Den danske kungen Valdemar Atterdag ställde enligt sägnen år 1361 ut tre ölkar på Visby torg och krävde att invånarna skulle fylla dem med guld, silver och andra värdesaker. Sisådär 650 år senare var det en annan europeisk ö som var nära att brandskattas.
Den planerade cypriotiska engångsskatten på sparkonton fick marken att skälva under fötterna på rika och småsparare runtom i världen. Nu ser småspararna ut att ha sluppit undan. Men egentligen var planen inte så unik. I alla tider har regeringar ökat beskattningen när de uppfattar att det finns ett behov – oavsett om folket anser att behovet är reellt eller inte.
Den svenska progressiva inkomstskatten infördes av en högerregering i början av 1900-talet för att finansiera en militär upprustning. I förra krisen, i början av 1990-talet, lade den socialdemokratiska regeringen på en värnskatt för dem som tjänade över en viss gräns. Värnskatten skulle vara tillfällig, men den är kvar än – även om gränsen har höjts i flera steg.
En del argumenterar för att det är olika saker att höja inkomstskatten och att beskatta besparingar. Men det var inte många år sedan Sverige avskaffade förmögenhetsskatten. Dessutom fanns tidigare gåvoskatt och arvsskatt på slantar som kunde vara sparade, och därmed redan inkomstbeskattade.
En engångsskatt på sparkonton – som i många fall består av sparade inkomster – skulle kunna ses som att regeringen kompenserar för att den tagit ut för lite inkomstskatt tidigare år. Visserligen ser det illa ut att premiera Slösa i stället för Spara, men en regering skulle kunna argumentera för att nöden inte har någon lag.
Sveriges riksdag är i sin fulla rätt att införa vilka skatter den vill: sockerskatt (har sina förespråkare), hundskatt (har funnits), videoskatt (har funnits). Relativt nytillkomna skatter är koldioxidskatten och trängselskatten i Stockholm och Göteborg. En skatt på bankkonton vore fullt laglig.
– Riksdagen kan om den vill, men det vill den inte. Det skulle bli som en slags förmögenhetsskatt, en engångsskatt, säger Sven-Olof Lodin, tidigare professor i finansrätt.
Det är inte tillåtet med retroaktiv beskattning i Sverige. Däremot kan det gå väldigt fort. En skatt kan börja gälla från den dag regeringen presenterar en skrivelse till riksdagen om att en proposition i frågan är i antågande. Alltså inte från den dag riksdagen eventuellt fattar beslut om att införa lagen. Allt för att svenskarna inte ska hinna tömma sina bankkonton innan skatten träder i kraft, enligt Lodin.
Sverige har faktiskt redan använt engångspålagor. På 1980-talet gjorde den socialdemokratiska regeringen likviditetsindragningar från företag och kommuner för att få stopp på inflation och överhettning. Pengarna sattes in på konton hos Riksbanken till en för tiden låg ränta. Senare fick företagen tillbaka sina medel.
Finansminister Anders Borg (M) kan alltså belägga i princip vad som helst med skatt, så länge regeringen får med sig riksdagen. Det har en del förmögna svenskar snappat upp. Tidigare svenska regeringars skatteiver har till exempel fått ett antal personer att fly landet, bland dem Roger Akelius som valde Cypern som tillflyktsort (kapitalet förde han vidare till annat land, långt före den nuvarande krisen).
Att den lösning EU planerat för Cypern utlöste rörelser i den finansiella jordskorpan har snarare att göra med tabut att peta på banker än någonting annat.
Bankerna använder pengarna på kundernas konton i verksamheten, vilket betyder att en bank inte klarar att betala tillbaka alla kundernas pengar på en och samma dag.
För att inte kunderna ska bli oroliga finns en tyst överenskommelse bland politiker runtom i världen att inte brandskatta spararnas pengar. Allt för att inte riskera en så kallad bank run, en kundrusning, där kunderna tar ut alla sina pengar. Om kunderna skulle storma bankerna skulle regeringarna vara tvungna att ta över dem, alternativt låta dem gå i konkurs och sedan se hela det finansiella systemet braka ihop.
Även om den cypriotiska jordbävningen emanerade från EU:s förhandlingsrum utgör bankerna epicentrat, den punkt på jordens yta som ligger rakt över en jordbävning. Småspararna har tyckt sig stå på fast mark och känt sig extra omhuldade av EU:s insättningsgaranti på 100 000 euro, motsvarande knappt 850 000 kronor. Men plötsligt skakar jordskorpan.
Om all världens bankkunder skulle uppleva att deras sparpengar, kanske hopsparade under ett helt arbetsliv för att sätta guldkant på ålderns höst, inte är säkra i bankerna uppstår problem, minst sagt. Om kunderna föredrar den gamla hederliga madrassen, eller fyller sina bankfack med guldtackor, spricker det finansiella systemet. För att systemet ska fungera behöver pengar investeras och sättas i omlopp. Annars stannar tillväxten.
Så någon skatt på sparade slantar är inte aktuell i Sverige. Inte just nu.
De som begått ett brott, skulle tvingas att betala en brottsskatt, som skulle vara fastställd i förväg generellt för olika typer av brott. Så den skulle brottslingarna dömmas till oberoende av straff. Dömdes man till en visst typ av brott, så utgick automatiskt en skatt, förutom eventuellt skadestånd.
Även om man inte tror på konspirationsteorier om Illuminati, Bilderberggruppen och New World Order kan man konstatera att den politiska och finansiella adeln har alldeles för mycket makt, många gånger utan att vara folkvalda. Det är bara att titta på EU där vare sig kommissionens, ministerrådets eller bankens ordföranden är folkvalda eller kan avsättas av européerna med mindre än att traktaten skrivs om.
Det här med att konfiskera pengar är ett farligt prejudikat och kan mycket väl bli det som fäller EMU (Euron) och i slutändan EU. (Man får väl hoppas i alla fall?) Det är nog det enda sättet att få aristokratin att gå över i demokrati.
Jo i detta fall vågade man statuera exempel.EU med Tyskland som pådrivande,tog nu beslutet mot minsta medlemstaten Cypern.Med sina 850.000 invånare,och en motsvarighet om 0,5 % av den totala Eurozonen,ansågs detta vara ofarligt.
Nu är ju frågan vilka motdrag, som de styrande storbankerna söker finna ut,för att inte framöver utsättas för samma kupp !! Så länge storkapitalen regerar över alla länder som idag,är risken överhängande för oss alla…att liksom i början av 1990-talet våra besparingar konfiskeras.(ATP-fonderna med 258 miljarder)
Det skulle vara höga skatter på brott. Som t ex våldtäcker, rån, överfall, mord m m m m. För nåt straff att räkna med får dom ju inte. Men skatter skulle kompensera skadan i viss mån och förhindra många från att begå något brott. För ingen vill ju vara fattig. Men fängelse är ju för många förhärdade utländska brottslingar rena semestern. Och alltför korta straff. Kanske
t o m bara fotboja eller frigång. Därför vore en brottsskatt nåt bra.
Håller med dig Solarux om att strafftider & svenska fängelser inte avskräcker, då de kan ses som semester mellan räderna. Men vill du förklara närmare vad du menar med ”brottsskatt”? Som det är nu, så betalas skadestånden via brottsofferfonden som består av skatter hederliga människor slitit ihop.