Nya miljoner till flyktingindustrin

Sveriges kommuner & landsting (SKL) vill att de kommuner som tar emot många flyktingar ska få mer pengar från staten.

SKL fastslår en rad åtgärder som ska hjälpa kommunerna att klara sina åtaganden i asyl- och flyktingfrågor.

Alla kommuner måste svara upp till sina förväntningar och för det krävs en ny finansiering där kommunerna får betalt för sina verkliga kostnader. Bland övriga förslag finns en förlängning av etableringsstödet, att asylsökande som vill ordna bostad måste ha godkända kontrakt, att man vill förenkla ersättningarna till nyanlända, flexibla boendeformer för ensamkommande som ska anpassas efter behoven, att landstingen helt ska täcka kostnaderna för vård till illegala och att Migrationsverket måste ha en bättre dialog med de kommuner där man planerar att öppna nya asylboenden.

Ladda hem de tre dokumenten i pdf-format:

Hela skrivelsen

Förslag till åtgärder

Kommunernas kostnader

Integrationsminister Myten har ställt sig positiv till SKL:s åtgärdsförslag och ämnar se över detta och hoppas att regeringen kan införa det i höstbudgeten. M.a.o. ska nya miljoner/miljarder betalas ut av staten (skattebetalarna), den stat som inte har råd att ersätta kommuner och landsting för deras kostnader inom välfärden, inte har råd med ett försvar värd namnet och inte har råd med pengar till jobbskapande åtgärder som exempelvis infrastruktur och bostadsbyggande.

Den enklaste och billigaste lösningen verkar inte vara på tal. Att minska Sveriges ansvar inom asyl- och flyktingpolitiken till nivåer som övriga Europa ligger på och våra förutsättningar klarar av.

Källa: SKL

PS
Jimmy Åkesson och integrationsminister Myten debatterar asyl- och integrationspolitik på universitetet i Lund nu ikväll.

2 thoughts on “Nya miljoner till flyktingindustrin

  1. Ja det var ju intressant läsning. Dock är det beklagligt att SKL inte har tillräckliga kunskaper för att veta att det inte är ett medelvärde/snittvärde utan ett medianvärde när det gäller hur snabbt man kommer i arbete. Ur rapporten
    ”den genomsnittliga tiden för etablering på arbetsmarknaden är sju år och att kostnaderna är i genomsnitt de samma för åren två till sju, skulle schablonersättningarna behöva höjas kraftigt. ”

    Medianvärdet innebär att sju år efter uppehållstillstånd har hälften någon gång haft ett arbete, men behöver inte ha kvar det nu.

Lämna ett svar till osbornAvbryt svar