Planerna på ökad invandring är orealistiska eller spricka i PK-fasaden

Pettersson har kopierat några delar ur en artikel skriven av Lars J Eriksson, politisk redaktör på Skånska dagbladet (C)på Newsmill:  

”Efter mer än trettio år med en till stora delar misslyckad integrationspolitik gör Centerpartiet anspråk på att sitta inne med bättre lösningar än alla andra. I förslaget om att göra Sverige till Nybyggarlandet lanserar partiet ordet inkludering och menar att Sverige efter en närmast gigantisk invandring sedan 1980-talets början skall öka den ytterligare. Det är en orealistisk politik”

Centerutspelet får en del instämmanden, väcker en del skratt (Chinatowns) men ännu mera ilska hos människor som dagligen ser hur Sverige tagit på sig en övermäktig uppgift med att hantera de stora strömmar av invandrare som sökt sig till Sverige.

Själv känner jag närmast något slags sorg över hur Centerpartiet, det parti jag själv en gång sökte mig till för att det hade en öppen och kunskapssökande attityd till samhällsfrågor, nu förvandlat sig till en floskelmaskin med förlorad verklighetskontakt.

Centerpartisten Ilan Sadé har väckt uppmärksamhet med att på goda grunder totalsåga förslaget om Nybyggarlandet Sverige. I det mesta ger jag honom rätt även om jag inte delar hans synsätt kring att vi i invandrings- och flyktingpolitiken borde särbehandla de som kommer från Afrika och Mellanöstern för att det har varit grupper som varit särskilt svårt att integrera. Den effekten handlar snarast om att invandrings- och flyktingpolitiken förvandlats till socialpolitik, om vi står fast vid en strikt tillämpning av FN:s flyktingkonvention så underlättas integrationen av alla grupper, oavsett härkomst.

Invandring är bara lönsam för samhället om de som kommer hit också till helt övervägande del får jobb. Så har inte blivit fallet utan arbetslösheten bland invandrare har vuxit även i ekonomiskt goda tider i vårt land.

Ekonomidocenten Jan Tullberg vid Handelshögskolan konstaterade i en uppsats i tidskriften Ekonomisk debatt i vintras att Jan Ekberg underskattar de verkliga kostnaderna. Tullbergs slutsats är att kostnaderna snarare är 2,5 till 3 procent av BNP vilket därmed närmar sig 90 miljarder årligen, mer än t.ex statens samlade stöd för barnfamiljerna i vårt land.

Det är dags att vi för en seriös debatt kring invandringspolitiken med dess omfattning i antal människor och kostnader utan invektiv om fördomar, främlingsfientlighet och rasism. Centern hade kunnat bli den konstruktiva rösten i den debatten. Istället har partiet lyckats lansera sig som partiet som vill skapa Chinatowns och Little Italy. Med en sådan politik riskerar partiet att förgöra sig självt om inte Centerstämman i Åre sätter ner foten, ger Nybyggarlandet bakläxa, och gör om arbetet från grunden

− Pettersson konstaterar att de inte är många men det finns en och annan som kan tänka även bland de etablerade journalisterna.

Hela artikeln HÄR.

Kommentera