Vilka äro de som påstå att vårt Sverige saknar kultur.  De har nog aldrig besökt Bohuslän om våren. Här målar skalden, målaren, trubaduren, upptäcktsresanden, äventyraren, kompositören och tusenkonstnären  Evert Taube, upp en beskrivning av sitt födelselandskap, som är inget mindre än en formidabel hyllning till sitt älskade Bohuslän i dikt. Det ligger någonting från alla hans färdigheter och kunskaper om havet i dessa av svenska folket mycket uppskattade för att inte säga älskade strofer. Hur man någonsin ens kan jämföra den här ”Inbjudan till Bohuslän”med de islamska subkulturerna  som endast går ut på att döda, djur såväl som människor, allt för att stilla en hemsk gud och hans vedervärdiga pedofilprofets blodtörst, övergår mitt förnuft. Se, lyssna, läs och njut av en komposition i samklang med naturen. Kultur och natur är är två ord om samma sak.

Sång av Kaya Ålander och Carin Ödqvist

Inbjudan till Bohuslän Hela lyriken hittar ni HÄR

Musik och lyrik: Evert Taube

Som blågrå dyning bohusbergen rullar

i ödsligt majestät mot havets rand.

Men mellan dess kala urtidskullar

är bördig jord och gammalt bondeland.

Dit tränger Skagerack med blåa kilar,

och strida strömmar klara som kristall.

Och lummig lövlund står med björk och pilar

och ask och ek vid ladugård och stall.

Kom, Rönnerdahl till Ängön nu om våren!

nu häckar ejder, gravand, mås och trut.

I vildrosbuskarna och björnbärssnåren

har finkarna och mesarna tittut.