De flesta minns uppståndelsen efter Jimmie Åkessons debattartikel i Aftonbladet 2009, där rubriken löd ”Muslimerna är vårt största utländska hot”. I artikeln används ordet muslimer flertalet gånger, men det var Aftonbladet som valde ordet ”muslimerna” i rubriken och inte det ursprungliga ”islam”. Varför och hur vanligt är det att media rubriksätter och vantolkar för att uppnå egna intressen?
De som har skickat in insändare i tidningar har väldigt ofta fått se hur rubriken är en helt annan än den ursprungliga, hur vissa delar i texten tagits bort eller eller att den inte ens publiceras. Media har makten att göra så, men i vilket syfte gör de egna förändringar och kan kunden alltid tro på att det han/hon läser är sant?
2014 intervjuades Björn Söder i DN där Niklas Orrenius använde följande ord i ingressen. ”Samer, kurder och judar kan få leva i Sverige – men de är inte svenskar”. Orden gick virala och avskyn till både Söder och hela SD gick inte att ta miste på, men vad sa Björn Söder egentligen? Längre ner i texten säger han följande. ”Man måste skilja på medborgarskap och nationstillhörighet. De kan fortfarande vara svenska medborgare och leva i Sverige”.
Rätt eller fel? Tror ni att somalier i Rinkeby som reser hem på semester kallar sig svenskar? Tror ni att utlandssvenskar på Mallorca kallar sig spanjorer när de umgås med likasinnande?
Den här intervjun och den efterföljande debatten skapade reaktioner även utanför Sverige. Bl.a. reagerade Israels ambassadör i Sverige, men reagerade han på Björn Söders verkliga ord, DN:s något tvistade ingress eller den efterföljande debatten som innehöll många vantolknngar?
Hur som helst fick Söder stöd från ingen mindre än en samisk folkrättsjurist, som öppet deklarerade att samer inte är svenskar. ”Jag blir personligen nästan mer bekymrad när alla andra partier från höger till vänster tar debatten och säger att samer är svenskar – för det är vi inte”. Att media valde att fulvinkla stod än mer klart när P1 anmäldes till Granskningsnämnden för att ha felciterat Söders ord i DN:s intervju.
På Länsstyrelsens webbsida kan man läsa lagen om nationella minoriteter. Bland annat står följande defintion enligt Europaraådets ramkonvention och som fastslagits i Sveriges riksdag.
- vara en grupp med en uttalad samhörighet, som går att urskilja från den övriga befolkningen
- ha en religiös, språklig, traditionell eller kulturell särart, som den inte delar med andra
- ha en uttalad vilja att behålla sin identitet
- ha historiska eller långvariga band med Sverige
”Enligt den svenska minoritetspolitiken betyder det att det är individen själv som bestämmer om han/hon vill ingå i en nationell minoritetsgrupp eller inte”. Hade Björn Söder fel i de ord han sa 2009? Är inte sanningen den att samer, judar och andra minoriteter är svenska medborgare per defintion, men i hjärtat något helt annat?
Ett mer nutida exempel på hur media väljer att lägga orden i kundens mun efter egna intressen hämtas från Gefle Dagblad i fredags. På tidningens ledarsida lyser rubriken ”Pratet om tiggeriförbud är ett tramsigt SD-jippo”.
Antalet tillresta tiggare har minskat och det är nog både affärsinnehavare och kunder glada över. Ledarskribenten surar över att regeringen går vidare med ett tiggeriförbud, trots att deras egen utredare anser detta vara onödigt. Ingen i Sverige anno 2025 ska sitta utanför en butik och tigga pengar av andra, i synnerhet inte om personen ifråga kommer från ett annat land. När det gäller svenska medborgare ska så klart stat och kommun vidta åtgärder kring de som anser sig behöva tigga. När det kommer till tillresta tiggare och de finns fortfarande, är det regeringar och myndigheter i respektive land som har ansvaret, inte svenska myndigheter eller medborgare.
Fast varför använder ledarskribenten på Gefle Dagblad ordet ”SD-jippo” i rubriken? Syftar det till att skapa opinion mot SD och innebär det att ledarskribenten använder sin makt för att påverka kunden? Om så är fallet. Vad skiljer etablerad media från alternativ?
GD är en liberal tidning och alla vet att våra medier, inte minst ledarsidorna, har en slagsida åt det håll tidningen drar. Liberalerna är i princip mot ett tiggeriförbud och kommer att stå fast vid det även framledes. Även det andra liberala partiet, Centerpartiet, är emot ett tiggeriförbud. När de tillresta tiggarna var som flest införde flera socialdemokratiskt styrda kommuner ett lokalt tiggeriförbud. Katrineholm och Eskilstuna var två av dem. Eskilstunas Jimmie Jansson (S) ger fortfarande sitt fulla stöd till ett nationellt tiggeriförbud.
2018 var S, M och SD för ett förbud, övriga var emot. Står det sig än idag skulle ett nationellt tiggeriförbud röstas igenom med en klar majoritet i riksdagen, men S är nu S så….
Vi kommer att de närmsta året få se hur medierna lägger sig i politiken med fulskrivna rubriker och vinklade texter. Så frågan kvarstår. Kan man lita på allt som skrivs i etablerade medier och är alternativa medier verkligen mer enögda än andra?
Bara det att Media går op.partiernas ärenden är för djävligt i sig, Dessutom döljer dom
det inte heller idag. Det har klart accelerat sen idiotin att alla, via skatten ska bidraga
till deras enögdhet och deras framföranden av Kommunistexpos snedvridna åsikter.
Regeringen borde jobba för att införa TV o Radiolicensen igen. Valfrihet är mycket
viktigt på alla områden!
Att journalister (och rubriksättare) trixar med texter och uttalanden är en ständigt pågående process. Allt för att nå ett syfte. Därför tappar MSM kraftigt i förtroende.
”Pressen” gräver sin egen grav!
Jimmie Åkesson har haft rätt hela tiden. Skräpmurvlarna m fl tycks förbli korkade.
Svensk Media är ju dagens Pravda.
Björn Söder hade naturligtvis rätt men det är monumentalt otaktiskt att dryfta frågan med en ”journalist” från DN. Detta med att göra alla som rör sig i landet till svenskar är rätt säkert en kommunistisk idé då kommunismens yttersta mål är att utplåna alla nationaliteter och statsbildningar och inrätta prolitariatets diktatur.
Nation är förövrigt ett kollektiv av människor förenade av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, historia, kultur, traditioneroch sociala normer. Vilket ger att nationalitet är tillhörighet till en nation vilket i sin tur ger att svensk är mansperson av svensk nationalitet, svensk mansperson; i pl. äv. utan avseende på kön. Allt enligt traditionell tolkning hämtat från Forum för levande historia.
Att Sverige som stat beredvilligt går med på minoritetsgruppernas krav med särlagstiftning är inte bara urbota dumt utan utgör även en stor risk för den svenska nationen. Kom ihåg att Sverige var en nationalstat för blott femtio år sedan. Kom också ihåg att grupper som är för folkblandning ytterst sällan lever som de lär.