SKATTER. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill införa något de kallar ”miljardärsskatt” . Socialdemokraterna säger att de rika ska bidra mer och hänvisar till en utredning där de rika betalar mindre procentuell skatt (20-25 %) än de med mindre inkomster.
I en ny rapport kan jag tydligt visa att de rika betalar mer skatt än debatten ger intryck av. Den viktiga frågan är hur skatter ska utformas för att säkra långsiktig tillväxt, skriver nationalekonomen Daniel Waldenström på Svenska Dagbladet.
Den svenska skattedebatten har en återkommande svaghet. Enskilda exempel får ofta ersätta en samlad bild. Påståendet att en miljardär betalar lägre skatt än en vanlig löntagare är slagkraftigt, men säger inte mycket innan man har bestämt vilket inkomstbegrepp, vilka skatter och vilken tidsperiod som avses.
Jag har därför i en ny rapport sammanställt registeruppgifter från Skatteverket och Statistiska Centralbyrån om direkta personskatter för hela den vuxna svenska befolkningen 2020. Analysen omfattar 8,5 miljoner personer och visar hur slutlig skatt fördelar sig över inkomstfördelningen (se tabell längst ned). Med totalinkomst avses registrerade förvärvsinkomster och positiva kapitalinkomster. Detta är inte det enda tänkbara inkomstbegreppet, men det har en viktig fördel: inkomsten kan direkt jämföras med den skatt som faktiskt betalats.
Resultatet är tydligt. Den genomsnittliga slutliga årliga skatten stiger från knappt 13 000 kronor i den nedersta fjärdedelen till nära 1,5 miljoner kronor i den översta procenten. Än viktigare är att skatten också ökar som andel av inkomsten: från 16 procent i den nedersta fjärdedelen till drygt 35 procent i den översta procenten.
Den översta procenten i inkomstfördelningen före skatt tjänar 10 procent av de registrerade totalinkomsterna före skatt, men betalar drygt 13 procent av den slutliga skatten. Gruppen närmast under, 90–99 procent av befolkningen, tjänar 19 procent av inkomsterna och betalar 26 procent av skatterna. Den direkta personbeskattningen flyttar alltså skattebördan uppåt i inkomstfördelningen.
Ser vi till andelen inkomst som betalas i skatt är den 35,3 procent i den översta procenten mot 26,5 procent i hela befolkningen och ner mot 20 procent för de med lägst inkomster.
Allra högst upp i inkomstfördelningen blir bilden mer nyanserad. Skattebeloppen fortsätter att växa kraftigt, men skattesatsen planar ut och faller något. Orsaken är i huvudsak att kapitalinkomster får större betydelse. Skatten på arbetsinkomster stiger med inkomsten, medan kapitalinkomster i stor utsträckning beskattas proportionellt kring 30 procent. När inkomstsammansättningen skiftar dras den samlade skattesatsen därför mot kapitalbeskattningens nivå.
Mönstret att höginkomsttagare beskattas hårdare beror inte på att befolkningen rangordnas på ett särskilt sätt. När samma personer i stället ordnas efter disponibel inkomst, det vill säga när skatter dragits ifrån inkomsten och transfereringar lagts till, är fördelningen jämnare men beskattningsgradienten ändå nästan identisk.
Även när befolkningen rangordnas efter nettoförmögenhet, kartlagd i en ny förmögenhetsstudie (DN Debatt 24/5), framgår skattesystemets progressivitet. Skattebetalningarna stiger kraftigt med förmögenheten. De 520 personer som hade minst en miljard kronor i beräknad nettoförmögenhet betalade i genomsnitt drygt 10 miljoner kronor i slutlig skatt, huvuddelen i kapitalinkomstskatt. Sammantaget motsvarade skatten cirka 32 procent av deras registrerade totalinkomst.
Dessa siffror innebär inte att alla relevanta frågor är besvarade. Analysen omfattar inte arbetsgivaravgifter, moms eller bolagsskatter. Sådana bredare skattemått används i delar av den akademiska forskningen och kan belysa förändringar i ekonomisk betalningsförmåga. Att som vissa även inkludera orealiserade värdeökningar i inkomsten är däremot mindre relevant. Dessa beräkningar vilar på osäkra värderingar och tveksamma antaganden, särskilt för onoterade företag, och bör inte blandas ihop med seriösa analyser av länders beskattning av faktiska inkomster.
Den viktiga ekonomiskpolitiska slutsatsen är inte att dagens skattesystem är perfekt. Akademisk forskning visar att skatternas utformning spelar stor roll. Höga marginalskatter minskar drivkrafterna att utbilda sig, arbeta hårdare och byta till mer produktiva jobb. Kapitalbeskattning kan påverka investeringar, ägande och entreprenörskap.
Det är just därför skattedebatten borde börja i rätt ände. Sverige behöver ett skattesystem som finansierar välfärden, omfördelar och samtidigt ger goda förutsättningar för långsiktig tillväxt. Registerdata visar att beskattningen av löpande arbets- och kapitalinkomster redan har en starkt progressiv verkan. Reformuppgiften är att bevara denna intäkts- och fördelningsförmåga men minska de delar av systemet som gör arbete, utbildning och produktiva investeringar mindre lönsamma.
Debatten blir sämre när den utgår från föreställningen att de ekonomiskt starkaste inte betalar skatt. De betalar mycket stora belopp och en större andel av sina registrerade inkomster än befolkningen i stort. Den verkligt svåra frågan är hur dessa skatter bör tas ut. Där bör politiken vägledas mindre av slagord och mer av registerdata, samhällsekonomiska avvägningar och akademisk forskning.
Daniel Waldenström
professor i nationalekonomi, programchef ”Skatter och Samhälle”, Institutet för Näringslivsforskning
| Procent av befolkningen | Antal personer | Inkomst, nedre gräns | Inkomst, genomsnitt | Skatt, genomsnitt | Skattesats i procent |
| 0-25 | 2122986 | 0 | 78495 | 12725 | 16,2 |
| 25-50 | 2122971 | 193002 | 274390 | 59166 | 21,6 |
| 50-75 | 2122979 | 356789 | 437384 | 103970 | 23,8 |
| 75-90 | 1273787 | 525369 | 609277 | 158269 | 26,0 |
| 90-99 | 764270 | 728899 | 982544 | 320117 | 32,6 |
| 99-100 | 84920 | 1793077 | 4192198 | 1478083 | 35,3 |
| Befolkningen | 8491912 | 419310 | 111297 | 26,5 |
-Pettersson har noterat att kommunalskatten är platt, alla betalar lika mycket procentuellt. Det regleras sedan av staten. Jag tycker att platt skatt ska införas överallt och att kompletteras med att de flesta avdrag försvinner.
Estland påstås ofta ha världens bästa skattesystem.
- Bortsett från ett modest grundavdrag vid låga inkomster betalar estländare i dag 22 procents skatt på alla inkomster.
- När Estland införde den platta skatten ökade skatteintäkterna något enormt.
- Estlands skattesystem är konkurrenskraftigt, neutralt och enkelt. Men skatterna är inte lägst.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Det allmänna behöver få in mindre skatt, så att man tvingas prioritera. Detta gäller snart sagt all offentlig verksamhet. Mer fokus på kärnverksamheten, och mindre på ”strateger” och annat bjäfs.
Ett klassiskt sossetrix där man bygger på avundsjuka och okunskap. Slagordsmässigt låter det bra att ”klippa till miljardärerna alt de rika”.
Undrar om man – som Anderssonskan – mår bra när man jämt ljuger om i princip allt? Eller är man nöjd och gläds åt att veta att man bedrar sina väljare? För normala människor skulle det vara en belastning men Tant Brun verkar – utåt – ej bli berörd. Märkligt psyke har hon i varje fall, Ljugartanten!
De borde kanske fundera över slöseriet istället på hur de kan öka mängden medel de kan förskingra. Hur mycket har inte svenska skattebetalare ödat på bistånd som inte gjort situationen för invånarna där utan bara gjort några med långa fingrar rikare.
intressant att endast de mest välbetalda 10% betalar mer än genomsnittsprocenten i skatt medan 90% av befolkningen betalar mindre än genomsnittet.