Av Pettersson som läst om kulturberikningen från en annan synpunkt.  

• Stampades sex gånger i ansiktet: Förälder på Möllevången: Jag var i lägenheten när jag hörde min son skrika till ute på gatan.

Så såg jag honom ligga där på marken. Min 15-årige son hade precis blivit rånad på sin mobiltelefon, precis efter att han gått ut. De hade stampat honom sex gånger i ansiktet. Det var andra gången på sex veckor som han rånats. Han fick svårt att sova, hade ont i huvudet och ville inte gå i skolan.

Vi pratar om det då och då men det är ju så vanligt. I hans skola har de till och med har ett uttryck för det, att ”tulla” någon, alltså att ta någons pengar eller mobil för att man anser sig ha rätt till det.

Han och hans kompisar har utvecklat ett trick. De har en fultelefon i fickan och den riktiga mobilen någon annanstans. Om de blir rånade så langar de bara fram typ en gammal Nokia eller så. Jag är  den som är mest rädd och vill flytta. Som det är nu skjutsar jag min son överallt om det är  mörkt, jag vill inte att han ska gå själv. Länk HÄR.

• Ingen i närheten gjorde något: Förälder, Möllevången. Vi köper fultelefoner till grabben medan vår dotter får en Iphone. Jag vet inga föräldrar som köper dyra lurar till sina söner eftersom de blir stulna.

Vår 14-årige son blev rånad för första gången i november. Han var på väg hem från skolan när en man hoppade på honom bakifrån med en kniv. ”Ge mig pengarna, annars  skär jag dig”, sa han.

Rånaren rispade min son vid ögat så att han fick ett sår. Det värsta var att ingen i närheten gjorde något. Det stod folk på busshållplatsen men tror du någon lyfte ett finger? Nej.

Inte ens när rånet var över var det någon som frågade hur det var med min grabb. Fast han var helt skakig. Min son tyckte att det var konstigt, att ingen frågade  Han blödde ju till och med. Han verkar inte vilja prata om det nu så jag tror inte att han tänker så mycket på det, att han är rädd.

Det är viktigt att anmäla alla, att det kommer in i statistiken.  Annars kan ju bara politikerna rycka på axlarna. Det finns inget enkelt svar på varför folk rånar, att det exempelvis bara är personer med svart hår och bruna ögon.

Vi måste ha ett samhälle där vi gemensamt skapar skyddsnät fritt från utanförskap där man inte känner att ”jag kommer aldrig ha råd att köpa en mobil, därför snor jag en”. Länk HÄR.

• Han var fången i en källare tolv timmar: Förälder, Göteborg. Tre personer gick på min grabb. De slog honom så glasögonen gick sönder.

När de upptäckte att han inte hade så mycket pengar eller en fin mobil tog de ner honom i en källare. Där höll de honom i tolv timmar. Dagen därpå tog de ut honom på stan och tvingade honom att lösa tre olika mobilabonnemang till nya Iphones.

De hotade honom under tiden tills de fått vad de ville. Sen släpptes han. Grabben var 22 år då, blev helt förstörd. Han hade bara bott i Malmö sex månader och rånen kom förstås att prägla hans syn på staden.

I dag bor han utomlands. Efteråt har han inte varit så mångordig, det var nog både hemskt och förnedrande och jag tror att han bara vill glömma. Länk HÄR.

• ”By the way, vi blev rånade idag” Förälder, Limhamn. 14-åringen kom hem efter skolan och varken jag eller min fru märkte något särskilt. Han var lite tystare än vanligt och när jag frågade hur hans skoldag hade varit svarade han, ”bra, fast by the way så blev vi rånade i dag”.

Jag blev paff men vi har vant oss. Det är tredje gången på ett år det händer våra barn. Grabben och hans vänner hade varit och ätit lunch, sen gått ut på stan. Då kommer tre killar och pekar på en gränd och säger  ”häng på”  men grabbarna vägrar ju. Då tvingas de ge ifrån sig sina mobiler och pengar.

Det var samma sak när vår andra grabb rånades. Samma dag som skolavslutningen var det. Han skulle åka in till stan för första gången på egen hand och köpa solbrillor. Så dök de här killarna upp och sa ”vilka snygga glasögon. Dem ska du ge till oss”. Vad skulle han göra?

Han var 13 år, ett barn. I den lyckliga sagan hade vi ringt polisen, de hade fått fatt på de här grabbarna som bett om förlåtelse och gett tillbaka glasögonen.

I verkligheten ringde jag polisen och möttes av ett ”Jaha, och vad ska vi göra med den här informationen?”. Det känns ju sådär.

Härom dagen gick jag in på Göteborgspostens hemsida och såg en notis om att en 13-årig pojke rånats. Min första tanke var, det är väl ingen nyhet? Man är helt avtrubbad här i Malmö. Länk HÄR. 

-Pettersson skakar på huvudet och funderar…men vi har ju själva vald de politiker som påstår att det är myter.