Av Stefan K
På en färja till och från Phi-Phi Island (en ö som exploaterat bort all charm) insåg jag att mångkultur kan fungera om den sköts efter de regler som bör gälla. Här sågs olika hudfärger och hördes olika språk när turister från hela Västeuropa, Nordamerika, Sydamerika, Australien, Nya Zeeland och Ostasien pratade, skrattade och umgicks tillsammans.
Dagen efter denna dagsutflykt begav vi oss in till Krabi för lite shopping på ett av stadens större shoppingcentrum, The Big C. Provinsen Krabi är ganska muslimskt influerat, utan att för den skull jämföras med de allra sydligaste provinserna och staden Krabi är mer strikt än den sydligare och turisttäta staden Ao Nang. Det första som mötte oss när taxibussen stannade utanför entrén var en skylt som förkunnade att rökning, fotografering och hundar var förbjudna inom området. Hundar är som bekant ett orent djur i den muslimska världen och fotografering verkar också avskräcka de mer radikala muslimerna (jag har en egen erfarenhet av detta som jag kanske berättar om i en kommande artikel). Nästa skylt som mötte oss strax innanför entrén var en information om var toaletterna och det muslimska bönerummet låg. Utanför en av restaurangerna på området stod med tydliga bokstäver att här serverades ”Real Muslim Thai-food” och plötsligt svartnade det för ögonen, då min första verkliga upplevelse av en kvinna i burka uppenbarade sig utanför restaurangen tillsammans med en man i vit pyjamas.
Jag kan inte förklara varför, men en liten annorlunda och tryckt stämning rådde på området. Inte alls det glada och uppsluppna som på Phi-Phi färjan, utan förbudsskyltar, tveksamheten om man vågade plocka fram kameran utanför området och tvivlet hos tjejerna i sällskapet om de vågade klä av sig i soltoppar i den hetta som rådde.
Så här beskriver ”Första Klass Reseguider” de sydligaste delarna av Thailand:
”…men idag är turismen dämpad i området på grund av det ökande våldet. Muslimska separatister står bakom våldsamheterna. I de drabbade sydliga provinserna Songkhia, Pattani, Yala och Narathiwit sker bombdåd och halshuggningar nästan dagligen och många thailändska buddhister har flytt området”.
Varför denna intolerans och detta ständiga våld hos de muslimska grupperna? Något säger mig att stämningen på färjan till Phi-Phi hade svalnat markant om denna burkaklädda kvinna och hennes pyjamansklädda man hade varit ombord.