SKOLAN. Skolminister Lotta Edholm (L) riktar en känga mot Socialdemokraterna och Skolverket, efter att Riksrevisionen konstaterat att för stora delar av skolundervisningen inte har vetenskapligt stöd.
Till DN säger ministern att utvecklingen pågått i uppemot 30 år. Hon menar att det är helt orimligt att myndigheten och utbildningarna inte lyckats få lärarna att förstå vilka inlärningsmetoder som bör användas.
– Socialdemokraterna gjorde inget åt det här, trots att man visste att problemet fanns.
Efter ett år på posten säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström att han håller med, och att man har avpublicerat hundratals forskningsartiklar som saknar relevans.
- Riksrevisionen: Brister i det stödmaterial som lärare får ta del av (Vi Lärare)
- Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för att stödja skolan med kunskap (Riksrevisionen)
Sammanfattning. Riksrevisionen har granskat regeringens och skolmyndigheternas arbete med att främja en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Granskningen visar att Skolinspektionen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har haft arbetssätt som medför en risk för att kunskapsunderlag baseras på ofullständiga eller subjektiva sammanställningar av forskning. Myndigheternas rutiner säkerställer därför inte att deras stöd till skolväsendet vilar på vetenskaplig grund. Myndigheternas stöd är dessutom fragmentiserat och svårt att hitta. I förlängningen kan dessa brister påverka undervisningen i skolan och innebära att elever inte når de kunskapsresultat som annars hade varit möjliga.
-Pettersson är inte med i något parti eller politiskt aktiv mer än på och med bloggen. Som konservativ har jag en grundinställning att samhällsförändringar ska ske så långsamt och försiktigt att man inte råkar slå sönder något som fungerar väl. Vi hade en bra skola och borde titta på vad som fungerade då, gå tillbaka och ändra/modernisera det som behövs försiktigt.
Tidö-regeringen föreslår en ny betygsskala på 1-10 utan en skarp gräns för godkänt. Så här beskriver de skalstegen:
- 1-3 mindre än godtagbara kunskaper
- 4-5 godtagbara kunskaper
- 6-7 goda kunskaper
- 8-9 mycket goda kunskaper
- 10 utmärkta kunskaper
Jag undrar vad alla gamla betygssystem gjort om det nya ”mer rättvist ska spegla elevernas kunskaper”, jag undrar om regeringen med flera inte ska ta ett steg tillbaka och fundera på hur skolan såg ut när den var bäst i världen och försöka gå tillbaka till det vi vet fungerade, med vissa moderniseringar. Nya betygssystem förändrar inget i grunden.
Skolbetygen 1897–1962 som delades ut från första klass och både höst och vårtermin. De betygen var kopplade till läroplanen och man fick betyg efter hur mycket man lärt sig. Det gavs även betyg i Ordning och Uppförande. Det gällde i 65 år.
| A | Berömlig |
| a | Med utmärkt beröm godkänd |
| AB | Med beröm godkänd |
| Ba | Icke utan beröm godkänd |
| B | Godkänd |
| BC | Icke fullt godkänd |
| C | Underkänd/Otillräcklig |
Perioden 1962–1994, gällde i 32 år
1962 års infördes i grundskolan och i 1966 års gymnasium och yrkesskola en femgradig relativ betygsskala. Dessutom togs betygen under den här perioden bort från de lägre årskurserna i grundskolan och ersattes av kvartssamtal.
Avsikten var enligt förordningen att betygen för samtliga elever i landet som läste en viss ämneskurs skulle fördelas så här:
5 – 7% Bästa betyg
4 – 24%
3 – 38%
2 – 24%
1 – 7% Sämsta betyg
Sedan kom en del ändringar…
- 1980: Siffersystemet 1–5 utan normalfördelning införs. Betyg ges från årskurs åtta.
- 1994: Bokstavssystemet införs. Betyg ges från årskurs åtta.
Perioden 1994–2011, gällde i 17 år
1994 infördes ett så kallat ett målrelaterat betygssystem, till skillnad från det relativa ovan. Eleverna fick betyg endast fyra gånger under sin grundskoletid. Betygskalan som användes var tregradig där: G – godkänd VG – väl godkänd MVG – mycket väl godkänd.
Betyg sätts efter den sexgradiga betygskalan A till F och här ska finnas preciserade kunskapskrav för varje nivå. Betygsskalan består av en sexgradig skala av betygen A – F. Betygen A – E är de godkända nivåerna och F motsvarar icke-godkänt.
- Betyget A motsvarar MVG
- Betyget B motsvarar ett betyg mellan VG och MVG
- Betyget C motsvarar VG
- Betyget D motsvarar ett betyg mellan G och VG
- Betyget E motsvarar G
- Betyget F motsvarar IG
Nu är det inte bara betygssystemen som ändrats i skolan och i samhället.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Som jag ser det är ordnig bland det viktigaste, är det bråk och stök,spelar det ingen roll vilken metodik man har.
Som nummer två är att eleverna är motiverade, det kan tex handla om att få bra betyg för att komma in på en utbildning eller nått så enkelt som att föräldrarna blir glada.
”Hon menar att det är helt orimligt att myndigheten och utbildningarna inte lyckats få lärarna att förstå vilka inlärningsmetoder som bör användas”.
Är det där vad Lotta Edholm anser är hon direkt olämplig som skolminister!
Skolmyndigheterna har i 30år förlitat sig på datorernas underbara värld.
Klart lärare vet vad som fungerar, men det var det länge sen nån brydde sig i!
Och inte något annat heller…..
På min skoltid 70 talet fick man sitta i obs klass om man inte funkade på visa lektioner samt att några lärare gav en ordentlig örfil på elever som var stökiga 👍 otroligt bra skolmat hade vi ochså 🙏 skolan fungerade väl på den tiden enligt mig! Ps jag satt i obs klassen i ett ämne för att inte störa för dom som ville lära sig något 👀 🇸🇪🇸🇪🇸🇪
Lotta, du ser överarbetad ut, höj din lön rejält och ta timeout nåt år så blir det bättre?
Finns många som vill ta över och förändra skolan.