk simundervisning och här simmar flickor och pojkar tillsammans – passar inte det så finns det andra länder…

Sydsvenskan