Åsa Lindeborg startade debatten om näthatet mot kvinnor och hon kunde göra detta genom att på arbetstid publicera en artikel i sin egen tidning.

Detta är givetvis en förmån som journalister har. De tillåts sitta på tidningsredaktioner, i TV-soffor och i radiostudios och helt ocensurerat lägga fram bevis för det hat, de hot och de kränkningar de tvingas utstå. Detta ska de givetvis få göra, då hat och hot aldrig ska accepteras i några sammanhang och oavsett vem eller vilka hatet vänds mot.

Tyvärr har även media visat upp en annan sida av denna viktiga debatt. Man använder debatten som ett slagträ i den gemensamma kampen mot SD och bevisen för detta är både många och tydliga. Varför inte Uppdrag Granskning bjöd in en SD-kvinna att sitta i den berömda stolen och läsa upp utdrag från de hatmejl som hamnat i deras inkorgar, kan tyckas märkligt och beklämmande. T.o.m. BRÅ visade i sin senaste utredning av hot och våld mot politiker, att Sverigedemokrater är mest utsatta…överlägset mest utsatta.

”Du är rasist åhhh gumman  jag vill faktiskt slicka din svenska fitta tills du ber om mer” – Kvinnlig avsändare

”Vilka vackra barn du har. Synd att de har en jävla slyna till mamma” – Anonym avsändare

”Skäms du inte din lilla blatte? din feta griiiiiiiiiiiiiiis…..Har du blivit mobbad av invandrare förut eller? Hoppas du o din feta blonda kompis har haft en skön trekant med hunden som hon pussar på hela tiden. . .” – Kvinnlig avsändare

Detta är tre exempel på hat som några SD-kvinnorna drabbats av och de hämtas ur en debattartikel som de tillåtits att skriva på SVT Debatt. Lite signifikativt är att de vänsterdebattörer som brukar synas i kommentarsfälten på nämnda sida ignorerar innehållet i artikeln och det hat som dessa kvinnor utsätts för. Kanske dags för Janne Josefsson att visa hur hatet och hoten mot SD, SD-kvinnor och ungdomarna i SDU spirar och att det inte sällan är journalister som triggar upp detta.

Källa: SVT Debatt