Stäng

LO:s kräftgång

Av Stefan K

Fackförbundet LO har under flera år tappat medlemmar och idag presenterades nya siffror som borde ruska om i LO-borgen. DN har gjort en undersökning som visar att de olika LO-förbunden tappade 2,4% av sina medlemmar under förra året.

En förklaring som ges i undersökningen är alla jobb som försvunnit i spåren av lågkonjunkturen, men en annan förklaring säger att allt fler väljer att stå utanför facket. Facket ger naturligtvis en annan förklaring och den skylls på regeringen. Man har nu i flera år hävdat att A-kassan är så dyr att flera inte har råd att vara med och att dessa personer samtidigt passar på att gå ur facket eller inte ens väljer att gå med. Detta kanske de mer rättrogna och okunniga går på, men givetvis är fackens förklaring kvalificerat skitsnack. Jag har själv lämnat facket (IF Metall) sedan några år tillbaks och är idag bara med i A-kassan. Vid årsskiftet sänktes kostnaden till 187:- i månaden från att ha legat på 407:-

407:- kanske kan anses som mycket pengar för en vanlig löntagare, men ha då i åtanke att samma vanliga löntagare idag får ca 1 500:- mer i plånboken än fallet var 2006. Sanningen är väl den att facken försöker ta fokus från de höga avgifter som man tvingar medlemmarna att betala, avgifter som bl.a. går direkt till Socialdemokraternas partikassa och fackpamparnas höga löner och generösa förmåner. Verkligheten kanske har hunnit ifatt facken och dagens IT-ungdomar kan lätt ta reda på egna fakta, utan att ta del av fackens partibundna och förljugna information.

Mitt utträde ur facket, hade inga ekonomiska orsaker, då jag i såna fall aldrig ens gått med. Fackens partistyrda relationer till S var en stark bidragande orsak och denna var något jag ifrågasatte redan när jag blev kontaktad av Metalls representanter på mitt företag. En annan var att jag upptäckte att facket inte alltid var det man utmålar sig för att vara, en motpol till arbetsgivarna. Många gånger har man på mitt företag gått arbetsgivarnas väg utan att ens ha tagit strid och många gånger har man gått med på krav som direkt slagit orättvist mot flertalet medlemmar. En tredje faktor som fick mig att lämna facket var den dubbelmoral man ägnar sig åt, även på lokal nivå. När de fackliga representanterna också upptäcktes hålla inne med information som innebar ett direkt nedvärderande av flertalet medarbetare, så var mitt val lätt.

Att lämna facket var förvånansvärt enkelt. Inga frågor ställdes när jag ringde kontoret och begärde utträde. Lite onda ögon fick jag i början av företagets fackliga representanter, men detta gick väldigt snart över. Är man ärlig och talar om orsakerna till varför man inte längre har förtroende för facket, så går det lätt, väldigt lätt.

Att facken förlorar medlemmar är inget konstigt och fackens stora lycka är den feghet som många besitter. Bara på min arbetsplats vet jag fler som vill lämna, men som inte vågar ta steget.

Minns ni dessa nyheter som förklarar en del?

Partnertech i Åtvidaberg där facket 2007 utan strid gick med på uppsägningar av främst kvinnor utan att ta strid. LÄNK

På Marabou har en gammal tvist nu nått en förlikning och läser ni kommentaren efter artikeln så förstår ni fackens problem. LÄNK

Nu dissar jag inte facken helt. De kan behövas ibland och de har också gjort en del gott, men de behöver förnyas och framför allt så måste de klippa det partipolitiska bandet så att de därmed kan framstå som trovärdiga hos alla medlemmar. Detta faktum från 2006 talar sitt tydliga språk.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: