KORRUPTION. Socialdemokraternas affärskomplex är enormt. Ingen annan liberal demokrati uppvisar lika täta och långvariga kopplingar mellan den offentliga sektorn och företag med starka band till det statsbärande partiet. Dessa nära förbindelser öppnar för korruption och bör omedelbart granskas av OECD, skrev Lars Jonung i Affärsvärlden i november 2025.

I september 2025 publicerade OECD en rapport med titeln OECD Integrity Review of Sweden, beställd och finansierad av Sveriges finansdepartement. Syftet med den 200 sidor tjocka översikten är att ”undersöka Sveriges integritetsstrategi, korruptionsbrott, hanteringen av extern påverkan, dess integritetskultur, subnationella antikorruptionsmekanismer och processer för offentlig upphandling”.

Integritetsrapporten har tillkommit dels för att granska det korruptionshot som organiserade kriminella grupper utgör i vårt land, dels för att föreslå åtgärder för att bekämpa detta hot.

Finansdepartementet har tagit ett ambitiöst och välkommet initiativ. Nu är det viktigt att bygga vidare på denna grund. Ett värdefullt nästa steg vore att låta OECD komplettera höstens korruptionsrapport med en djupgående studie av omfattningen, karaktären och de politiska konsekvenserna av det omfattande affärskomplex som är knutet till landets största parti.

Handlar inte bara om mutor

Sverige är unikt. Ingen annan liberal demokrati uppvisar nämligen lika täta och långvariga kopplingar mellan den offentliga sektorn och företag och organisationer med starka band till det statsbärande partiet – i det här fallet till det socialdemokratiska partiet.

Dessa nära förbindelser öppnar för korruption. Den uppstår när politiska beslut och handlingar är partiska, det vill säga de gynnar ett visst intresse på bekostnad av allmänintresset.

Korruption är således inte bara en fråga om direkta mutor till politiker. Den omfattar alla politiska beslut som överför resurser till företag och organisationer där fri och öppen konkurrens saknas.

Ett enormt komplex

Det socialdemokratiska affärskomplexet är enormt.

Till detta hör idag bland annat Coop (Konsum med detaljhandel, en gång störst i Sverige), Folksam (en av de största aktörerna inom försäkringsbranschen), OK (numera OKQ8 med omkring 770 bensinstationer, den största inom drivmedelsbranschen), HSB och Riksbyggen (verksamma inom byggsektorn), Fonus (omkring 300 begravningsbyråer, störst i Sverige), Familjens Jurist (Sveriges största byrå inom familjejuridik).

Här fanns förr storheter som ARE-bolagen (reklamföretag), BPA (en gång ett ledande byggbolag) och RESO (hotell och turistanläggningar).

I komplexet ingår också Folkets Hus och Parker. Hit hör också organisationer som fackförbunden inom LO, ABF, PRO (pensionärsorganisation), Unga Örnar, Allmännyttan (tidigare SABO) och Hyresgästföreningen.

Även det socialdemokratiska partiets lotteriverksamhet var en del av denna affärspolitiska sfär. Listan kan göras ännu längre. Här finns också ett utbrett korsägande, ofta med LO och Coop som spindeln i nätet.

Ekonomiska värden kan överföras

Detta omfattande politiska affärskomplex med förgreningar in i de flesta svenskars vardagsliv är exceptionellt. Inget annat land har tillåtit ett politiskt parti att bygga upp ett liknande konglomerat.

Detta komplex är en utmaning för en fungerande liberal demokrati eftersom alla politiska beslut som involverar dessa s-företag och s-organisationer kräver opartiskhet för att inte besluten ska bli ett utslag av korruption.

Men hur ska man kunna försäkra sig om opartiskhet när den politiska makten har tillhört eller tillhör det mäktigaste partiet?

Till bilden hör att rörelseföretagen som regel är verksamma på marknader och områden som är lokala och därmed nära knutna till framför allt kommunernas verksamheter.

Kommuner, som har varit eller är s-styrda, har haft goda möjligheter att stödja s-företagen när det gäller lokalisering av konsumbutiker, bensinstationer ägda av OK, tomtmark till HSB och Riksbyggen eller placeringen av ARE-bolagens reklampelare när bolaget var politiskt ägt. Här öppnas många möjligheter till överföring av ekonomiska värden i en process som bygger på partiskhet – och därmed på korruption.

Transparensen behöver stärkas

Det saknas tyvärr en systematisk genomlysning av det socialdemokratiska affärskomplexet. Svenska forskare har hållit sig borta från området. Den löpande ekonomirapporteringen i svenska media berör knappast s-komplexet. Här finns inga sedvanliga aktiefrågor, börshändelser eller ägarstrider att redogöra för. Allt sker i en sluten bubbla utanför mediernas fokus.

Det är hög tid för en gedigen utredning om s-komplexet och dess relationer till det politiska systemet. Vilka resurser har överförts till s-företagen? I vilken utsträckning är det fråga om politisk korruption? Vilka åtgärder bör vidtas för att minska hotet om politisk korruption? Hur kan transparensen förstärkas så att väljarna får god information om kopplingarna mellan s-affärer och s-politik?

Om dagens borgerliga regering skulle tillsätta en statlig utredning kring dessa frågor skulle denna troligen stämplas som ett odemokratiskt påhitt riktat mot s-partiet – ja, mot den svenska modellen.

Skulle s-partiet återvända till makten i nästa års val skulle sannolikt en sådan utredning snabbt läggas ned.

OECD rätt väg att gå

Här finns en mer konstruktiv lösning. Vem är mer lämpad att genomföra en neutral och gedigen granskning av det socialdemokratiska affärskomplexet än OECD? Det är en expertorganisation med god internationell erfarenhet av studier kring integritet och korruption. OECD gör regelbundet analyser på uppdrag från olika medlemsstater. Inte nog med det, OECD har en stående inbjudan för denna typ av studier. Syftet är att få till stånd bättre beslutsunderlag för den ekonomiska politiken.

Regeringen bör därför omedelbart göra en beställning till OECD och finansiera den på samma sätt som fallet var med den integritetsrapport som OECD publicerade nu i höstas om Sverige. Beställningen till OECD bör betalas i förskott – före riksdagsvalet i september 2026.

Det finns klara fördelar med att opartiska experter vid OECD genomför en sådan analys. Den skulle fördjupa debatten om villkoren för den svenska demokratin.

Den skulle kunna föreslå åtgärder för att dämpa riskerna för politisk korruption. En sådan studie publicerad på engelska skulle ge omvärlden ny kunskap om den svenska modellen. Det skulle dessutom bli svårare för en framtida s-regering att lägga ned ett sådant internationellt projekt. Signalen skulle då bli klar och entydig för alla: den svenska s-modellen bygger på politisk korruption.

Lars Jonung är seniorprofessor på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Har även varit ordförande för Finanspolitiska Rådet och forskningsrådgivare vid EU-kommissionen i Bryssel. Ekonomisk rådgivare till statsminister Carl Bildt i början av 90-talet. 

• Låga skatter byggde välfärden
• Den ”oberoende” socialdemokratin
• Coop + S är inget annat än politisk korruption
• Hur mycket får politiken kosta?

När S talar om att höja skatterna för att det behövs pengar i vård, skola och omsorg så är de inte helt ärliga. S gör av med en hel del pengar själva. S borde inte kallas en folkrörelse utan en bidragsrörelse.

Listan fortsätter med S i Malmö 65 miljoner, S Norrbotten 55 miljoner, S Kvinnoförbundet 44 miljoner, S Värmland 40 miljoner, S Dalarna 39 miljoner, osv.

Socialdemokraterna kallar sig Folkrörelse trots att bara 1,5 procent av intäkterna kommer från medlemmarna.