3 thoughts on “Måndagsmelodin”

  1. Personligen har jag ”Sång om syrsor” som favorit:

    Jag kan inte längre höra syrsor, det är trist
    Men det är en överkomlig brist
    Syrsans sång är inte någon oersättlig sång
    men ändå jag minns en gång

    Det var då det var en vår, jag var knappa 17 år
    Och han var förstås min unge Casanova
    Han sa varmt och ömt
    Vad? Det har jag glömt
    Men det var nånting han lova’
    Evig kärlek, ja jag tror att det var nå’ sånt han svor
    Jag var drakens fånge, han var sagans prins
    Liksom vaknad nyss, utav prinsens kyss
    Jag såg honom i ögonen och syrsor sjöng sin serenad
    Jag minns att jag var glad, men det är också nästan allt jag minns

    En dag kan det hända, det kan hända ganska snart
    Tekniskt går ju allt med sådan fart
    Att vi kurar hop oss i ett skrymsle på vår jord
    Någon söker efter ord

    Det var då det fanns en värld, den var inte mycket värd
    Men den var vårt hem, och syrsor sjöng om kvällen
    Vårar kom i grönt, allt var ganska skönt
    Åtminstone på vissa ställen
    Nu har solen blivit skymd, i Aniaras isblå rymd
    Och vi tvivlar på att goda gudar finns
    Men jag minns en gång, syrsor sjöng sin sång
    För den som hade öra till att höra
    Kärlek, tro och hopp – ja, nåt vi då fann opp
    Men det är nästan allt jag minns

    https://youtu.be/e4quRE0UqFo

    Den för tankarna till ”Hur hamnade vi här”?

    4
    1
  2. En visa som berör, en evig grön. Fast inget går över riktig Finlandssvensk tolkning, som tex Erna Tauro och Bo Anderssons tolkning.

    3
    1

Kommentera