Av Pettersson  

I en del debatter efter terrordåden i Norge kallas terroristen Anders Behring Breivik för ”en av oss” och det betonas att han är ”lång och blond”

De människor som har detta synsätt visar att det är vi och dem, det vill säga att de andra som inte är långa och blonda inte är som oss. Det är skillnad på folk och folk och det går att göra rasistiska uttalanden om dem som är långa och blonda. Hade Breivik varit svart och krullhårig hade ett sådant uttalande medfört ett ramaskri hos PK.  Men egentligen är det inget konstigt. Det är alltid och kommer alltid att vara vi och dem. Samhället bygger på gemenskap och att det finns en gräns för denna gemenskap, familjen, kommunen, staten.

För att denna gemenskap ska fungera måste vi känna varandra, ha gemensamma normer och sociala koder, kultur och traditioner.  

Gemenskapen skapar i sin tur förtroende för varandra och har man förtroende så ställer man upp för varandra. I familjen och vänkretsen nästan allt, i kommunen och staten betalar vi skatt och röstar på dem vi har förtroende för eller de som vi känner minst misstro för.

Vårt samhälle kräver helt enkelt en gemenskap, med något så när gemensamma normer för att fungera. Här måste vi tala om integration eller assimilering. Gemenskapen kan utökas och omfatta fler, de nya kan bli en del av gemensamheten, de blir som oss. Detta hindrar inte att de nya med sina erfarenheter förändrar samhället men det måste ske på gemenskapens villkor och inte tvingas på oss.

En mycket bra början är…

• Lagen – Sveriges Rikes lag ska gälla alla.
• Språket – utan språk kan du inte delta i gemenskapen.
• Lojalitet – Du måste vara lojal med gemenskapen, kommunen och landet du bor i.

 …och sist men inte minst, du måste ha humor. Kan man inte slänga käft med okända människor på gator och torg utan att riskera att få en kniv i sig och att någon kräver respekt – då har vi ingen gemenskap tycker Pettersson.