SCB:s statistik för januari visade att 421 000 människor gick arbetslösa, eller 8,4% av arbetskraften om ni så vill.
Samtidigt pågår en arbetskraftsinvandring av både hög- och lågutbildad arbetskraft, underlättad av regeringens och Miljöpartiets nya regler. Denna försvaras med två argument. Dels att många företag har svårt att rekrytera svenskar med nödvändig utbildning, dels att svenskar inte vill ha merparten av de jobb som erbjuds.
Då ställer sig frågorna ni ska tänka över:
421 000 arbetslösa. Få av dem har den utbildning som krävs och ännu fler ratar de ”enkla” jobb som finns att tillgå. Vilka är det då som är arbetslösa om det bland dessa 421 000 personer inte finns de som är datatekniker, civilingenjörer och forskare, eller de som vill jobba inom restaurangbranschen, inom städbranschen, inom jordbruket, inom skogsnäringen eller som frisörer? Hela tiden hörs också orden att ”svenskarna inte kan eller vill ta de jobb som erbjuds”, samtidigt som statistiken visar att det främst är utrikesfödda (invandrare) som saknar arbete och de är också dem som de nya projekten och miljarderna satsas på. ”Svensk” blir man väldigt snabbt som ni vet och innebär det då att invandrare är överrepresenterade bland de som inte kan eller vill ta de jobb som erbjuds? Kan tyckas märkligt om invandrarna ratar jobb som städare, restaurangpersonal eller skogsarbetare, när det är personer från andra länder man försöker locka hit för att ta de jobben.
Min gissning är att politikerna försöker lura det svenska folket, att det är en låglönelinje man vill främja och att man måste försvara en havererad invandringspolitik. Visst finns det bland dessa 421 000 arbetslösa personer som både kan och vill jobba som servitriser, frisörer, skogshuggare och bartenders? Vad tror ni?
JAPP! Självklart vill vi arbetslösa jobba…….
MEN det räcker inte med kompetens och erfarenhet och stor arbetsvilja och lojalitet. Det krävs något mer…..kanske en konformitet kanske ett bidragstillskott som sänker den lön arbetsgivaren betalar…..kanske att vi utbildat bort det flesta högavlönade jobber….förutom läkarna……inte fel men en verklighet……många vill jobba men de som finns i denna grupp på drygt 400.000 får inte samma support som andra……trots det tar det 7år median innan en invandrare är i någon form av arbete……tror Pettersson att man efter 7 års arbetslöshet är ”het” — eller ”kall” —- eller ”Isad”?????
Så efter sju år så jobbar hälften….med 50% skatt så försörjer man den ”andra hälften” så ganska berikande efter 7 år går det jämt upp…..det har då kostat fram till dess —triangulera! år 1 arbetar 1/2 av en sjunde del dvs 1/14 så förlust 6/14 delar av en årslön…..dvs år sju har man betalat 21/14 av en årslön i medel….säg 2 årslöner i medel för 7 år MEN om ingen ner arbetar efter 7 år blir det jämt skägg sedan….2 årslöner 250.000 kanske och 100.000 invandrare….kostar 25Miljarder/kohort över en 7-års period…….dvs om vi så småningom kommer på en jämnvikt så blir det i fortfarighetstillstånd 175Miljarder årligen som läggs på detta……en neddragning av intaget ger naturligtvis motsvarande besparingar……….så om vi bara tar in flyktingar och anser detta vara ”fikapengar” kan vi efter 7 år ha 175 Miljarder till att spendera….naturligtvis inte så mycket men iaf 70% av alla landsting eller typ en dubblad vård…..varför kan inte ekonomerna som har miljonlöner presentera detta i ett begripligt kontext……OBS jag säger inte att vi inte skall fortsätta med detta MEN vi ska ju få veta vad denna investering i befolkningsökning kostar…..naturligvis så får vi räkna att vi behöver mer ifall vi sedan de år vi ser bakåt har tagit in mer outbildad arbetskraft……och tyvärr så kommer välfärden in och kostar ifall vi har väldigt låga löner eller så glider de presumptiva låglönearbetarna kvar i bidragsförsörjningen…och varför inte?
Precis som företagen bör gemene man maximera sin vinst…..och att svälta för att göra rätt för sig är inget och sträva efter……
Så något måste göras…………..matematiken och historien talar sina tydliga språk…ung välutbildad arbetskraft med inte alltför många barn efterfrågas….ger bäst tillväxt oxh välfärd…en snabb ökning finns tyvärr inte…….
Följande är hämtat från ”Fem Myter om invandringen”:
http://myterominvandringen.se/2012/01/30/myt-5-arbetskraftsinvandrare-stjal-inte-jobb-for-arbetslosa/#more-86
Vad gäller behovet av generell arbetskraftsinvandring kan följande konstateras; I år väntas närmare 400 000 människor vara arbetslösa (mars 2013 – 8,4 % eller 421 000 personer). Under 2011 invandrade 14 722 arbetskraftsinvandrare från länder utanför EES. (Utdrag ur Topplistan över yrkesgrupper samt fördelningen över yrkesområden var följande):
Medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fisk 2821
Dataspecialister 2795
Storhushålls- och restaurangpersonal 1323
Städare m. fl 798
Köks- och restaurangbiträden (t ex lökskärare) 796
Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 630
Slaktare, bagare, konditorer m. fl 386
Byggnads- och anläggningsarbetare 362
Ingenjörer och tekniker 338
Växtodlare inom jordbruk och trädgård 286
Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 536
Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande 1117
Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens 4052
Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning 4784
Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning 1322
Kontors- och kundservicearbete 244
Ledningsarbete 375
Militärt arbete 2
Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m. 253
Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 2037
Man kan sammanfatta detta med att bara omkring 30 % av arbetskraftsinvandrarna är högutbildade. Man borde rimligtvis inte behöva ha en så kraftig arbetskraftsinvandring när vi har över 400 000 människor utan jobb i Sverige. Man kan med fog misstänka att många av de här jobben i och för sig aldrig hade tillsatts om det inte varit för arbetskraftsinvandringsreformen (där etniska svenskar med likvärdiga meriter och yrkeskunnande, inte minst kunniga i det svenska språket, diskrimineras på bekostnad av att invandrarna utan goda svenskkunskaper får jobben). Man hade förmodligen inte hittat någon som varit beredd att arbeta med usla villkor till en lön som kraftigt understiger vad man kan förvänta sig på den svenska arbetsmarknaden. Även detta är en form av lönedumpning och även om det på kort sikt inte driver ned lönerna för den inhemska arbetskraften skapar det en låglönemarknad med företag som är beroende av billig arbetskraft för att kunna existera.