Lössen lever loppan i skolorna

 Ett brev från Inger-Siv Mattson

Nacka den 1 december 2012

Svenska Dagbladets redaktion, Johan Nilsson, SMI, parasitolog Johan Lindh f k

Ämne: ”Lössen lever loppan i skolorna”

I Er artikel i SvD den 12 november  under rubriken ”Lössen lever loppan i skolorna” konstaterar Ni att ”alltfler svenskar drabbas av huvudlöss. /../ Från att ha fört en relativt anonym tillvaro på 1970- och 80-talen, ökade lössen kraftigt på 1990-talet. Sedan dess har antalet drabbade legat på en stabil nivå. Fram till nu när antalet svenskar med löss ökar på nytt.

Er formulering föranleder följande frågor som jag vore tacksam att få besvarade.

Avser Ni med ”svenskar” etniska svenskar eller omfattar benämningen även invandrare/flyktingar/nybyggare/asylsökande/nyanlända/ensamkommande ”flyktingbarn” samt  s k ”gömda” och ”papperslösa” dvs illegala invandrare?

Med andra ord:  använder  Ni benämningen ”svenskar” på samma sätt som journalister av någon märklig anledning  regelmässigt kallar kriminella – rånare, mördare,  våldtäktsmän, väskryckare  etc  – samt terrorister och krigsförbrytare  av utländsk härkomst för ”svenskar”?

Johan Lindh, parasitolog på Smittskyddsinstitutet, SMI, ko sade i Er artikel  ”Varför lössen blivit vanligare än för 20 eller 30 år sedan är ingen som vet. Fler barn och större klasser kan vara en förklaring.”

En annan – inte fullt så politiskt korrekt förklaring – kan möjligen vara den ständigt ökande massinvandringen från Tredje världen. I och med den omfattande familjeåterförening som Alliansen och Miljöpartiet kommit överens om ökar antalet barn från främst Somalia och Afghanistan drastiskt. Även antalet s k ”ensamkommande flyktingbarn” ökar stadigt – inget annat land tar emot så många i denna kategori  som Sverige. Denna massimport påverkar givetvis förekomsten av löss  och annan ohyra i samhället och drabbar bl a skolorna.

Skolsköterskan Susanna Wiström  och hennes kolleger sades ”föra en ojämn kamp mot lössen.” Hon anser att ”en viktig del av arbetet är att informera föräldrarna  och få dem att luskamma barnen.

Jag antar att Ni kan upplysa mig om på vilka av de vanligaste invandrarspråken denna information till föräldrarna ges: acholi, afari/dankali, akan/asante/fante,  albanska, aluf, amarinja, amhariska,  arabiska,armeniska,  assyriska, atjeh, aymara, azeri/azerbadjdjanska, azerbaljani/azeriska,  baluchtiska,  bambari, bassa, bangla/begaliska, bihari, bono, bosniska, bulgariska, burmeniska, cebuanska/visayan, chauzho/fukinesiska/hainanesiska, daginska,  dari, divhi,  edo, ewe, fule, ga/gah, georgiska, gujarati, hindi, ibo, ilokano, illongo, joroba, kalé, kamba/kikamba, kantonesiska, kazakiska, khmer, kikongo,kikuyo/kuvo, kinyarwanda/rwanda-runi, kirundi, koreanska, kroatiska, laotiska, lingala/rigala,  lovari/kalderari, luganda/ganda, luo, makedonska, malaysiska/malayalami, mandarin,  mandinka/malinka, maoriska/rotoro, marathi, mpngoliska, nepaliska, nord- sydkoreanska,  oromo/oromiska, pampangan, pastho, persiska,   punjabi,romani, rumänska,  saho, serbiska, sesotho/sotho, shona, singahelisiska, slovakiska, somaliska, swahili,  syriska, tagalog, tamilska,tamazight,  telugu., tigrinja/tigrinska, tigriska, tjetjenska,  tongaska, turkmeniska, twi, uiguriska ukrainska,  urdu, urmiska, uzbekiska,  warat, vietnamisiska,  wolof /wollof, väst/östassyriska,  yoruba m fl.

Inger-Siv Mattson, Nacka

…Pettersson tackar allra ödmjukast för kopian på detta brev, som vanligt ord och inga visor men svaret…

 .