Av Tommy Pettersson

Sofia Arkelsten som nyss blivit Moderaternas partisekreterare jagas med blåslampa av en nästan enig journalistkår och politiska motståndare för påstådda mutresor.

Sakfrågan ska jag inte lägga mig i. Kan bara nämna att Hans Linde, en av Vänsterpartiets ledande representanter har varit med på minst en av de resor som Sofia Arkelsten gjort men han har inte blivit uthängd eller jagad.

─ Det som gör mig lite upprörd är att en hel hög journalister påstår att en högt uppsatt politiker inte ens får misstänkas för att bli påverkad av andra och skaffa sig förmåner.

Detsamma borde gälla journalister, men vem granskar dem? Vem granskar ekonomijournalisternas aktieinnehav? Får de inte ett aktietips under bordet av dem de intervjuar ibland? Jag har en känsla av att många av dem är rätt täta, skriver de verkligen sanningen och granskar de kritiskt de bolag de har aktier i?

Vilka partier sympatiserar de journalister med som jagar Sofia Arkelsten (M) men inte Hans Linde (V) för samma resa. Vilka partier sympatiserar de journalister med som jagar Jimmie Åkesson och SD för den politik de vill införa men undviker att rapporterar om att det är exakt samma invandringspolitik som socialdemokraterna genomdrev 1989.

Media omfattas visserligen av yttrandefrihet och får rapportera om vad de vill inom vissa ramar men de har också etiska regler som säger att de ska rapportera korrekt och allsidigt.

─ Jag ställer frågan kan våra journalister kallas opartiska och korrekta när de sover i samma säng som etablissemanget och jagar dem som inte fjantar med?