MALMÖ  Alesane attackerades på grund av att han är svart – angriparna försökte kasta honom från en gångbro. Nu vill han kämpa mot rasism och afrofobi. Den 9 oktober föreslås bli nationell minnesdag för slutet på Sveriges inblandning i slavhandeln.

 Min son växer upp här i Sverige, jag vill inte att han och andra barn ska behöva möta sådant här, säger Alesane och tittar på sin 1,5-årige son som skrattar och försöker krypa in och gömma sig i skåpet under tv:n.

 På golvet ligger en bilbana, annars är lägenheten sparsamt möblerad. Sedan överfallet i Malmö när Alsane blev slagen blodig inför ögonen på sin son bor familjen på hemlig adress.

 Polisen bedömer att det är farligt för dem om de skulle stöta på förövarna. Men bara några dagar efter överfallet var Alsane ute och demonstrerade mot afrofobi, och han kommer att fortsätta att kämpa mot rasism i alla dess former , säger han.

 Det är viktigt att minnas historien och slaveriet som svarta människor utsatts för – därför behövs det en minnesdag, precis som det finns en minnesdag för de övergrepp som skett mot judar, resonerar han.

 Det finns förslag om att göra 9 oktober till en officiell nationell minnesdag för slutet på Sveriges deltagande i den transatlantiska slavhandeln.

 Riksdagsmotioner om saken har avslagits, men bland andra Afrosvenskarnas forum för rättvisa fortsätter att driva på, och Malmö stad uppmärksammar för andra året i rad svartas situation i Sverige i anslutning till den här dagen.

 Om tillräckligt många kommuner tar efter Malmö så kan det resultera i att rikspolitikerna bestämmer sig för att göra det till en nationell minnesdag hoppas Jallow Momodou, ordförande för afrosvenskarnas forum för rättvisa.

 Historien om slaveriet är viktig eftersom den sätter tydliga spår i hur svarta diskrimineras än idag, anser han och exemplifierar med hur hatbrotten mot afrosvenskar ökar.

 Han vill se en statlig utredning om situationen för afrosvenskar på arbetsmarknaden, i rättsväsendet och i skolorna. De senaste tre veckorna har jag varit på tre olika skolor och träffat rektorer och skolledare för att tala om afrosvenska barn som utsatts för rasism och afrofobi – det är barn som vägrar gå till skolan för att de mobbas för sin hudfärg och de har blivit kallade n-ordet.

Äldre personer berättar samma sak som deras barn och barnbarn upplever idag. Att historien upprepar sig visar vikten av att uppmärksamma rasismen gentemot svarta i Sverige, anser han.

 Erika Oldberg/TT

 Fotnot Alesane heter egentligen något annat.

Här skriver Erika Oldberg från TT inte sanningen, trots att den är känd, om varken attacken på Alesane eller när det angår den svenska delaktigheten i slavhandeln.  I det första fallet vet hon att det bara är muslimer inblandade. Både den kurdiska familj som stod för det mesta av våldet, och som var ca 10 personer, och den enligt vittnen på platsen hundrahövdade publiken, varav en hel del ställde upp för att hjälpa den klena familjen på ca 10 personer av både män och kvinnor som stod för merparten av våldet, såvida ingen från publiken tog över den rollen. Resten törs inte vittna inför tingsrätten, så det finns stor risk att den våldsamma familjen får fortsätta att styra över alla i bostadsområdet.

De inaktiva i gruppen om ca hundra personer som tittade på var alla muslimska invånare från det närbelägna bostadsområdet, där även Alesane hade bott fram till den här händelsen.  Erika Oldberg gör sig här skyldig till förtal av alla de som inte var här på platsen när överfallet  på Alesane och hans 1,5 år gamla pojke ägde rum. Jag hoppas innerligt att det ska kunna finnas något sätt att stämma denna usla reporter från TT, som inte alls beskriver skeendet såsom det är känt, utan försöker anklaga hela svenska folket för att vara rasister. Ja även alla andra etniciteter i Malmöområdet.

Sedan när det gäller slavhandeln, så finns där inget eller ringa ansvar för den svenska staten, då slaveriet för länge sedan hade upphört i Sverige.  Vad andra inte ens födda i Sverige eller svenska medborgare sysslade med i underordnad roll och ringa omfattning för mer än 150 år sedan, kan vi som lever nu inte påta oss något som helst ansvar för. Det borde även de PK:skadade i Sverige i allmänhet och på TT i synnerhet också ha förståndsgåvor att begripa om de vill. Men TT är ju så usla att ingen annan tidningsbyrå litar på deras skitreportage, och därför vägrar att köpa dem. De som vill kan ju läsa om det på Wikipedia som skrivs av många. Risken med att köpa den dyra Nationalencyklopedin är ju att någon PK:ist  skrivit texten, vilket gör den helt värdelös.

Den svenska slavhandeln