Av Olli Rein

Vallokalsundersökningarna från fem grekiska

tv-stationer visar att konservativa Ny demokrati blir

största parti med 27,5–30,5 procent av rösterna, partiet ges någon halv procents marginal till vänsterpartiet Syriza.

Det var allvar och ångest som dominerade i grekiska vallokaler på söndagen, i ödesvalet som befarats leda till ett grekiskt utträde ur eurozonen.

Det är långt ifrån uppgivet på Syrizas högkvarter minuterna efter det att siffrorna presenterats.
– Vi måste vänta tills röstsiffrorna kommer in. Det är för jämnt för att dra några slutsatser, säger Dimitra Tsami, en av Syrizas partifunktionärer.
I de fem mätningarna får Syriza 27,0–30,0 procent.

Tredje största parti blir åter socialdemokratiska Pasok, som därmed kommer spela en avgörande roll när de två största partierna ska försöka bilda regering.
Skulle Ny demokrati och Pasok försöka få till en koalition skulle det troligen kräva stöd av Demokratiska vänstern, med 5,5–6,5 procent av rösterna enligt vallokalsundersökningarna.
Även en Syriza-regering skulle troligen kräva stöd från Pasok.

De första färdigräknade valkretsarna visar liksom vallokalsundersökningarna att valet är jämnt, med ett visst övertag för Syriza i områden där socialistpartiet Pasok traditionellt dominerat i grekisk politik, som Kreta. Däremot var stödet som väntat starkt för Ny demokrati i partiledaren Antonis Samaras valdistrikt Pilos och Messinia. Enstaka gränsområden i norr, nära Makedonien och Bulgarien, där Ny demokrati traditionellt är starkt, visade också på ett övertag för Samaras.

Ett angrepp ägde vid 19-tiden lokal tid rum mot en vallokal i Exarkhia, en stadsdel i centrala Aten. Angriparna anlände i samband med att vallokalen stängde och kom enligt den statliga grekiska tv-stationen Net över en valurna fylld av valsedlar, som senare brändes.
Det var omedelbart efter incidenten inte möjligt att avgöra hur många valsedlar som gått förlorade.

Många väljare hade svårt att bestämma sig. Tyvärr var jag tvungen att välja Ny demokrati. Jag hade föredragit något av de mindre partierna, men nu måste vi ha en regering, så jag lade min röst på det minst dåliga, sade Katarina Poseidon, 23-årig lärare, när TT träffade henne utanför en vallokal.
Hon tycker att krisen i Grekland har lagt en börda på alla unga väljare, som utgör en stor andel av de 1,5–2,0 miljoner greker som enligt mätningar in i det sista inte hade bestämt sig för hur de skulle rösta.

Valet var det andra på sex veckor i krislandet, inne på femte året av recession och med en arbetslöshet på 23 procent.
I valet den 6 maj blev det dödläge i parlamentet, vilket det fanns risk för även i detta val.
På spel står enligt många bedömare Greklands framtid i eurozonen, och kanske även hela valutaunionens framtid.

Grekland har sedan drygt två år tvingats leva på nödlån från EU och IMF. I utbyte ställs krav på reformer och åtstramningar, vilket merparten av grekerna röstade mot den 6 maj. Men utan nödlånen är statskassan snart tom.

Enligt Syriza måste stödprogrammet göras om i grunden, för att inte recessionen ska bli onödigt lång och djup. Ny demokrati har dock valt att tona ned sina krav på omförhandlingar.
– I grunden handlar det om att göra rätt för sig, sade 69-åringen Nikos Theodossiades, på väg att rösta på Ny demokrati.

Uj uj, uj, säger Olli, det här blir jämt och spännande, och ett spektakulärt angrepp vid 19-tiden mot en vallokal i stadsdelen Exarkhia i centrala Aten i samband med att vallokalen stängdes. Man kom enligt uppgifter över en valurna full med valsedlar, som man senare brände. Hur många valsedlar som försvann där gick ännu inte att fastslå. Så som ni ser saknades inte incidenter, men inga allvarliga attacker mot vallokaler och dess personal har ännu inrapporterats. Det kommer nog ändå att bli strid in på mållinjen mellan olika partikoalitioner, då inget parti kan få egen majoritet. Sedan kommer det att bli intensiva förhandlingar om regeringsmakten, och förhoppningsvis utmynnar detta i en så stark koalition som möjligt.