Ur boken ”Mitt krig” av pansargeneral George S. Patton

Anteckningar angående araber, sidorna 50 och 57

Casablanca 9 juni 1943

En annan likhet mellan araber och mexikanare är den totala känslolöshet med vilken båda behandlar djur.

Varken en arab eller mexikanare skulle komma på tanken att lyfta av bördorna från ett packdjur under en längre rast. Skulle djuret ha fått djupa skavsår skulle en arab inte ens gnida det med isterflott, vilket är mexikanarens universalbotemedel. Han skulle bara låta det blöda och hoppas på Allah. Att djuret är skadat är inte skäl nog att låta det vila.

Alla djur är skygga och många är blinda som ett resultat av den muntra sedvänjan att slå dem på huvudet med en käpp.

Sättet att kastrera får och boskap på är obeskrivligt grymt. Jag tror att skälet till att hästar och åsnor inte är kastrerade är deras anatomi som förbjuder användandet av den arabiska metoden.

Man kan inte låta bli att ställa frågan: Hur hade det sett ut om araberna hade varit kristna? Det förefaller mig som om Muhammeds fatalistiska budskap och den oerhörda förnedringen av kvinnor är de främsta skälen till arabernas brist på utveckling. Araben är likadan som han var omkring år 700 medan vi har fortsatt att utvecklas. Häri finns, tror jag, anledningen till en och annan vältalig predikan om kristendomens fördelar.

-Pettersson tackar Pelle för dessa ord från pansargeneralens minnen från 2:a världskriget…

One thought on “Ur boken ”Mitt krig” av pansargeneral George S. Patton

  1. […] I boken ”Mitt krig” av pansargeneral George S. Patton skriver generalen om hur araber och mexikaner behandlar djur och ”Hur hade det sett ut om araberna hade varit kristna? Det förefaller mig som om Muhammeds fatalistiska budskap och den oerhörda förnedringen av kvinnor är de främsta skälen till arabernas brist på utveckling. Araben är likadan som han var omkring år 700 medan vi har fortsatt att utvecklas. Häri finns, tror jag, anledningen till en och annan vältalig predikan om kristendomens fördelar.” […]

Kommentera