En avbruten konversation

Journalister och politiker har svårt att debattera när man kommer till känsliga ämnen. Inte sällan avbryts konversationen och locket läggs på.

Ibland låter man saker bero, men ibland måste man belysa den totala förnekelse som finns i både journalistiska och politiska kretsar när det gäller ämnen som anses vara för känsliga.

I dagarna har media och politiska motståndare utnyttjat en 26 månader gammal film för att gemensamt skapa en murbräcka för att splittra SD. Vi läser om ”scoop” som var gamla redan för ett år sedan, osmakliga påhopp, horribla påståenden och rätt så sunkiga jämförelser. Det här bevisar två saker: Den desperation som infunnit sig sedan den 19:e september 2010 och det faktum att varken media eller 7-klövern klarar att bemöta SD med ärliga medel.

Här följer två exempel från vår lokala lilla tidning som är ganska tydliga i sitt ändamål och som bägge väljer att ducka för obehagliga fakta.

Först går vi till den politiske redaktören Olof Jonmyren som skrev denna ledare den 15:e november 2012.

Här görs jämförelser med nazismen, han använder ord som rasister och bruna lögner, fortsätter med ord som lögner och kvinnoförakt och frågar sig om det är konstigt att SD drar få kvinnor till sina led. Tidningen ska ha en eloge för att man tillåter kommentarer, till skillnad från många kollegor, även om det censureras friskt. Läs dem gärna, men några kommentarer som ni inte kommer att finna är dessa som raderades innan de knappt hann publiceras.

Klicka för större bild.

Det fortsatte den 19:e november då en lokal centerpartist skrev detta i sin blogg.

Även här pratas om olämpligt språk, sexism, rasism, alkohol och SD:s misslyckande att platsa i de demokratiska finrummen. Även denna artikel kan kommenteras och det gjordes med lite funderingar och frågor…

För att sedan fortsätta med lite svar till de svar jag fick till den första kommentaren…

…och som avslutning ett konstaterande och ett litet filmtips.

Den uppmärksamme upptäcker att den sista kommentaren raderats bort från bloggartikeln. Detta är som sagt inte ovanligt när det gäller media, men ser ni något gemensamt i de kommentarer som SN lät radera?

Precis, orden muslim och Waberi finns med. Varför lägger både media och 7-klöverns representanter på locket när man vill fråga dem om muslimers kvinnosyn, om ordet svennehora är lika allvarligt som hora och om det är lämpligt att Sveriges största regeringsparti har en riksdagsledamot med en minst sagt medeltida syn på kvinnor?

 

5 thoughts on “En avbruten konversation

  1. Till och med partierna i 7-klövern har ett förflutet som dom nog helst vill glömma. Under 30- och 40-talet ägnade sig den då sittande regeringen åt rasbiologi, något som S i dag knappast vill kännas vid. V (då VPK) hyllade massmördare som Mao och Stalin, men även Castro och Pol Pott. Dom borgerliga har också haft en massa skit för sig.
    I dag använder sig vänstern av fascistiska (svarta ”uniformer”) autonoma vänstergrupper typ AFA och Syndikalisterna för att tysta det fria ordet och stärka Sverige som en demokratur där allas åsikter inte räknas.
    Så enligt mitt tycke borde 7-klövern tillsammans med SD ställas i skamvrån och inte titta fram förrän man gjort upp ordentligt med det förflutna.

    • Regeringen ägnade sig inte åt rasbiologi, det var universiteten som gjorde det. Forskning ska inte styras av politiker och det var mer sant då än nu.

      Man är mer än lovligt obildad om man hävdar att någon hyllat både Stalin och Mao eller för den delen både Castro och PolPot. För övrigt var det högern som hyllade Pol Pot eftersom han stöddes av USA medan vänstern var kritisk och hyllade Vietnams störtande av honom.

      Att någon är massmördare är väl inget negativt för populisterna på den här bloggen? Det är ju ett ständigt hyllande av USA och Israel.

      Anledningen till att fascisterna använde svart som politisk färg berodde på deras släktskap med syndikalismen vilka i sin tur använde svart (och rött) för att markera sitt släktskap med anarkismen som var svart från början.

  2. Men det var ju först när SD:are nästan unisont sprang ut och försvarade kvinnomisshandlaren Ekeroth och bråkstaken Almqvist som folk började koppla deras beteende till SD som parti.

    Om ni bara hade förstått att Åkesson är en riktig politiker som vet hur slipstenen ska dras så hade det inte blivit pannkaka av det här.

Lämna ett svar till HOTorpedenAvbryt svar