Haiti – hopplöshetens land

Av Pettersson

Igår var det två år sedan Haiti drabbades av en förödande jordbävning. Över 200 000 människor dödades och stora delar av huvudstaden Port au Prince lades i ruiner. Ännu syns ingen ljusning.

Haiti blev självständigt 1804 efter ett slavuppror, i 200 år har landet haft chansen att bli stabilt och välmående, alla möjligheter finns. Trots detta har landet drabbats av den ena efter den andra katastrofen och politiska ledare som skott sig själva.

Det är lätt att tappa hoppet i Haiti och när man hör att över hälften av allt bråte ligger kvar på gatorna efter två år undrar man hur det står till.  

Fortfarande bor en halv miljon människor kvar i lägren, dessutom under ännu värre förhållanden än för ett år sedan. Internationella hjälporganisationer kommer inte längre för att tömmer latriner eller fyller på med färskt drickvatten.

– Pettersson läser den sista meningen ingen kommer och tömmer latrinerna eller fyller på det vatten som finns. När ett land, ett folk, en by, en familj inte ens kan tömma latriner själva utan väntar på bistånd måste det vara något allvarligt fel på människorna.

Ekot

3 thoughts on “Haiti – hopplöshetens land

  1. Nu är det ju negrer vi talar om…. allvarligt talat.

    Den infrastruktur som förstördes 2009 hade USA byggt upp 1917 och sen dess hade inte mycket hänt och inte för egen hand utav Haitierna.

    Om man studerar kartan som finns i samband med IQ and wealth of the nations så ser man lite röda prickar i Karibien och lite runt om. Dessa är befolkade av slavättlingar och dessutom i franskdominerade fd kolonier. Fransmännen var så rasistiska att de inte ens ville använda sina kvinnliga slavar till nattligt nöje och därmed uteblev den enda möjligheten för en neger att få högre mental status för sin avkomma. Spanjorerna hade inte denna rasistiska spärr så de hittade i alla fall ett användningsområde för sin lejda personal.

    Resultatet ser vi övertydligt i Haiti, och det var hyfsat stor indignation här på nätet när Haiti och Japan jämfördes i våldtäktssammanhang efter senaste katastrofen som i alla fall inte resulterade i en vådtäcktstsunami i Japan i alla fall. Men det fick man inte påpeka för det var elakt ansågs det, japp!

  2. I Japan är allt numera sedan rätt länge röjt från den jordbävning och tsunami som ödelade stora områden av de nordöstra delarna av huvudön Honshu i mars 2011. Visst det är ett utvecklat sekulärt samhälle, men det har de ju inte alltid varit. Däremot har de nästan alltid klarat sig själva.

    De religiösa massorna på Haiti, väntar väl på att Gud ska bygga upp samhället och tömma latrinerna, nu när det inte görs av hjälparbetare från något annat land. Mer än 200 år har förflutit sedan slavtiden, och rimligen kan ingen nu levande ens hört någon gamling berätta om den tiden. Det behövs naturligtvis en utbildad klass, tvärtemot vad kulturmarxisterna påstår i sina politiska program. Människor är inga utbytbara brickor, alla har således inte samma värde.

Kommentera