DEN GRÖNA BUBBLAN. EU-kommissionen föreslår att ge industrin mer tid att minska sina utsläpp i utbyte mot att mer av utsläppshandelns pengar ska gå till klimatomställningen. Kritiker kallar det en uppluckring av unionens viktigaste klimatverktyg, kommissionen kallar det en investeringsmotor. Samma dag lade kommissionen även fram en plan för att fördubbla andelen el i EU:s energianvändning.

Frågan om framtiden för utsläppshandeln – ett av unionens viktigaste verktyg för att minska klimatutsläppen – har varit en av EU:s mer kontroversiella under sommaren, med industrilobbyister och en grupp medlemsländer på ena sidan och en annan grupp länder, däribland Sverige, på den andra.

Så vill kommissionen ändra utsläppshandeln. Med sitt förslag på fredagen vill kommissionen sakta ner den årliga minskningstakten jämfört med det som tidigare planerats för att ge industrin mer tid att ställa om. Samtidigt fortsätter en del av utsläppsrätterna att delas ut gratis till företag även efter 2030 – men bara till de som investerar i att minska sina utsläpp i EU.

– Fri tilldelning betyder inte fria pengar. Hundra procent av de fria utsläppsrätterna måste investeras i utsläppsminskningar i Europa, sade EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra på fredagens presskonferens.

Sedan 2013 har EU:s utsläppshandel genererat över 270 miljarder euro.

 Så fungerar utsläppshandeln – och marknadsstabilitetsreserven

Grunderna

• En utsläppsrätt ger rätt att släppa ut motsvarande ett ton koldioxid.
• EU sätter ett tak för hur många utsläppsrätter som får finnas totalt (utsläppstaket). Taket minskar varje år med en bestämd procentsats, den så kallade linjära reduktionsfaktorn.
• Systemet omfattar drygt 40 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser: industrianläggningar, kraft- och värmeproduktion, flyg inom EES samt sjöfart.
• En del av utsläppsrätterna säljs på auktion, en del delas ut gratis till branscher som riskerar att flytta sin produktion utanför EU för att slippa kostnaden (så kallat koldioxidläckage).

Det som föreslås ändras

• Den årliga minskningstakten, kallad den linjära reduktionsfaktorn (LRF), ligger i dag på 4,3 procent (2026–2027) och höjs till 4,4 procent från 2028. Kommissionen föreslår i stället en sänkning till 3,7 procent 2031–2035 och vidare till 1,7 procent 2036–2040. Med oförändrat hög takt hade systemet nått noll kvarvarande utsläppsrätter omkring 2039 – nu förlängs det in på 2040-talet.
• Under perioden 2036–2040 får EU-kommissionen köpa in internationella klimatkrediter motsvarande upp till 2 procent, som sedan kan användas för att skapa extra utsläppsutrymme i ETS. En översyn ska göras 2033 för att säkerställa att krediterna håller tillräcklig kvalitet.
• Utsläppsrätter fortsätter delas ut gratis till industrin efter 2030, men bara till företag som tar fram och offentliggör en investeringsplan för utsläppsminskningar i EU. Gratistilldelningen har hittills varit schablonmässig och baserad på anläggningarnas produktionskapacitet – ofta har den varit större än vad som motsvarat företagens faktiska utsläpp vilket är en del av varför systemet kritiserats.
• Branscher som omfattas av EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM (som gör att importörer av vissa varor måste betala för utsläppen de orsakat vid tillverkning), fasas ut ur den gratis tilldelningen till 2038 – två år senare än tidigare planerat.

Marknadsstabilitetsreserven (MSR) MSR är en mekanism som ska hindra alltför stora svängningar i priset på utsläppsrätter. Hur många utsläppsrätter som faktiskt finns tillgängliga på marknaden styrs inte bara av LRF, utan också av hur många outnyttjade utsläppsrätter som redan är i omlopp – ofta förkortat TNAC (Total Number of Allowances in Circulation). Om TNAC är högt tas en andel av utsläppsrätterna bort från marknaden och läggs i MSR. Blir det i stället brist släpps utsläppsrätter tillbaka ut på marknaden igen. Kommissionen föreslår att sänka den andel som varje år förs över till reserven, från 24 till 12 procent, så att fler utsläppsrätter stannar kvar och kan handlas. Reserven ska liksom i dag styras av fasta volymregler, inte av priset på utsläppsrätter.

 Elektrifieringsplanen

• Mål: andelen el av EU:s totala energianvändning ska öka från 23 till 46 procent till 2040. Målet är indikativt och ska konsekvensbedömas som en del av kommissionens kommande energiunionspaket.
• Pris: kommissionen vill att elpriset senast 2030 högst ska vara 2,5 gånger högre än gaspriset för hushåll och högst dubbelt så högt för industrin. Ett lagförslag om nättariffer ska bland annat se till att el inte beskattas hårdare än gas.
• Lagring: utbyggd lagringskapacitet, från cirka 55 gigawatt i dag till 200 gigawatt 2030.
• Elmätare: minst 50 procent av kunderna ska ha smarta elmätare 2030, 75 procent 2033.
• Subventioner: kommissionen vill successivt fasa ut stöd till fossila bränslen, som i dag uppgår till omkring 97 miljarder euro per år inom EU.
• Beräknad besparing: om planen genomförs uppskattar kommissionen att EU kan spara upp till 260 miljarder euro per år i minskad fossil import till 2040, och att elproduktionskostnaderna kan sjunka med omkring 20 procent.
• För hushåll: en elbil kan enligt kommissionen vara upp till 78 procent billigare i drift än en motsvarande bensinbil. En värmepump kan sänka ett hushålls uppvärmningskostnad med upp till 60 procent jämfört med en gaspanna.
• Organisering: en ny allians ska samla myndigheter, industri och energibolag för att driva på elektrifieringen i praktiken.

 Sjöfart, flyg och avfallsförbränning

• Sjöfart: ett nytt stödsystem, kallat Smap, ska kanalisera mer pengar till branschens omställning till förnybara bränslen. Kommissionen uppger att det handlar om en ökning till omkring 15 miljarder euro per år, ungefär 8 gånger dagens nivå. Fler mindre fartyg omfattas av systemet: gränsen sänks från 5 000 till 400 bruttoton. Fler hamnar läggs till på listan över platser där fartyg riskerar att kringgå systemet genom omlastning till andra fartyg.
• Flyg: från 2029 omfattas flygningar som avgår från EES-länderoch landar i tredjeland inom en radie av 5 000 kilometer från EU:s geografiska mittpunkt, mätt från Frankfurt. Det gör bland annat att flygningar till Dubai och Istanbul omfattas, medan flygningar till USA och Kina även fortsatt undantas. Alla privatflyg, oavsett sträcka, ska betala för sina utsläpp. Om det internationella systemet Corsia visar sig tillräckligt ambitiöst kan omfattningen minskas igen efter en granskning 2032.
• Avfallsförbränning: sopförbränningsanläggningar tas in i systemet gradvis mellan 2031 och 2034 (25, 50, 75 och till sist 100 procent av utsläppen ska täckas av utsläppsrätter). Länder kan ansöka om undantag till 2035 om de uppfyller minst två av tre villkor: en motsvarande nationell koldioxidskatt, att landet är på väg att nå sina återvinningsmål, eller att landet är på väg att nå sina mål för minskad deponering.

***

• Pettersson på Facebook
• Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168