”I mediedebatten målas Sveriges arbetsmarknad ibland upp som alltigenom diskriminerande och rasistisk. Denna bild verkar, utifrån våra resultat, vara kraftigt överdriven.”
En analys talar för att det är mycket osannolikt att rasism och diskriminering skulle vara huvudproblemet för integration på arbetsmarknaden.
Under den förra arbetskraftsinvandringsepoken hade utrikes födda högre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Det är mycket svårt att tro att samma grupp i samhället – arbetsgivare – som då åkte ner till exempelvis Turkiet för att rekrytera arbetskraft idag skulle välja bort samma grupp människor för att de blivit rasister. Särskilt som den svenska inställningen till människor med annat etniskt ursprung sedan dess blivit långt mer tolerant.
Sysselsättningen bland utrikes födda varierar kraftigt över tid. SCB följde utvecklingen för runt 20 000 personer som invandrade 1997, från främst före detta Jugoslavien och Irak. Efter ett år i landet var sysselsättningsgraden mycket låg, 29 procent för män och 17 procent för kvinnor. Tio år senare var sysselsättningsgraden dock långt högre, 68 respektive 60 procent. Denna skillnad kan svårligen förklaras av förändringar i rasism.
Sysselsättningen mellan olika invandrargrupper varierar kraftigt. Människor som anger födelseland Bosnien har en sysselsättningsgrad (25-64 år) på 69 procent, mot endast 61 procent för de som anger födelseland Jugoslavien. Denna skillnad är nästan lika stor som mellan inrikes och utrikes födda. Detta är väldigt osannolikt att arbetsgivare skulle vara så mycket mer rasistiska mot jugoslaver än mot bosnier. I stället har bosnier en markant högre utbildningsgrad än jugoslaver, och därmed högre produktivitet.
Sysselsättningen bland utrikes födda varierar kraftigt efter utbildningsgrad. För somalier i åldern 25-64 år med endast förgymnasial utbildning är sysselsättningsgraden 18 procent, mot 49 procent för de som har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Denna skillnad kan inte heller förklaras av rasism.
En internationell jämförelse ger vid handen att huvudproblemet är ett annat. Sverige har störst skillnad i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda i hela OECD. Samtidigt som vi är minst rasistiska. Däremot har vi minst löneskillnader, lägst andel låglönejobb, högst lägstalöner och strikta regler för uppsägningar.
Ovanstående ett förkortat debattinlägg av FREDRIK SEGERFELDT, hela HÄR.
[…] http://petterssonsblogg.se/2013/09/19/rasism-inte-storsta-problemet-pa-arbetsmarknaden/ […]
Fredrik Segerfeldt är en riktig tomte men hans artikel avslöjar Alliansens motiv bakom massinvandringen. Man vill införa ett trasproletariat för att på det viset berika sig själva och sina gelikar. De andra tre i sjuklövern importerar framtida valboskap men oavsett så är det Svensson som betalar utan att fått välja och blir utpekad som dödsnazistrasist om han protesterar.
Ja, jag har sett programmet. Jag känner folk i Egypten och Algeriet men inte minst i Marocko är problemet svårlöst. Hög arbetslöshet gör det omöjligt för männen att gifta sig. Han får ingen fru om han inte kan betala för sig och försörja en familj.
När dessa fattiga män ”flyr” till Sverige blir de kungar. De kanske roar sig med svenska flickor men gifter sig med en ung oskuld hemifrån så snart de fått PUT. Här får han allt utan motkrav och kan erbjuda sin(a) blivande maka uppehållstillstånd.
Den aspekten finns aldrig med hos integrationsministern: de muslimska invandrarna gifter aldrig in sig i det svenska samhället som tidigare europeiska invandrare har gjort.
Problemet i att få ut de sista 10 årens nysvenskar på arbetsmarknaden är också en kulturkrock. Övervägande del är muslimer. Bland dem är mannen försörjaren av familjen. Kvinnan ska inte behöva arbeta. Hur lära om dem i detta?
Mötte två unga somaliskor på ICA. Båda hade småbarn, en fyra och den andra fem. Mödrarna var så unga och barnen såg ut att vara under 7 år. De verkar få ett barn per år och får säkert lika många till vardera. Hur få ut dem på arbetsmarknaden?
Anser att de länder som sätter stopp för barn- och socialbidrag vid två barn per familj om ingen i familjen arbetar är rätt. I England har många muslimer flera fruar och barn med alla. Endast en fru är registrerad och de andra är han gift med i moskén. Dessa kan då leva i egna bostäder som ensamstående mödrar. Mannens jobb består i att besöka sina fruar, göra flera barn och hämta in bidragen. Skulle inte förvåna mig om detta förekommer i Sverige också. Imamen i moskén lämnar inga informationer till svenska myndigheter.
England, Tyskland, …hela Eu:
http://www.mrctv.org/videos/polygamy-germany
men inte i Sverige?
Myten Ulltott snoozar blint inför ett bryskt uppvaknande och bör uppdateras snarast!