Om de årliga besparingarna på 220 miljoner rörande Skaraborgs Sjukhus har vi berättat tidigare här på ”Pettersson”.
Nu börjar tydliga effekter av neddragningarna synas. Larmen om patientrisker ökar kraftigt. Under miljonbesparingarna har avvikelserapporterna antalsmässigt fördubblats.
Under perioden 2007 till 2009 låg antalet rapporter på strax över 3000 per år. Men år 2011, året då den första besparingen presenterades, fördubblades antalet rapporter till närmare 6000. För år 2012 ligger man kvar på samma höga nivå.
Chefsläkare Ulf Nyberg menar att den kraftiga ökningen helt och hållet kan kopplas till att ett nytt system införts där det är enklare att rapportera. (Mot det kan man möjligen argumentera att det tidigare måste ha varit stora brister i inrapporteringen).
Mariette Björk från Vårdförbundet delar inte Ulf Nybergs uppfattning. ”Det handlar om ett slags utmattningssyndrom där vi alltid hamnar efter” säger Mariette Björk.
Att problemet inte är isolerat till Skaraborg märks på att även Skånes Universitetssjukhus nyligen noterade en kraftig ökning av antalet Avvikelserapporter i samband med stora besparingar. Även där framförde sjukhusledningen förenklade rapporteringsrutiner som en förklaring, medan facket hänvisade till en pressad arbetssituation.

Lusharpan kan bara konstatera att sprickorna i den fina välfärdsfasaden blir allt större. Vi får väl hoppas att fasaden rämnar helt innan valet 2014 och att människor här i landet upptäcker vart vi är på väg.
Våra politiska företrädare är säkert kemiskt befriade från denna risktagning. Jag är helt övertygad om att samtliga bland sina löneförmåner är utrustade med en svulstig privat Sjukvårdgaranti som gör att man slipper hamna i samma ”vårdkvarn” som vi vanliga skattebetalare.
Det börjar bli dags att på allvar fundera över en omprioritering när det gäller användningen av våra skattemedel.