Vi vill ju inget annat än plugga och vi längtar tillbaks till klassrummen, säger Mohammed och Ilian till media. Media som både i Sverige och utomlands försöker relativisera de upplopp som fortfarande pågår i Frankrike i kölvattnet av de till en början lugna studentprotesterna.

De stackars elever med typiskt franska namn som Ahmed och Muhammed vill ju bara lära för livet och längtar förtvivlat till sina klassrum. Problemen för Ahmed och Mohammed är att hundratals skolor har stängts ned, eldhärjats, plundrats, vandaliserats och att lärare misshandlats.

Ilian som längtar efter att få sätta sig i skolbänken, säger att den franska polisen varit hårdhänta och behandlat demonstranterna som djur. Givetvis används också det urvattnade ordet rasism. Ord från Ilian som drunknar i oväsendet från okvädningsord mot poliserna, skriken från misshandlade medborgare, det karaktäristiska ljudet från fordon som brinner, ljudet från glas som krossas i butikernas skyltfönster och sirener som ekar mellan brinnande huskroppar.

Det är här media intar en traditionell roll där man försöker förminska upploppen och där polisens metoder kritiseras mer än ligisternas våldsamma framfart. Något Henrik Jönsson tog upp i sin senaste lördagskrönika. Svensk media är inte ensamma om detta ställningstagande, utan även brittisk press försöker dölja de verkliga problemen.

I The Guardian beskrivs hur de stackars eleverna med typiskt franska namn och utseenden är offer för polisbrutalitet. ”Det är så farligt att bli anfallen av en häst, det skulle kunna döda en. Jag bara sprang”, säger Mohammed från den invandringstäta förorten Seine-Saint-Denis. Ilian, med rötterna i Marocko, är ledsen över att han missar lektioner tack vare upploppen och lägger till att rykten gör gällande att en del poliser använt rasistiska tillmälen till upploppsmakarna.

Den socialistiska borgmästaren i Seine-Saint-Denis tillstår att poliserna använt väl hårda metoder och att han sympatiserar med elevernas protester. Artikeln i The Guardian beskriver inte misshandeln av poliser, lärare eller oskyldiga medborgare med ett enda ord, inte heller de anlagda bränderna, vandaliseringen, plundringen och andra våldshandlingar som spridits världen över i både bilder och filmer.

BBC gör heller inget större väsen av upploppen, utan lägger skulden på både politiker och poliser. ”Alla hatar poliser”, är en tonårings förklaring till varför han/hon befinner sig bland de maskerade ligisterna. BBC är dock tillskillnad från The Guardian någorlunda måna om att förmedla en mer nyanserad bild. Det är inte elever som står för upploppen, utan utomstående som angriper, attackerar, vandaliserar och sedan springer därifrån. Fler än 7 000 har gripits och är det någon som på allvar tror att det rör sig om 7 000 oskyldiga små barn med tindrande små ögon? Fler än 700 poliser har skadats under upploppen och vi talar nog inte om en stukad fot eller en sticka i fingret, så tacka fan för att polisen går in med hårda metoder.

Det finns lite att fundera över. Emmanuel Macron leder ett socialliberalt mittenparti och har suttit som president sedan 2017. Dessförinnan var presidenten socialist, hette Francois Hollande och ledde Frankrike i fem år. Har den franska skolan gått ned sig så rejält under de nio senaste åren eller påbörjades förfallet redan innan dess? Att vi läser om lärarbrist, för stora klasser, slitna lokaler och undermåliga läromedel är en sak och där finns en viss förståelse för elevernas protester, men finns det inte ens ett uns av självkritik när vi också läser om stökiga lektioner, nedskräpade lokaler och skitiga toaletter?

”Rapport från en vårtermin i kaos”. Minns ni artikeln i DN 2014? Den som är skriven av en journalist som under en termin fick möjligheten att vikariera på en skola i ett invandringstätt område i Stockholm och där han skriver om hur lärare slutar efter bara någon månad, elever som stökar, elever som inte bryr sig och om nedskräpning. Läsvärt.

2024 kom OECD med en rapport om stöket i svenska skolor. Sämst disciplin i hela Europa var det mindre smickrande utlåtandet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor kom 2025 ut med en rapport som sade att 30 procent av eleverna i utsatta områden inte klarar skolan och så i år kom dråpslaget. Det historiska raset i Pisa-undersökningen.

Går det vi sett i Sverige och det vi nu ser i Frankrike att bara skylla på politiker, lärare och myndigheter?

Kanske The Guardian slår huvudet på spiken. Det utsatta och invandringstäta området Seine-Saint-Denis beskrivs med ord som ensamstående föräldrar, stora familjer med många barn, låg medelinkomst, hög arbetslöshet, trångboddhet. Ja, ni känner igen förklaringarna från Sverige. Ska vi här använda orden eget ansvar eller möjligen konsekvenserna av en alldeles för stor invandring från länder med en helt annan kultur?

Om Seine-Saint-Denis kan vi läsa att området 2018 hade den högsta brottsligheten per capita i Frankrike och att 18 procent av alla narkotikabrott i landet begicks i området under 2017. 2025 kom rapporter om att Seine-Saint-Denis hade den högsta fattigdoms- och brottslighetsgraden på det franska fastlandet. En överväldigande majoritet av områdets knappt två miljoner invånare har sina rötter i Afrika, varav ca 1/3 är migranter.

Det finns således starka skäl att fundera över de verkliga orsakerna kring tillståndet i de franska skolorna och varför omvärlden visar upplopp och kravaller på franska gator.