Vad behöver man göra från politiskt håll för att möta den stora strömmen flyktingar från bland annat Syrien?

Tobias Billström, migrationsminister, M: – Det viktigaste just nu är att man hanterar det här på ett smart sätt vad gäller frågan om utredningarna. Det vill säga att man ser till att frigöra platser i mottagningssystemet. Där kan vi se att det finns problem därför att arbetsförmedlingen och kommunernas bosättningskapacitet inte kommer att räcka till i förhållande till det behovet som finns.

Christina Höj Larsen, migrationspolitisk talesperson V: – Kommuner ska inte kunna tacka nej till flyktingar, och det är klart att det kommer kräva mer resurser. Vi behöver mycket mer samverkan kring boendesituationen, vi måste få fram fler hyreslägenheter väldigt fort så att människor kan lämna flyktingboendet.

Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson MP: – Migrationsverket ser behov av fler platser för ensamkommande flyktingbarn. Regeringen har uttalat sig positiva till en lagändring, och det är viktigt att det finns en bred majoritet i riksdagen som ställer sig bakom en sådan förändring. Vi har inget budgetsamarbete med regeringen, men det är jätteviktigt att man är hörsam i vårbudgeten för de förändringar som sker.

Jimmie Åkesson, partiledare SD: – Öka stödet till FN:s flyktingorgan så att flyktingar kan få adekvat hjälp i närområdet. Då hjälper vi avsevärt fler, eftersom de absolut flesta inte har möjlighet att fly till Sverige.

I migrationsverkets prognos som presenterades i juli var syrier den tredje största asylgruppen. På bara två månader har den blivit den överlägset största. Bara i september sökte 1 326 syrier asyl i Sverige. Men även antalet sökande från andra stora asylländer har ökat. Jämfört med förra året har exempelvis antalet sökande från Somalia och Afghanistan ökat med 52 respektive 24 procent.

Även antalet ensamkommande barn har fortsatt att öka – med 43 procent hittills i år jämfört mot samma period förra året. 60 procent av barnen kommer från Afghanistan.

Migrationsverket är den myndighet som har huvudansvar under asylprocessen. När en person har fått uppehållstillstånd går det övergripande ansvaret över till arbetsförmedlingen. Länsstyrelsen förhandlar sedan med kommunerna om hur många varje kommun ska ta emot.

54 000 personer beräknas söka asyl i Sverige nästa år, enligt Migrationsverkets prognos.

Nu begär myndigheten och landets kommuner mer pengar av regeringen samtidigt som kravet på en lagändring höjs.

– Kommuner ska inte kunna neka ensamkommande flyktingbarn, säger Maria Ferm, MP.

Sedan slutet av september har 1250 personer sökt asyl i veckan, men migrationsverket har bara kapacitet att behandla 500 till 700 ärenden. Nu begär myndigheten 1,1 miljarder bara för boenden och ersättningar.

– Situationen är mycket ansträngd. Och det primära fokuset för migrationsverket är att hinna ta emot och registrera ansökningar och hitta en inkvartering som motsvarar behovet. För detta måste vi naturligtvis skaffa fram pengar, säger Billström.

Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Maria Ferm vill ändra lagen så att kommuner inte kan säga nej till ensamkommande flyktingbarn. – När människor tvingas fly är det väldigt viktigt att alla kommuner hjälps åt. Vi har planer på att ta fram en gemensam proposition om ensamlagen under året tillsammans med regeringen, säger hon.

I landets kommuner ser man oroligt på utvecklingen. – Våra trygghetssystem går på knäna redan, sedan tio år tillbaka. Vi behöver mycket extra pengarna för att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Det finns inte en ledig bostad i Södertälje, alla som kommer hit bor hos anhöriga. Det blir prekära situationer redan och blir det då en ännu större ström kan det gå riktigt illa, säger Boel Godner, S, kommunstyrelsens ordförande i Södertälje.

– Pettersson ser att kommunerna vill ha mer pengar men det lär inte hjälpa, bostäder och jobb snyts inte ur näsan. Det finna bara en enda ståndpunkt som är rimlig…

LÄNK