Vi har tidigare skrivit om svenskarna, knappt 1 200 som tvångsförflyttades av ryssarna från de då svenska öarna på andra sidan Östersjön till Ukraina där de grundade Gammalsvenskby under fruktansvärda umbäranden.
I förra veckan besökte Kjell Albin Abrahamson Gammalsvenskby, det är märkligt intill overkligt att hälsa på i en by tio mil från Svarta havet där människorna talar svenska och har bibehållit den svenska kulturen. Att besöka Gammalsvenskby är att bli rörd till sinnen som man inte längre trodde existerade.
Mitt första besök i Gammalsvenskby skedde under den kommunistiska tiden för 25 år sedan. Mötet med svenskbyborna var stelt och opersonligt och övervakades av politrucker. Bara ett par partitrogna män från den svenska folkspillran på knappt etthundra personer fick tala – oftast på ryska och mest om alltings och särskilt kollektivjordbrukets förträfflighet. Kvinnan teg i församlingen. Byns kyrka var förvandlad till bio- och danslokal, kyrktornet var rivet. I stället för Gud dyrkades Marx.
År 1781 tvångsförflyttades 1 159 svenska bönder från Dagö (dagens Estland) till Ukraina. Hälften av de ofrivilliga nybyggarna dog under den svåra vandringen. Den första mening svenskarna lär ha sagt när de kom fram var ”Nu vära ve rätt narandar”! – Nu blev vi ordentligt lurade. Katarina den Stora hade nämligen lovat färdigbyggda hus och sådda åkrar. Verkligheten var en öde stäpp.
Att orka det outhärdliga. Så kan gammalsvenskarnas liv sammanfattas. Krig, svält, deportationer till Sibirien, politisk förföljelse och religiösa trakasserier. År 1929 flyttade 891 personer till Sverige. Det ljumma svenska mottagandet gjorde att några fortsatte vidare till Kanada. Svenska kommunister övertalade andra att återvända till Stalins Sovjetunionen. De som stannade kvar bosatte sig på Gotland där hus stod tomma sedan svenskar emigrerat till Amerika.
I dag finns bara en handfull äldre huckleklädda damer plus ett par män kvar i Gammalsvenskby. Som tack för besöket och gåvor sjöng de alla svenska psalmer och visor. Tillsammans stämde vi upp Du gamla du fria med de ändrade slutraderna Ja, jag vill leva, jag vill dö på jorden. Att få dö i Norden är knappast möjligt. För några år sedan sökte en familj om tillstånd att på ålderns höst få bosätta sig i Sverige. Migrationsverket avslog deras ansökan. Kanske borde svenskbyborna i stället ha varit analfabeter från Somalia.
– Pettersson tackar Kjell Albin för krönikan som ni kan läsa HÄR och undrar om det blir något liv på PK för – kanske borde svenskbyborna i stället ha varit analfabeter från Somalia.
Se en film från Gammalsvenskby
