Mångfalden inom räddningstjänsten, en katastrof

Av Stefan K

Förbundsordföranden för Brandmännens riksförbund, Peter Bergh, går till skarpt angrepp mot Räddningstjänstens nya policy om mångfald.

Senast accentuerades detta på brandkåren i Attunda där man i sin jobbannons väljer att kvotera in kvinnor och personer med utomnordisk bakgrund, före utbildning och kvalité. Peter Bergh känner sig orolig när den tvååriga brandmannautbildningen ses som en mindre merit än godkända gymnasiebetyg och kravet på att kunna simma 200 m.

Jens Ärlebrant, chef vid brandkåren Attunda, försvarar uttagningen och tycker inte att kraven på mångfald försämrar kunskapen hos räddningstjänsten, men han får mothugg av Peter Bergh som hävdar att minimikravet vid en anställning måste vara erfarenhet eller utbildning i yrket.

Källa: Sveriges Radio

Minns att räddningstjänsten i Södertörn fick betala 100 000 kronor i skadestånd när man i november såg till att kvinnor och invandrare fick gå före en arbetsökande man med bättre utbildning och erfarenhet.

Ännu ett misslyckande i Reinfeldts och Ullenhags integrationsprojekt.

Framgång för diskriminerad brandman

Av Pettersson

Simon Wallmark, svensk man, som nekades ett jobb som brandman för att han hade fel kön och fel etnisk bakgrund fick i dag full upprättelse.

Södertörns Brandförsvarsförbund, SBFF, gick vid en förlikning i tingsrätten med på att betala hela det yrkade beloppet om 100 000 kronor.

– Det här är bokstavligt talat en hundraprocentig seger för Simon Wallmark och innebär en viktig markering att det är olagligt att särbehandla människor på grund av kön eller etnisk bakgrund, säger Clarence Crafoord, chef för Centrum för rättvisa och ombud för Simon Wallmark tillsammans med Anna Rogalska Hedlund.

-Pettersson säger att det var det jävligaste. En svensk man som får rätt i ett diskrimineringsmål, kanske finns det ännu hopp eller…

Centrum för rättvisa

Bakgrunden: Tidningen Swedish Firefighters berättar i nummer 3/2011 om ett upprörande fall av positiv särbehandling med åtföljande könsdiskriminering och etnisk diskriminering.

Simon Wallmark (bilden ovan) har länge varit starkt motiverad att bli brandman. För den skull sa han upp sig från sitt välavlönade jobb som snickare, läste upp sina betyg, gjorde högskoleprovet och kom in på den tvååriga utbildningen SMO (Skydd mot olyckor). Det är den normala grunden för att bli brandman. Två år senare var han klar. Då gjorde han också de två sorters praktik som krävs – LIA-R och LIA-S.

Därefter sökte han jobb som sommarvikarie hos Södertörns Brandförsvar – sommarjobb är det normala sättet att komma in i brandmansyrket. Simon var ganska säker på att få ett sommarjobb, eftersom han hade perfekt bakgrund och dessutom hade han gjort sin ena praktik just vid Södertörns Brandförsvar (där han var mycket uppskattad).

Men han fick inget sommarjobb. Han blev inte ens kallad till intervju.

Simon blev misstänksam och begärde ut ansökningshandlingarna från dem som fått sommarjobb. Och han fick sina värsta misstankar bekräftade. Bara två av de tolv nyanställda hade gått SMO-utbildningen. Totalt hade 15 av de 32 sommarvikarierna gått SMO, och 6 hade en äldre brandmansutbildning. De övriga 11 hade ingen brandutbildning eller branderfarenhet alls. De hade bakgrunder som nagelskulptör, kock, servitör, lärare och vårdbiträde.

Vad berodde detta på? Jo, jämställdhets– och mångfaldsarbete.  

Myndigheterna verkar inte tro att det kan börja brinna…

Domare anmäld efter slöjförbud

Av Pettersson

Efter att tre kvinnor klädda i niqab, en heltäckande slöja, blev nekade att vara åhörare vid en rättegångsförhandling i Göteborgs tingsrätt anmäler nu medborgarrättsrörelsen Charta 2008 domstolens beslut till justitieombudsmannen och diskrimineringsombudsmannen.

”Det är oroande om svenska domstolar kan framstå som verktyg för diskriminering och fördomar mot muslimer”, skriver medborgarrättsrörelsen i ett pressmeddelande.

– Pettersson håller helt och hållet med chefsrådman Stefan Wikmark som bestämde att tälten inte fick komma in och sade: – ”Jag har till uppgift att ta ansvar för ordningen i rättssalen. Och då tycker jag att det är ett minimikrav att man ska kunna se ansiktet på folk”  

Pettersson undrar om medborgarrättsrörelsen Charta 2008 skulle tycka de var konstigt om domaren bad ett motorcykelgäng fälla upp visiret på sina hjälmar vid en rättegång?

Göteborg TT

Skyll inte på diskriminering

Pettersson återger en krönika som Thomas Gür skrivit i SvD

Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden är den huvudsakliga förklaring som ledande tjänstemän och politiker ofta för fram när de tillfrågas om invandrares utanförskap. Sålunda menar arbetsförmedlingens generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist att diskriminering är huvudskälet till att 200 000 utrikes födda står utanför arbetsmarknaden, och att ”arbetsgivare måste våga anställa också personer som inte är lika dem själva” (DN 23/9).

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström framhöll nyligen att 1400 utrikes födda ingenjörer är inskrivna på arbetsförmedlingen bara i Västra Götaland, samtidigt som industrin inte säger sig hitta rätt kompetens. Engström menade att detta var ett ”tecken på diskriminering” som gödde främlingsrädsla: ”Man är rädd för det som är okänt.” (DI 15/9)

Men tittar man på arbetskraftsinvandringen till Sverige, faller tesen om diskriminering och främlingsrädsla. År 2009 beviljades över 3200 arbetstillstånd för utländska ingenjörer och dataspecialister utanför EU-länderna. Fram till augusti 2010, var antalet beviljade arbetstillstånd i samma kategori över 1 900. I topp låg ankommande från Kina och Indien.

Första halvåret 2011 hade över 6700 arbetstagare från länder utanför EU fått arbetstillstånd, frånsett säsongsanställningar. IT-specialisterna var flest och utgjorde cirka en femtedel. Några tusen säsongsanställda bärplockare med hemmahörighet utanför EU-länderna, den största gruppen från Thailand, är i Sverige årligen.

Dessa uppgifter vederlägger förklaringen att utrikes föddas utanförskap på arbetsmarknaden främst skulle bero på att svenska arbetsgivare skyr det annorlunda. Varför skulle arbetsgivare, om de var så rädda för det främmande, förlita sig på arbetskraft från andra länder?

Idén om Sverige som ett samhälle där den infödda majoriteten diskriminerar utlandsfödda så till den grad, att denna diskriminering är den avgörande faktorn för invandrares utanförskap på arbetsmarknaden motsägs också av de attitydundersökningar som har företagits i Sverige sedan slutet av 1950-talet.

Vad vi tvärtom har sett i dessa undersökningar är att majoritetsbefolkningen blivit mer positiv till invandrare. Som statsvetaren Marie Demker framhöll angående SOM-undersökningen 2010: ”Aldrig tidigare har svenskarnas attityder till invandrare varit så accepterande som nu. Även inställningen till flyktingmottagandet är mer positiv idag än när mätningarna började 1993.” (DN 24/5 2010).

Det finns andra förklaringar till invandrares utanförskap på arbetsmarknaden. Dessa rör sådant som arbetsmarknadens regleringar, höga ingångslöner, att utbudet av arbetskraft inte matchar efterfrågan, att bidragsnivåer gör det mindre attraktivt att arbeta och att mottagandet av nykomlingar inte fungerar. Vilken dignitet dessa eller ytterligare andra faktorer har, tål att diskuteras. Men först krävs det att ansvariga byråkrater och politiker, mot bättre vetande, slutar upp med att lägga skulden på majoritetsbefolkningens eller företagens ”attityder” och ”rädsla”.

Pettersson säger samma ovan men i klarspråk. Det finns inga jobba som passar analfabeter, fåraherdar och andra outbildade. Det har inget med diskreminering att göra.

Bidrag ges trots diskriminering

Av Pettersson

För att ett trossamfund ska få statligt stöd måste det enligt lagen bidra till att upprätthålla de samhälleliga värderingarna. Men minst två av de 22 bidrags­berättigade samfunden accepterar inte homosexuella medlemmar över huvud taget och tio anser inte att homosexualitet är förenligt med deras lära.

Vid millennieskiftet skildes svenska kyrkan från staten och i samband med det kom lagen om stöd till trossamfund till. Sedan dess har endast ett samfund som sökt bidrag nekats med hänvisning till att det inte uppfyller lagkravet att bidra till att ”upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på”.

Det är Jehovas vittnen och orsaken är enligt kyrkominister Stefan Attefall att samfundet aktivt uppmanar sina medlemmar att inte rösta. Jehovas vittnens argumentation om att inte delta i allmänna val har ansetts vara en sak som inte omfattas av samhällets grundläggande värderingar, säger Stefan Attefall.

− Pettersson undrar om inte Jehovas vittnen får bidrag hur i helvete kan alla muslimska trossamfund få statliga bidrag. Könsdiskriminering förekommer i varenda muslimsk församling och det kan väl knappast vara att upprätthålla de samhälliga värderingarna, för att inte tala om vad islam anser om homusexuella.  

Kyrkominister Stefan Attefall är en jävla fegis som ger sig på den ena men inte de andra.

SvD

Bögar har svårare att få jobb

Av Pettersson

Ekot rapporterar idag om att homosexuella män diskrimineras då de söker jobb i traditionellt manliga yrken och homosexuella kvinnor när de söker jobb i traditionellt kvinnliga yrken enligt ny forskning från Linnéuniversitetet i Växjö.

 ”Till exempel om man tittar på industrijobb så får en heterosexuell man dubbelt så många svar som en homosexuell man. Och ungefär samma mönster dyker upp för män som söker jobb i byggsektorn. Om man kollar på kvinnor så ser man att bland förskolelärare så får en heterosexuell kvinna ungefär 20 procent fler svar än en homosexuell kvinna. Och även bland lokalvårdare är det en kraftig skillnad till den heterosexuella kvinnans fördel, säger Mats Hammarstedt professor i Nationalekonomi”

 ─ Pettersson påstår att professorn snackar skit. Ingen arbetsgivare frågar efter sexuell läggning utan efter kompetens och skriver man som professorn gjort i sin jobbansökan att man är bög så visar det att man är dum i huvudet och får därför inte jobbet. Alla arbetsgivare försöker undvika att anställa dumhuvuden som professorn utan frågar efter kompetens och inte sexuell läggning.

Sveriges Radio

Zigenarnas nationaldag saknas i kalender – anmäls för diskriminering

Av Pettersson

Kalendertillverkaren Burde anmäls till diskrimineringsombudsmannen för att inte ha med romernas nationaldag med i sina kalendrar.

Signalen är tydlig och jag kan inte annat än uppfatta detta som diskriminering, skriver anmälaren till DO.

Romerna är en av fem grupper i Sverige som är klassade som nationella minoriteter och därför har särskilda rättigheter. De övriga är samer, judar, tornedalingar och sverigefinnar.
Enligt anmälaren finns bland annat Finlands och samernas nationaldag med i Burdes kalendrar.

− Pettersson är också diskriminerat. Tommy finns inte med som namnsdag, det borde vara värt 60 000 kr, minst! Dessutom finns det c:a 245 länder i världen och 192 medlemsstater i FN, dessutom en massa folk utan egna länder. Här finns oanade möjligheter till extrapengar om inte regeringen inser att det är dags att lägga ned DO.

Smålandsposten    Burde som tackar för reklamen