Känd psykiatriker – därför skapar islam brottslighet

DANMARK. Radikal islam är ett verkligt och växande hot mot danska samhället, och det är dags att politiker vakna upp.

Rättspsykiatern och författaren Henrik Day Poulsen står bakom en bok om fanatism efter regelbundna möten med islam i sitt arbete med brottslingar.

Den erfarna rättspsykiatern stödjer den tidigare islamistiska predikanten Ahmed Akkari, som går i en sensationell intervju i BT varnade för sina gamla trosfränder. Enligt Akkari tar de islamistiska miljöerna alltmer kontroll över kriminella och utrustar dem med ett religiöst hat mot det danska samhället. Tron motiverar laglöshet och attacker på danska intressen och värderingar, berättar den före detta imamen, och bilden känns igen av Henrik Day Poulsen.

nicolaisennelsRead More »

Främlingsfienden inom oss

Nostradamus i Norr tackas för detta inlägg

Regeringens utredare, den förre folkpartistiske partiledaren Bengt Westerberg presenterad den 9 november 2012 rubricerade utredning. Utredningen med de 10 förslagen, bl a om att satsa 650 mkr på att i bästa DDR-stil, indoktrinera dagens skolelever i den rätta multikulturella läran är fullständigt absurd! Kasta den i papperskorgen och vidta inga som helst åtgärder med anledning av förslagen.

Att tillsätta en avdankad politiker som var med i den regering som 1991 upphävde Luciabeslutet och därmed ytterligare drog ner Sverige i asylinvandringsträsket, är att likna vid att ”sätta bocken som trädgårdsmästare”. Följden av beslutet blev en asylinvandring som saknar motstycke i svensk historia. Om den kan man läsa på http://robsten.blogspot.se/2007/05/luciabeslutet-och-bildtregeringen-en.html

”Främlingsfienden inom oss” eller mer korrekt, rädslan för främlingar, är en nedärvd mänsklig skyddsmekanism som är mycket väl belagd inom den etnologiska forskningen och som inte går att ändra på, oavsett hur mycket pengar som spenderas på att fostra människor till ”det rätta tänkandet”.

fortsätt gärna på nästa sida…Read More »

Muslimer är 19,7 gånger mer lättkränkta än danskar

Av Olli Rein

Gelotofobi är ”rädslan för att bli utskrattad”. Gelotofober är enligt forskningen mer osäkra än andra, de har en känsla av att vara löjliga och de är rädda att andra kan se det. Det handlar om dålig självkänsla och känslan av att vara till åtlöje – och försök på att dölja det.

Forskare från Århus universitet har undersökt graden av gelatofobi i 72 länder. Studien visar att danskarna är världens minst gelatofoba folkslag. Bara 1,67 procent av danskarna är gelatofoba. Däremot är folk från

Mellanöstern, muslimer, världens mest gelatofoba människor. 33 procent av dem lider av gelatofobi. Det är 19,7 gånger fler än bland danskar. Norrmän ligger på andraplatsen med 2,37 procent, och israeler – som i extremt hög grad är utsatt för kritik och hån från sina grannländer och stora delar av den västerländska pressen, ligger så högt som en fjärdeplats (5,91 procent).

Det bör nämnas att muslimernas profet Muhammed själv blev utsatt för hånskratt när han började sin karriär som profet. Folk trodde inte på honom när han sa att en röst inne i hans huvud berättade för honom att han var en gudomlig profet. Av samma anledning finns det vissa verser i både Koranen och haditherne där Muhammed förbjuder att man gör narr av honom. Var Muhammed gelotofob?

Av Nicolai Sennels, psykolog

Flashback

Islamofobi, Erik Ullenhag och Forum för levande historia

Pettersson har fått denna långa och intressanta insändare från en välutbildad man som bor i norra delarna av vårt land. Jag publicerar den helt orörd från sett att jag plockat bort kontaktuppgifterna på skribenten som vill vara anonym och använda signatur.

Hej,
 
Först vill jag ge beröm för din lättlästa blogg med ett allvarligt innehåll och som även innehåller ett stänk av satir. Innehållet är förstklassigt men jag vet inte hur många som läser den dagligen och tyvärr publiceras där inte så många kommentarer.

Med vänlig hälsning,

Nostradamus_i_norr

Detta inlägg kanske kan vara till hjälp för Erik Ullenhag och Forum för levande historia i sin utredning om islamofobi. Tyvärr så kanske de inte läser den här bloggen men om de gör, är sannolikt inte budskapet det politiskt korrekta. Av den anledningen lär resultatet av utredningen inte ha någon som helst korrelation med denna inlaga. Att ge en bakgrund till islam kräver flera tiotals sidor och därför är detta inlägg enbart att betraktas som något som berör just islamofobi.
 
Regeringen och integrationsminister Erik Ullenhag (fp) är bekymrade över motståndet mot islam. Forum för levande historia har fått uppdraget att snabbutreda frågan och där skall man ta reda på orsakerna till motståndet, hur utbrett det kan tänkas vara och hur man ska komma åt det. En rapport skall vara klar den 19 augusti 2011. I den avses även antisemitismen att behandlas. Ullenhag tror att en lösning kan vara en uppdatering av historia i skolan. Tyvärr, lär detta uppdrag inte utmynna i någon analys av budskapet i de skrifter på vilka islam baserar sig, islams fanatism, folkmord eller kulturförstörelse.
 
De som kritiserar islam ges epiteten islamofober, rasister eller högerextremister. En fobi är en obefogad rädsla för något. Att kritisera islam är ingen fobi men något som i högsta grad är berättigat med tanke på innehållet i dess skrifter, det som 1600 år av muslimsk historia berättar och om vad som händer i nutid i både muslimska stater och i västvärlden. Islam är inte bara är en religion utan en totalitär teologisk och politisk ideologi enligt vilken allt skall underordnas Koranen och sharia. Den förnekar grundläggande mänskliga rättigheter som religions- och yttrandefrihet samt kvinnans rättigheter. Kairodeklarationen (The Cairo Declaration on Human Rights in Islam) är en FN-resolution om förbud mot att förolämpa islam
http://demokratbloggen.wordpress.com/2010/04/21/fn-resolution-om-forbud-att-forolampa-islam/ som undertecknats av samtliga 57 medlemmar av OIC, fastlägger entydigt att mänskliga rättigheter skall underordnas och tolkas enligt sharia.
 
Erik Ullenhag har tidigare redovisat att han avser att upprätta en dialog med de muslimska föreningarna för att motverka islamofobi. I Sverige reagerar ingen på det här resonemanget. Svenskarna har sedan länge fjärmats från sunt förnuft genom decennielånga propagandakampanjer. Tvärtom vore det närapå uppseendeväckande och kanske anstötligt om migrationsministern kontaktade nämnda organisationer för att diskutera hur man stävjar radikalisering av muslimer för att förhindra fler självmordsbombare. I Sverige är det alltså viktigare att alla älskar muslimer än att folket sprängs i bitar. För det är ju det budskapet denna nyhet i grund och botten förmedlar.
 
Om vi undersöker bakgrunden till termen islamofobi så myntades den i slutet av 1970-talet av iranska fundamentalister i analogi med termen xenofobi (främlingsskräck). Syftet var att förklara islam oantastbart. Alla som överträder denna gräns ska betraktas som rasister. Termen är alltså ett uttryck för totalitär propaganda och är avsiktligt otydlig med om det handlar om religion, trossystem eller trosanhängarna världen runt.
 
Lägg märke att religiös tro inte har mer med ras att göra än vad sekulära ideologier har. I en demokrati är ingen tvungen att tycka om en religion och fram till dess att något annat gäller har alla rätt att tycka att en eller flera religioner är bakåtsträvande och vilseledande. Det har alltså inte ett dugg med rasism att göra om man ställer sig undrande inför islam och avvisar dess krav på att besitta sanningen. Brukar vi använda psykologiska sjukdomstermer som liberalofobi eller socialistofobi när någon ställer sig negativ till välfärdsfördelning eller marknadsdominans?
 
Termen islamofobi har flera funktioner. Den förnekar att det finns en islamsk offensiv i Europa, vilket gör att offensiven i ännu mindre grad måste ursäktas. Begreppet islamofobi angriper sekularismen genom att jämställa den med fundamentalism. Framför allt tystar den alla de muslimer som ifrågasätter Koranen, som kräver jämställdhet mellan könen, som kräver rätten att konvertera och som vill utöva sin tro fritt och utan att underkasta sig diktat från skäggprydda paragrafryttare.
 
I kölvattnet av denna term stigmatiseras unga kvinnor som inte bär slöja. Det gäller även europeiska medborgare med muslimskt ursprung som bor i muslimska länder där de kräver rätten till religionsfrihet, rätten att inte tro på en gud, rätten att inte fasta under ramadan. Dessa människor pekas ut som avfällingar. De utelämnas till det religiösa raseriet i dessa samhällen, vilket kväser allt hopp om förändringar bland profetens anhängare.
 
På den globala arenan skapas ett nytt tankebrott, som starkt påminner om hur Sovjetunionen tog itu med ”folkets fiender”. Och våra medier och politiker välsignar denna utveckling. Var det inte den franska presidenten som jämställde islamofobi med antisemitism? Det var ett tragiskt felsteg. Rasism attackerar människor för sin hudfärg men med ett undantag – rasism kan enligt de politiskt korrekta uppenbarligen inte utövas mot den vita (kaukasiska) rasen.
 
De kritiskt sinnade underminerar de påstådda sanningarna och utsätter de heliga skrifterna för berättigad exegetik och omgestaltning. Islams förespråkare blandar bort korten när de två begreppen rasism och kritisk granskning sammanblandas. Man ser till att de religiösa frågorna inte blir föremål för någon intellektuell debatt utan istället omfattas av juridiken. Varje invändning och varje skämt blir då ett brott.
 
Glöm inte att det är lättare att vara muslim i London, New York och Stockholm än att vara kristen i Mellanöstern eller Nordafrika. Men termen kristendomofobi fungerar inte – tursamt nog. Det finns ord som besudlar språket och som fördunklar språkets innebörd. Ordet islamofobi hör dit och är ett av de ord som skyndsamt måste försvinna från ordförrådet.
 
Etablissemanget har alltså okritiskt, historielöst samt utan någon som helst källgranskning tagit till sig detta starkt fientliga ord och etiketterar denna psykologiska diagnos (fobi) på folk som egentligen bara har en annan åsikt än den etablissemanget står för. Genom att monopolisera debatten på detta sätt ställer de sig på extremisternas sida. Är de verkligen medvetna om detta?
 
Att rasism har någon som helst koppling till islam är helt befängt. Islam, islamism och muslimer är ingen ras och kommer heller aldrig att bli. Beteckningen högerextremist är också en beteckning som vänsterextremister brukar tillämpa på islamkritiker och menings-motståndare. Vänstern och miljöpartiet är de partier som vurmar allra mest för islams utbredande i Sverige och som också förespråkar en huvudlös invandringspolitik och som allra mes frekvent använder detta epitet. Var denna religion står på en vänster-högerskala är okänt men på grund av sin antisemitism, samarbetet med nazisterna under 2:a världskriget och tanken om världsherravälde, ligger de totalitära nationalsocialisterna (med betoning på socialister), dem ideologiskt närmare än andra ideologier. Till dessa politiskt korrekta etikettklistrande godhetsvurmares nesa måste sägas att kritikerna är mycket mer pålästa än människor i gemen och än etikettklistrarna i synnerhet.
 
Ingenstans i västvärlden är taket för debatten så lågt som i Sverige. Ingenstans menar man att oliktänkande ”får skylla sig själva” när de förföljs och misshandlas. Ingenstans är toleransen så låg och ingenstans är den nationella gemenskapen så dålig. Vårt land har alltmer övergått från en demokrati till en demokratur (http://sv.metapedia.org/w/Demokratur) och konsensusstat med jämlikhetens diktatur. Sverige är sannolikt det mest sekulariserade landet i Väst. Att ha en tro, d v s om den inte är muslimsk, är att bli betraktad med misstänksamhet och rent förakt. Den socialdemokratiska hegemonin har alltsedan entrén på 1920-talet i likhet med Marx dogmer, bekämpat religionen som ”opium för folket”. Det är i stället ”den svenska modellen” vi ska ha som Gud med Per Albin Hansson, Erlander och Palme som något slags profeter, ungefär som ayatollorna i Iran eller Buddah. Att samma politik också har förstört människornas naturliga behov av att ha något högre att tro på är bara en bonus. Det medger den politiska makten nästan total kontroll, något som vi känner igen från kommunistiska stater. Ateisten Reinfeldt kan aldrig förstå hur det känns att vara förföljd, utdriven och t o m mördad p g a sin tro. Istället är han en pjäs i spelet, en medlem i mobben som ställer upp för ondskan.
 
Vissa delar av ovanstående text utgör citat från http://aktualia.wordpress.com/2011/01/13/ullenhags-historielosa-islamofobi/
 
Varför har det blivit så här? Det kan konstateras att det finns stora brister i den svenska skolan vad avser undervisning om olika samhällen, samhällsskick och religioner och då inte bara om det svenska, dess religion, om demokrati och lagstiftning och om fri- och rättigheter. Inom skolans värld sägs det att alla ska fostras till kritiskt tänkande individer. Tyvärr har detta skett med ett stort inslag av politisk korrekthet och åsiktslikriktning och med stor brist på just det eftersträvade kritiska tänkandet. En av orsakerna redovisas i denna artikel http://demokratbloggen.wordpress.com/2010/08/04/skolornas-religionsindoktrinering/ Artikeln är ett lysande exempel på hur indoktrinering i islam försiggår i skolor medelst läroböcker men utgör också ett tillrättaläggande av en förljugenhet, som heter duga. Den är för övrigt mycket läsvärd för den som vill förkovra sig om Muhammeds krigiska gärning och det synnerligen odemokratiska islam.
 
Den danske psykologen Nicolai Sennels har skrivit artikeln ”Varför mångkultur alltid kommer att misslyckas” (på svenska) http://politisktinkorrekt.info/2011/03/30/nicolai-sennels-varfor-mangkultur-alltid-kommer-att-misslyckas/
(på engelska) http://gatesofvienna.blogspot.com/2011/03/why-multiculture-will-always-fail.html
 
Annat läs- och sevärt:
On Fascism and Islamophobia in Sweden
http://www.brusselsjournal.com/node/1862
American Islamophobia
http://www.youtube.com/watch?v=6Ff3Qg6B_WY&feature=player_embedded

Kusingifte hotar samhället

Av Pettersson

Det här inlägget kommer från Euronews och är starkt förkortat. Här kan du även läsa hela med källangivelser.  

Dansken Nicolai Sennels skriver en vetenskapligt artikel om problematiken med kusingifte.

Massiv inavel inom den muslimska kulturen under det senaste 1 400 åren kan ha bidragit till katastrofala skador i deras genpool. Konsekvenserna av ingifte mellan kusiner har ofta en allvarlig påverkan på avkommans intelligens, förstånd, hälsa och på deras omgivningar.

Det mest kända exemplet på inavel är i forntida Egypten, där flertal faraoniska dynastier kollapsade efter ett par hundra år. För att kunna behålla rikedom och makt inom familjen brukade faraonerna gifta sig med sin egen syster eller halvsyster och efter en handfull av generationer blev deras avkomma psykiskt och fysiskt olämpliga att regera. Ett annat historiskt exempel är de kungliga familjerna i Europa där kungliga familjer ofta gifte sig inom familjen eftersom traditionen inte tillät dem att gifta sig med människor utan kunglig börd.

Den höga siffran av psykiskt efterblivna och handikappade kungligheterna genom den europeiska historien visar de ohälsosamma konsekvenserna av sedvanan. Som tur är har de kungliga familjerna tillåtit sig själva att gifta sig för kärlek och inte bara för status.

Den muslimska kulturen tillämpar fortfarande inavel och har gjort det mycket längre än någon annan egyptisk dynasti.

En grov uppskattning visar att närmare hälften av alla muslimer i världen är inavlade: I Pakistan är 70 procent av alla giftermål mellan kusiner (så kallade blodsband) och i Turkiet är antalet mellan 25-30 procent. Statistisk forskning på arabiska länder visar att upp till 34 procent av alla giftermål i Algeriet är blodsbandrelaterade 46 procent in Bahrain, 33 procent  i Egypten, 80 procent i Nubia (södra området i Egypten), 60 procent i Irak, 64 procent i Jordan, 64 procent i Kuwait, 42 procent i Libanon, 48 procent i Lybien, 47 procent i Mauretanien, 54 procent i Qatar, 67 procent i Saudiarabien, 63 procent i Sudan, 40 procent i Syrien, 39 procent i Tunisien, 54 procent i Förenade Arabemiraten och 45 procent i Yemen (Reproduktiv hälsojournal, 2009 Consanguinity and reproductive health among Arabs.).

Ett stort antal inavlade muslimer är födda av föräldrar som själva är inavlade – vilket ökar riskerna enormt för negativa psykiska och fysiska konsekvenser.

Andelen av blodsrelaterade giftermål är lägre bland muslimska invandrare boende i väst. Bland pakistanier som bor i Danmark är andelen nere på 40 procent och 15 bland turkiska invandrare 

Fler än hälften av pakistanska invandrare som bor i Storbritannien har ingått ingifte.

Forskningen, utförd av BBC och utsänt till en chockad nation, fick reda på att minst 55 % av det pakistanska samhället var gift med sin kusin. Detta tros vara kopplat till sannolikheten att brittiskpakistanska familjer är 13 gånger mer sannolik än den genomsnittliga befolkningen att få barn med recessiva genetiska sjukdomar.

Låg intelligens: Flera studier visar att barn från äktenskap mellan släktingar har lägre intelligens än barn med icke-relaterade föräldrar. Forskning visar att IQ:n är 10-19 procentenheter lägre bland födda barn från relaterade föräldrar och att förmågor relaterade till socialt beteende utvecklas långsammare bland inavlade bäbisar:

En annan studie visar risken av att ha en IQ lägre än 70 stiger upp till 400 procent från 1.2 procent bland barn från normala föräldrar till 6.2 procent bland inavlade barn.  

Mentala och fysiska sjukdomar och död: Risken för dödfödda dubbleras när föräldrarna är kusiner. Den ökade risken för sinnessjukdom bland barn till äktenskap bland kusiner kan förklara varför invandrarpatienter betonas inom det psykiatriska systemet och är starkt överrepresenterad bland sinnessjuka brottslingar: ”I Sankt Hans Hospital, vilket har det största avdelningen för kliniskt sinnessjuka kriminella i Danmark, har mer än 40 procent av patienterna invandrarbakgrund.”

Implikationer för västerlandet och den muslimska världen: Konsekvenserna av giftermål mellan släktingar är obehagligt tydliga: Död, låg intelligens eller till och med psykisk utvecklingstörning, handikapp och sjukdomar som ofta leder till långsam och smärtsam död. Andra konsekvenser är: Begränsad sociala färdigheter och förståelse, begränsad förmåga att klara utbildning och arbetsprocedurer och smärtsamma behandlingsprocedurer. De negativa kognitiva konsekvenserna påverkar också exekutiva funktionerna. Försämringarna av koncentration och emotionell kontroll leder mestadels till asocialt beteende.

De ekonomiska kostnaderna och konsekvenserna för inavelsamhälle är så klart sekundärt till det mänskliga lidandet. Emellertid så har inavel bland muslimer allvarliga implikationer för både det västerländska samhället och den muslimska världen.

Utgifter relaterade till psykiskt och fysiskt handikappade muslimska invandrare dränerar budgeten för andra offentliga tjänster: ”När kusiner får barn tillsammans är sannolikheten dubbelt så stor att de får ett handikappat barn – det kostar stora kommunala medel.

Ovanpå kommer utgifterna för muslimska invandrare som, på grund av olika konsekvenser av att ha fötts av blodsrelaterade föräldrar, inte har möjlighet att leva upp till de utmaningar som de ställs inför på vår västerländska arbetsmarknad: Muslimska invandrare och deras efterkommande i Europa har en väldigt hög nivå av arbetslöshet.

Två tredjedelar av alla invandrarskolbarn med arabisk bakgrund är analfabeter efter 10 år i det danska skolsystemet: ”De som talar arabiska med sina föräldrar har en extrem tendens att sakna läsförmågor – 64 procent är analfabeter. … Det spelar ingen roll om det gäller läsförmågor, kunskap inom matematik eller vetenskap, mönstret är det samma: De tvåspråkiga (till störst del muslimer) invandrares färdigheter är i högsta grad dålig i jämförelse med deras danska klasskamrater.”

Bristen på intresse för vetenskap och mänsklig utveckling i muslimska världen är också tydlig i FN:s Arab Human Development reports (AHDR). I AHDR dras slutsatsen att det översatts färre böcker till arabiska de senaste tusen åren än vad det översätts böcker i Spanien varje år:

Slutsats: Det finns inget tvivel om att den vidspridda traditionen av giftermål mellan kusiner har skadat genpoolen bland muslimer. Muslimers religiösa tro hindrar dem från giftermål med en icke-muslim och därmed förhindras dem ny genetiskt material till deras befolkning. Den genetiska skadan som orsakas av detta sedan deras profet tillät kusiner att gifta sig för 1 400 år sedan är med största sannolikhet massiv. De överväldigande direkta och indirekta mänskliga och samhälleliga konsekvenserna har förklarats ovan. 

Medkänsla för hälsan för framtida generationer borde vara tillräckligt för att förbjuda ingifte mellan kusiner.

Ett lagstiftande förbud på giftermål mellan kusiner är logisk och visar på en tvingande medkänsla för både den muslimska världen, för EU och för våra västerländska nationella regeringar.