Vera Lynn från vår tredje stormakt i Europa kommer nu med två av hennes mest kända låtar. Det är Världskrig och många soldater som längtar efter sina fruar eller flickvänner i sina miserabla skyttegravar halvfulla med vatten eller med en lersörja man knappt tar sig fram genom. Jag antar att när man kunde lyssna på radio, så var det sådana här låtar med vackra kvinnor, man ville lystna till. Vera Lynn turnerade under andra världskriget som fältartist för att sjunga för de brittiska trupperna världen över. Förmodligen är hennes framförande av We’ll Meet Again det allra mest kända. Vera Lynn adlades till Dame Vera Lynn 1976. Om We´ll meet again är den mest kända, så kommer väl inte balladen om White Cliffs of Dover så långt efter. Vera föddes den 20 mars 1917 i East Ham, London och lever än 95 år ung. Hon framträdde till år 1995. Lite mer om henne på svenska här De som vill läsa mer om henne klickar bara på engelska på listan till vänster
Vera Lynn – White Cliffs of Dover
Vera Lynn – We`ll meet again
Charles Trénet – La Mer
Charles Trenet, född 18 maj 1913 i Narbonne, Aude, Languedoc-Roussellon,Frankrike, död 19 februari 2001 i Créteil (utanför Paris), Val-de-Marne, Frankrike, fransk vissångare och kompositör.
Charles Trenet var en mycket känd fransk sångare, som växte upp i Narbonne i södra Frankrike. Han tillhör de verkligt stora inom Chanson-genren. Sin största succé fick han med sången La Mer (sv. ”Havet”) 1945. Några andra sånger av honom är Je chante, La
romance de Paris, L’âme des poètes och La jolie sardane. Läs mer här.
Det står inte så mycket på svenska. Men desto mer på engelska eller franska, välj på svenska Wikipedias vänstra sida bland språken
La Mer är ett lyssnarförslag från ”Min syn på saken” utomordentligt bra förslag, eller hur?
Gumballs
[youtube http://www.youtube.com/watch?v=fd_nopTFuZA&w=490&h=360%5D
Olli:
Tack för dagens bidrag på musikfronten..Efter att ha lyssnat på dina låtar,gick jag över till YouTube och vad tror du jag hittade där ?
Jo,Lars Ekborgs sketch ”Bunta ihop dom”,som jag nästan hade glömt alla tusen poängen i…Nu skall du veta som gammal militär,att jag ger order om att du till nästa utgåva ser till att glädja alla Petterssons trogna med denna panginspelning…Höger,vänster om…
Ska ske chefen! Jag tror att jag då lägger på lite av det svenska materiel jag försökte ta fram till torsdagen, då jag uppfattar det som om den här senaste utgåvan, inte togs emot med samma ovationer jag har vant mig vid. Men det första kanske var nyhetens behag. Det är fortfarande bra siffror på antalet lyssnare.
Jag glömde skriva att det här programmet vill jag att vi bygger tillsammans.
Så har du några låtar du vill ha spelade Bengt Lundström, så skriv det här i en kommentar. Jag skulle bli glad för någon finsk låt eller Sverigefinländsk, men också för vilken favorit du än har från 20-tal och fram till lite drygt halva 1960-talet. Det behöver inte vara något i världsklass, det räcker med att vi här i Norden förstår dessa låtar eller visor och gillar dem.
Jag vet att jag har ett antal önskade låtar ospelade, men vi är ju förhoppningsvis endast i början på det här musiktemat för gamla goda låtar. Jag lovar att läsa igenom alla kommentarer och anteckna varje önskning, och lägga in dem på spellistorna snarast möjligt. Just nu har jag försökt att få ihop så många och bra artister som möjligt, för att väcka ert intresse i dessa, och på så vis få fler önskningar i rätt tidsepok.
Vi ska också rösta om vi ska ha ett annat namn. Det vi har är rätt bra, men kanske inte helt perfekt.
En bra tolkning Bengt Lundström, som jag inte har hört förut. Alla tre av dessa låtar har blivit till under andra världskriget eller alldeles efter, nämligen 1942 till 1945. Det gäller alltså inspelningsåret för respektive låt. Den sista ”La mer” trodde jag själv var från början av 1960-talet, men enligt Wikipedia 1945. Kanske är de ännu lite äldre, men framplockade under en svår tid. Artisterna tillhör ju den tidens allra största och man ska veta att en skivspelare inte fanns i var mans ägo, utan var rätt länge en lyxpryl för de flesta. Du själv minns väl en del av kriget kanske, men ändå mer hur det var att växa upp i fattigdomen efter kriget, i ett Finland som plågades av stora krigsskadestånd, till Sovjetunionen, trots att det var de som startade krigen mot Finland, i och med att vinterkriget började den 30 november 1939 med flygbombningen av Helsingfors under icke angreppspakten mellan Ryssland och Tyskland. Dessutom har jag för mig utan föregående krigsförklaring. Jag har läst Väinö Linnas Okänd soldat och trilogin Under Polstjärnan hans stora epos från ca 1880 till 1960-tal. Jag har även under min FN-tjänst i Sinai 3:e november 1973 till 26 april 1974, haft den stora äran att få skaka hand med den finske generalmajoren Ensio Sillasvou vår överbefälhavare för hela FN-styrkan och sonen till hjälten vid Suomussalmi Hjalmar Siilasvuo född Strömberg, som besökte vår lilla position mellan de två främre försvarslinjerna för Egypten och Israel, även kallat Ingenmansland, strax före jul 1973. Vår post hade inte observerat honom, och kallat samman hela den närvarande styrkan som han skulle, så när jag tittade upp från mitt sandsäcksfyllande, såg jag en man i finsk uniform och generalstecken. Jag fann mig och började att lämna av på svenska, då jag förstod att det var själva ÖB för vår styrka på 7 000 man, finlandssvensken Ensio Siilasvuo som stod framför mig. Han slog ifrån sig anmälan och sa att han hade vägarna förbi och undrade hur vi hade det. En mycket sympatisk man, som där slängde fram näven istället för att göra honnör. En stor man gör så, vid möten vid fronten. Jag tvättade inte höger hand åtminstone den dagen. Ett fint minne för livet för en tjugofyraårig svensk.
Vilken intensiv känsla för livet man förnimmer i dessa klassiska låtar! Tycker synd om alla unga och äldre, som för att dämpa sin livsångest(?) diggar ”strukturerat oväsen”, även kallad hårdrock…
/ 69 år ung!