Etikett: kalmar

En död i lägenhetsbrand i Norrliden Kalmar

PetterssonLämna en kommentar

Av Olli Rein

En 25-årig man har anhållits misstänkt för mord och mordbrand i samband med en brand på Två Bröders väg i Kalmar under natten till tisdagen.

I den brandhärjade lägenheten påträffades en 55-årig man, som under tisdagen identifierades av rättsläkare från Linköping.

Polis och brandkår fick larmet om rökutveckling i en lägenhet klockan 03.53. När räddningsmanskap kom på plats möttes man av innehavaren av lägenheten som berättade att det fanns personer kvar inomhus.

Rökdykare kunde hitta en avliden man. Lägenheten hade fyllts med rök av en glödbrand.
I anslutning till branden kunde polisen gripa den 25-årige mannen som anhölls under morgonen.

Polisen vill i nuläget inte säga vad som gör att 25-åringen anhållits misstänkt för mord.
Under tisdagen gjorde polisens tekniker ytterligare undersökningar på brandplatsen och höll förhör med 25-åringen.

Den anhållne är på sannolika skäl misstänkt för mord och mordbrand.
Polisen understryker att det i dagslägen inte finns något samband mellan den aktuella branden i Norrliden och de i Berga.

ÖSTRAN

Mordbrand i Kalmar foto Helen Edvall


Bränderna i Berga, Kalmar

Pettersson1 kommentar

Pettersson

Östran i Småland har idag något så ovanligt som en artikel om vilka det är som ligger bakom bränder, skadegörelse, bråk och hot i förorten Berga, Kalmar.  

Ulf Carlsson, Östran skriver i klarspråk om en kärna på fem till tio något överåriga ungdomar på 20 till 25 år som vill styra händelserna i Berga. Runt om sig har de en grupp på omkring 25 springpojkar. Många är släkt, syskon, kusiner eller har andra familjeband. En stor grupp har rötterna på Balkan, men där finns också svenskar, iranier och araber. De allra flesta är födda i Sverige.

Med bråk och skadegörelse av olika slag hävdar man sig inte minst mot andra, liknande grupperingar. Det pågår ständiga fejder, ofta mot andra familjer och släkter. Ibland går fejderna mycket långt tillbaka.

De äldre vill gärna se sig som ledare, de saknar jobb och går ingen utbildning. De är överåriga för fritidsgården, men tar sig inte ner till aktiviteter i stan. Gruppen runt består av pojkar ner till tio års ålder. Några enstaka flickor finns med, men bara i periferin.

– Det här handlar om vilsna ungdomar, som egentligen bara drar omkring, säger Leif Holmström på Kultur- och fritidsförvaltningen i Kalmar. Kriminaliteten eller drogproblematiken är inte så omfattande som man skulle kunna tro.

– De äldre vill gärna se sig som kungar och jobbar hårt med att de unga ska tycka att de är häftiga.

–          Pettersson tackar Ulf Carlsson, Östran för den inblicken från Kalmars ungdomsgäng och vill bara göra ett litet förtydligande om att de som står som födda i Sverige är andra generationens invandrare och inget annat. Hoppas Ulf Carlsson får behålla jobbet men det är inte så troligt om han fortsätter att beskriva verkligheten som den är.

Jämställdhet för vissa

PetterssonLämna en kommentar

Av Stefan K

Kalmar är den senaste i raden av kommuner som inför könssegregerade badtider för att muslimska kvinnor ska slippa att bada med män.

Ni har säkert läst eller hört om detta, länk.

SDU anordnar ett torgmöte i Kalmar där den jämställdhet som bara gäller vissa kvinnor/flickor i landet tas upp. Precis som det sägs i filmen nedan lär våldsvänstern dyka upp och göra sitt yttersta för att förstöra. Om det sker så visar de återigen upp en dubbelmoral som nästan börjar bli pinsam.

I Göteborg i våras attackerade man en manifestation som vände sig mot den ökande brottsligheten, i Norrköping attackerade man under helgen en manifestation som vände sig mot den höga ungdomsarbetslösheten, ungdomars bostadssituation och ungdomsbrottsligheten. Vänder man sig nu mot en manifestation för jämställdhet börjar jag undra om inte vänstern lider av schizofreni.

Chang Frick

Sportfåne.

Pettersson2 kommentarer

Av Stefan K

Jag erkänner. Jag är en sportfåne av födsel och ohejdad vana.

Med en amatörs kunskap ägnade jag mina yngre år åt allt som den lokala idrottsklubben kunde erbjuda. Fotboll, ishockey, tennis, bordtennis, friidrott och skidor. Många var de timmar som ägnades åt olika aktiviteter på den lilla ortens idrottsplats och oräkneliga var de gånger som maten stod kall på bordet när jag glömde tiden och kom hem för sent. Tack och lov, så hade jag föräldrar som ställde upp mer än de flesta och som ibland såg mellan fingrarna när jag äntligen kom hem efter en hård träning med grabbarna. Idrottskarriären och proffsdrömmarna tog ett abrupt slut när en knäskada satte stopp för fortsatt idrottande. Idag är jag en glad motionär, men framför allt en ivrig sportfantast framför TV:n. Tack och lov så har jag en förstående fru som även hon har en idrottsbakgrund och gärna tillbringar tid med mig framför TV:n och något sportevenemang.

Att se ett blågult hav med svenska fotbollsfans på läktaren ger mig rysningar. Att se svenska idrottsmän och kvinnor lyckas på idrottsarenorna ger mig ståpäls och att se en svensk på prispallen får ögat att tåras. Åtskilliga är de gånger man varit nära till tårarna då svenska lag och enskilda idrottare visat framgångar och med leenden lika breda som ansiktet stått med tårar rinnande nedför kinderna på prispallarna. För er som inte gillar sport kan dessa känslor vara svårbegripliga, men om ni bara anar så mycket arbete som ligger bakom dessa framgångar, så mycket tid, så många tårar och så mycket svett. Att kunna få glädjas tillsammans med dessa killar och tjejer är för mig en ynnest. Idag fick jag tillfälle att se reprisen av OS-krönikan på SVT. Trots att det är tio månader sedan tävlingarna gick av stapeln, satt jag framför TV:n med rysningar och våta ögon. Den glädje som visades framför mig på skärmen, den besvikelse som visades efter misslyckade resultat och den nervspänning som olika sekundstrider förevigade är obetalbart. Inte ens en bra film kan uppbringa sådana känslor hos mig. Larvigt va?

Nu tycker ju inte alla att sportsliga framgångar för svenska idrottare är värda den uppmärksamhet de förtjänar. En av dem är en blankpolerad och medioker fotbollsspelare i Kalmar FF, Henrik Rydström. Rydström är en storkäftad, väldigt impopulär spelare som tycker han är medelpunkten på detta klot. Han tycker själv att han är större än han egentligen är och spelar alltid i kortärmat oavsett väder och gärna i ett nummer för små kläder för att på sätt verka större. Han har aldrig lyckats på fotbollsplan och aldrig spelat i något av landslagen. Kanske därför han jämt är bitter och så här svarade han på en journalists fråga om inställningen till Landslaget:

”Jag tycker att landslaget är totalt ointressant. Har alltid fått rysningar av sådant som anses vara ”svenskt” och av hysteriskt flaggviftande, jag ser en direkt parallell till farlig nationalism”.

Förutom sitt fotbollsspelande är han ibland expertkommentator i TV och har en egen blogg på Expressen och i lokaltidningen Barometern. Så här skrev han i sin blogg den 21:a juni 2009:

”Jag har alltid firat midsommar. Jag firade midsommar i år också. Mina vänner firade midsommar riktigt rejält, med allt vad det innebär, och jag påstår inte att de är rasister, sverigedemokrater, främlingsfientliga eller otäckt nationalistiska för det. Men i de där ursvenska traditionerna – som sedan alltid visar sig komma från någon annanstans – döljer sig något grumligt som jag tycker är otäckt. Och jag är gravt motståndare till gränser och nationer. För det betyder att det automatiskt blir en skiljelinje, vi mot dom, avstånd och missförstånd. Och jag gillar inte flaggviftande eftersom jag ser likheter med hur människor och länder agerande åren innan första världskriget.

Återigen – jag påstår inte att de som viftar med svenska flaggan är rasister, för väldigt många är de där nationalistiska symbolerna enbart symboler, symboler som de är stolta över och det är inte mer med det. Det är fint och vackert och mysigt och allt det där. Men JAG ser det inte riktigt så.. I mig kryper det”.

Kommentarsfälten under artikeln sade tydligt vad läsarna tyckte om den och kommentarerna var inte till pajasen Rydströms fördel. Detta är inte första gången som Henrik Rydström nedvärderar Sverige, det vi kallar svenskt och våra traditioner. Gång efter annan så skickar han ut pekpinnar riktade mot främst SD, men också mot andra politiker som råkar nämna något som herr Rydström uppfattar som negativt mot det mångkulturella samhället. Jag säger samma sak till Rydström som jag säger till merparten av de som flyttat till Sverige från muslimska länder. Varför bor du här när du inte gillar det du ser? Behöver jag tillägga att Rydströms politiska åsikter ligger långt till vänster?

Jag kallar mig sportfåne. Rydström är bara en fåne.

Höga herrar, låga tankar.

Pettersson4 kommentarer

Av Stefan K

Nasim Malik heter en socialdemokratisk kommunpolitiker i Kalmar med rötter i Pakistan.

Han gjorde sig känd då han anmälde SAS för diskriminering av muslimer när han 2006 på en flygning serverades en skinksmörgås då ostsmörgåsarna råkade vara slut. Om denna anmälan ligger bakom SAS beslut att sluta servera all skinkbaserad mat på sina flyg och ersätta den med halal-mat förtäljer inte historien.

Nu är det inte bara skinksmörgåsen som satt denna politiker på kartan.

Inför valet 2006 hävdade Malik att han blivit nedslagen på stan, med troliga politiska motiv i bakgrunden. Han vaknade upp på sjukhus efter medvetslöshet, men vare sig vittnen eller gärningsmän fanns till brottet. När polisen började granska fallet närmare, dementerade Malik plötsligt händelsen och skyllde istället på en akut sjukdom. Hans höga blodtryck och en tidigare blodpropp sades kunna ligga till grund för den medvetslöshet som förorsakade skadorna.

Malik tillhör också de som kraftigast fördömt Lars Vilks teckning och kallat den för en respektlös provokation mot muslimer.

När dåvarande utbildningsministern Lars Leijonborg lade fram ett förslag 2008 om att utländska studenter ska betala en terminsavgift på 30 000:- flög Malik i taket och hänvisade till mänskliga rättigheter och demokrati, precis som det skulle vara en demokratisk och mänsklig rättighet att studera gratis i Sverige för utländska studenter. 2007/2008 hade antalet ansökningar från utomeuropeiska studenter till högskolan i Kalmar stigit från 300 till 1736 och i Sverige hade ca 10 000 ansökningar lämnats in av enbart Pakistanska studenter.

Nasim Malik var också en av huvudtalarna på ett antisemitiskt torgmöte i Kalmar januari 2009. 

Nasim Malik håller tal i Kalmar (lägg märke till skylten uppe till höger).

I början av 2010 attackerade muslimska fundamentalister två moskéer i Pakistanska Lahore, tillhörande den religiösa minoriteten ahmadi och dödade 56 personer. ”Detta har inget med islam att göra”, sade Malik i en tidningsintervju. Elva av Maliks vänner sades finnas bland de dödade.

Efter Vilks uppmärksammade föreläsning i Uppsala var det några veckor senare Kalmars tur. Vid föreläsningen som hölls på restaurang Byttan, sågs två personer som drog åt sig polisens intresse. Bägge hade ”muslimskt utseende” och uppträdde på ett sätt som föranledde polisen att leda ut de bägge från salen med efterföljande förhör. De bägge grät senare ut i massmedia och fick ett starkt stöd av Nasim Malik. I ett brev till kommunalrådet Johan Persson (s) skrev en av de bägge männen ett långt inlägg om de problem som han ansåg muslimerna skulle stå inför om SD kom in i riksdagen, samt ett önskemål om att Kalmar kommun skulle införa en årlig tradition med ”Islamdagar” där höga muslimer skulle bjudas in och predika islam för den icke-muslimska befolkningen. Brevskrivaren hade fått råd om innehållet i brevet av just Malik, som kraftigt hade markerat vad som inte fick stå. Dessa ord kommer från brevskrivaren själv: ”Han (Malik) gav mig möjligheten att skicka in insändaren och gav mig tips på vad jag skulle utelämna i mina texter för att inte skapa för stora motsättningar.” Att döma av de orden verkar det finnas en hemlig agenda hos dessa muslimer som man inte vill ska nå ut.

Efter denna händelse sammankallade Nasim Malik och de två förhörda besökarna till ett möte i det mångkulturella Norrliden, Kalmar. Där ville man uppmärksamma polisens agerande och den syn på muslimer som man hävdade finns i landet. 

Malik tillsammans med de två som förhördes av polisen.

Vad vill ja då ha sagt med denna artikel? Jo, om inte ens muslimska politiker och höga företrädare vill stå upp för yttrandefriheten, åsiktsfriheten, tryckfriheten och andra självklara demokratiska rättigheter, är det svårt att se hur den vanliga muslimska befolkningen ska kunna anpassa sig till vårt samhälle. Att Malik också visar prov på hur lättkränkta denna religiösa grupp är, får mig att inse orsakerna till att politiker och myndigheter viker ner sig gång efter gång. De vågar helt enkelt inget annat. Under nämnda torgmöte visar också Malik prov på den rasism som frodas hos muslimer gentemot oliktänkande, men som de själva tillsammans med svenska journalister och politiker hävdar inte finns. Muslimer runt om i världen, även i Sverige, har mycket att bevisa innan de får samma acceptans som övriga minoriteter.

Info. En del av materialet och bilderna är hämtade från Thoralf Alfssons blogg.