Av Pettersson
Ekot rapporterar att för femte året i rad ökar antalet barn som lever i familjer som är beroende av långvarigt ekonomiskt bidrag, som tidigare kallades socialbidrag.
Att barn lever med sina familjer på bidrag under långa tider får konsekvenser för barnen i deras fortsatta liv.
– Man har inte rätt kontakter. Man kommer inte att komma in på arbetsmarknaden i lika hög utsträckning. Det är ju en risk. Det är ju inte så att det är kört för de här barnen på något sätt, men de har lite fler trösklar som de måste kliva över, säger Annelie Sjöberg.
I dag lever drygt 54 000 barn i familjer som är beroende av långvarigt ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades socialbidrag. Det är nära tre procent av unga under 18 år.
Färsk statistik från Socialstyrelsen visar att gruppen bidragsberoende barn har ökat med 10 000 barn på drygt fyra år.
På Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning i Stockholm har man under flera år följt utvecklingen och analyserat konsekvenserna för barn som lever på bidrag. Man kan bland annat se förändringar i barnens beteende, berättar utredare och projektledare Annelie Sjöberg.
− Pettersson undrar om projektledare Annelie Sjöberg undersökt varför föräldrarna till barnen i Rinkeby-Kista jobbar inte arbetar. Enligt vissa källor är dessa föräldrar Sveriges framtid och besitter en oerhörd kompetens som arbetsgivarna borde slåss om.
Det är väl inte så konstigt att alla barnfamiljer har mycket bidrag, men det vore nog smart att dra ned lite på dessa förmåner när det gäller de största familjerna.
Alla barn som bor i Sverige har barnbidrag, från det tredje barnet har man flerbarns tillägg och efter det fjärde har jag för mig att man har extra flerbarnstillägg.
Dessutom har man extra bostadstillägg från första barnet med som högst 950 kronor, 1325 från andra och 1750 från det tredje. Dessa bidrag är inkomstprövade och utbetalas liksom bostadsbidrag efter hur mycket man tjänar. De flesta svenska familjer med två försörjande har inget bostadsbidrag, medan alla som går på socialbidrag eller försörjningsstöd som det numera kallas har dessa bidrag.
Jag kan bara gissa hur det går till hos dem som inte vill arbeta när de räknar på jobb kontra bidragsförsörjning. De flesta av dem som inte vill arbeta tjänar nämligen mer på bidrag än på arbete. Detta gäller särskilt outbildade människor med många barn.
Eftersom bidragsberoende enligt utredningar är ärftligt, så kommer då Sveriges bidragsberoende att ökas med varje lågutbildad vi tar in i landet. De med många barn kommer dessutom att förse Sverige med än fler bidragstagare i nästa generation och så vidare.
Är det då lönsamt att ta hit kameldrivare, fåraherdar och analfabeter.
Svaret måste naturligtvis bli ett rungande nej för alla utom de Politiskt Korrekta typerna. Dessa har hjärta men knappt någon hjärna.
Om livbåten tar ombord många fler än den är gjord för så kapsejsar den och då räddas ingen.
Egentligen är det inte konstigt.
Föräldrar som lever på socialbidrag är historiskt sätt de som inte arbetar och har en ekonomi som inte kan försörja familjen.
I dagens Sverige utgörs de i majoritet av nysvenskar som är analfabeter, outbildade och oförmögna att jobba av andra skäl. Dessa familjer har också (läs tillåts också ha) väldigt många barn. Den höga siffran är därmed given och ingen som det moderna välfärdsSverige bör skryta över.