Kärlek och het mat värmer

Av Pettersson från Arbetarbladet

Snön och kylan viner runt familjen Mbanenandes saluvagn med afrikansk mat i Stigslund. Men bara Jean Carlos Martinez fått i sig första tuggan av samousan han beställt hör han salsamusik och afrikanska rytmer.

– Den smakar nästan som hemma, säger Jean Carlos och får nåt salsaaktigt i sin kroppshållning.

Jean Carlos kommer från Kuba, där maten är en blandning mellan det kubanska, spanska, karibiska och afrikanska köket, och han har redan blivit stamkund hos Jeanne d’Arc och Stanislas Mbanenande.

Jeanne d’Arc och Stanislas bor i Södra Åbyggeby, har sina rötter i Rwanda och öppnade matvagnen på Alla hjärtans dag i år. Den står utanför Triangeln i Stigslund, har nio rätter på menyn och har öppet mellan lunch och 21.

All mat tillagas i vagnen under tiden som man väntar, och en jämn ström människor rör sig genom snålblåsten mot luckan. En del beställer mat, andra hämtar en meny eller vill veta vad som säljs i den nyuppställda vita och röda vagnen mot järnvägen.

– Många är nyfikna och frågar, och blir glada när de får veta att vi tillagar och säljer afrikansk mat, berättar Jeanne d’Arc.

 Jeanne d’Arc har en högskoleutbildning i ekonomi från Rwanda, varifrån hon flydde höggravid och med två barn från folkmordet där för tolv år sedan. Nu, liksom då, bor Jeanne d’Arc och Stanislas i en by. ”Hemma”, som inte längre är hemma, bodde de i byn Karongi. I dag bor de och de två yngsta av de tre barnen i Södra Åbyggeby, där familjen köpte ett hus för sex år sedan.

 ”Endast” en livsförutsättning saknas i dag.

 – Arbete, säger Stanislas som utlandspendlar för att få arbete inom sin kompetens som byggnads- och vägingenjör.

 Senast Stanislas yrkesarbetade var i Tchad. Nu har han varit hemma sedan september förra året och väntar på nästa utlandskontrakt.

Jeanne d’Arc däremot driver två företag; även ett som heter Africana Market, men som på grund av den myckna snön lades på is förra året.

– Men jag öppnar igen i mars, berättar Jeanne d’Arc, i en ny lokal på Hattmakargatan. Där ska hon, liksom tidigare, sälja allt från äkta löshår och hårförlängningar till kroppsvårdsprodukter och livsmedel.

 Vid den här tiden förra året; då på grund av finanskrisen; sa Jeanne d’Arc upp sin lokal vid teatern och flyttade rörelsen till en saluvagn på Södermalmstorg.

 Sedan dess har Jeanne d’Arc blivit tio år yngre. Beror det på hennes hudvårdsprodukter, befrielsen från hyran på 8 000 i månaden vid teatern – eller att Stanislas är hemma? undrar jag.

Men Jeanne d’Arc bara ler, så jag låter matvagnens öppningsdag, Alla hjärtans dag, stå för svaret.

Att vagnen är så stilig beror på Stanislas hemkomst, för det är han som byggt hela inredningen.

Skamligt är det, att inte Stanislas får vara delaktig i bygget av sitt nya hemland!

 – Pettersson tycker att det är skamligt att Stanislas överhuvudtaget fått passera den svenska gränsen någon gång och han skulle aldrig någonsin ha fått svenskt medborgarskap. Det är en lögnare som äntligen häktats för folkmord. Hur många fler grova brottslingar har vi bakom alla tappade id-handlingar och rövarhistorier folk berättar för att få asyl, bidrag och medborgarskap i vårt land?

Arbetarbladet    Tidigare om mördaren HÄR. 

Kommentera