RÄTTSVÄSENDE. Lagar beslutas av riksdagen efter förslag av regeringen. Innan regeringen fattar beslut, exempelvis om att föreslå riksdagen att ändra en lag, måste den ge myndigheter och andra berörda möjligheter att yttra sig över förslaget. Processen inleds i allmänhet med att en utredning får i uppgift att lägga fram ett förslag. Utredningsuppdraget anges i utredningsdirektiven som kan vara mer eller mindre bindande när det gäller vad utredningen ska komma fram till. Utredningsdirektiven utformas av det ansvariga departementet och beslutas av regeringen.

• Utredningsuppdraget går ofta till en särskild kommitté eller till en ensamutredare, men det kan också lämnas till en myndighet. Kommittéer och ensamutredare har ofta hjälp av experter och referensgrupper som medverkar under arbetets gång men som inte ansvarar för det slutliga förslaget. Hur lång tid utredningsarbetet får ta beror på frågans karaktär, men är sällan mindre än ett år.
• När utredningen är klar med sitt förslag skickar departementet ut det på remiss till myndigheter, företag och organisationer som på olika sätt påverkas av förslaget. Remissinstanserna får i allmänhet tre månader på sig att svara, men både kortare och längre remisstider förekommer. Alla får lämna in ett remissvar, även de som inte finns med på departementets remisslista. Remissyttrandena blir en del av regeringens beslutsunderlag. De redovisas också i regeringens proposition till riksdagen.
• Innan regeringen lämnar sitt förslag till riksdagen begär den i allmänhet ett yttrande från lagrådet, som består av domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet granskar hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och till andra lagar, om det är ändamålsenligt och om det kan ställa till problem. Regeringen är inte skyldig att ta hänsyn till lagrådets synpunkter.
• När regeringen har lämnat sin proposition till riksdagen börjar en femton dagar lång motionstid under vilken riksdagsledamöterna kan föreslå ändringar i eller avslag på regeringens förslag om regeländring. Därefter skickas propositionen och motionsförslagen till det riksdagsutskott som har hand om frågan. När riksdagen har fattat sitt beslut kan den nya lagen träda i kraft. Då har det gått två år från det att utredningen fick sitt uppdrag.

Sverigedemokraterna vill att det ska gå snabbare att stifta nya lagar och att ändra befintliga än det gör i dag. Det säger SD-ledaren Jimmie Åkesson till Altinget. Han säger att det handlar om att säkerställa att det som kommer till uttryck i demokratiska val också får uttryck i praktiken.

Frågan blir en del av SD:s valmanifest och Åkesson säger att han kommer att driva den om han blir minister i nästa regering.

– För mig är det en viktig fråga. På det departement jag kommer att basa över så får vi testa olika sätt att effektivisera för att nå det här målet att demokratisera lagstiftningsprocessen, säger Åkesson.

-Pettersson säger att Svensk Förvaltningstradition har sin fördelar men snabbhet räknas inte dit…

Att det går att arbeta snabbare visade den så kallade ”Gymnasielagen”, lagförslaget lades fram av regeringen Löfven i mars 2018 efter att Miljöpartiet hotat att lämna regeringen. Den ledde till en spricka inom Alliansen, i och med att Centerpartiet stödde regeringens förslag som därmed antogs den av riksdagen 7 juni 2018 efter väldigt kort beredningstid och kort remisstid. Totalt kortare tid än tre månader och trots att lagrådet skrev ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas” 

***

• Pettersson på Facebook
• Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även  SWISHA till 0760 858 480

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168