USA. För första gången på 60 år har en amerikansk president satt in nationalgardet vid protester – mot delstatsguvernörens och polisledningens vilja. Det som började som vanliga demonstrationer i Los Angeles har eskalerat. Men bedömare menar att det är just det Trump vill och att han ser en möjlighet att slå till mot sina politiska motståndare.

Sedan i fredags pågår demonstrationer i Los Angeles. Föremålet för protesterna är räder utförda av USA:s migrations- och tullmyndighet, ICE, mot invånare som uppges sakna uppehållstillstånd i USA. Över 100 personer greps under förra veckans insatser, de flesta av latinamerikanskt ursprung, enligt Kaliforniens guvernör Gavin Christopher Newsom grips folk på misstankar, efter hudfärg och utan arresteringsorder.

Initialt omringade demonstranter federala byggnader, blockerade vägar och ropade slagord. Men det dröjde inte länge förrän polisstyrkor drabbade samman med aktivisterna. Enligt rapporter kastades betongbitar och i minst ett fall en brandbomb mot polisen som svarade med tårgas och distraktionsgranater.

Under lördagen svarade USA:s president Donald Trump med att sätta in 2 000 medlemmar från nationalgardet. ”Om guvernör Gavin Newscum i Kalifornien och borgmästare Karen Bass i Los Angeles inte kan göra sina jobb, vilket alla vet att de inte kan, då kommer den federala regeringen att kliva in och lösa problemet med upplopp och plundrare, på det sätt som det borde lösas!”, skrev Trump i ett inlägg på sociala medier.

Efter presidentens besked tilltog protesterna i styrka. Under måndagen spred sig protesterna dessutom till andra delar av landet. Trump gav då svar på tal ännu en gång och sa att ytterligare medlemmar från nationalgardet kommer att mobiliseras.

USA:s nationalgarde är en militär reservstyrka med enheter i samtliga delstater. Förbanden kan sättas in vid nationella kriser, så som naturkatastrofer eller stora protester. Själva syftet för Trumps aktivering av styrkan, är alltså inte illegitimt.

Det uppseendeväckande är att det är USA:s president som har tagit beslutet. Normalt lyder styrkan nämligen under delstatsguvernören, i Kaliforniens fall, demokraten Gavin Newsom. Han har dock hållit fast vid att styrkan inte behövdes, utan att de lokala myndigheterna hade situationen under kontroll.

Presidenten har befogenheten att mobilisera nationalgardet enligt det som kallas Insurrection Act, vilket Trump nu har gjort. Men detta får endast ske om andra rättsliga medel inte räcker till. Vid lördagen hade protesterna visserligen lett till smärre våldsamheter, men omfattningen var inte i närheten av Black Lives Matter-protesterna 2020, då nationalgardet senast sattes in.

Vid totalt 30 tillfällen i USA:s historia har Insurrection Act åberopats. Oftast har det dock skett i samförstånd med delstatsguvernören. Att presidenten kallar in gardet mot guvernörens vilja är däremot väldigt ovanligt. Senast det skedde var 1965. Skillnaden då var att president Lyndon B Johnson kallade in nationalgardet i Alabama för att skydda medborgarrättsdemonstranter från delstatspolisen, som hade attackerat aktivisterna under det som kom att kallas Bloody Sunday.

Att som president Trump aktivera nationalgardet, inte för att skydda, utan för att stävja protester, är med andra ord unikt. Själv är han dock inte främmande för tanken. När Black Lives Matter-protesterna pågick runtom i USA 2020 uppmanade Trump guvernörer i flera delstater att aktivera nationalgardet. Han vände sig till och med till USA:s reguljära armé som dock vägrade. Då gick han dock inte så långt att han åberopade Insurrection Act.

I ett pressmeddelande under lördagen hänvisade den amerikanska regeringen till att ICE har störts i sitt arbete med att utföra utvisningar, ”vilket är grundläggande för att stoppa invasionen av kriminella i USA”, löd meddelandet undertecknat av Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt.

”Därför har president Trump undertecknat ett presidentmemorandum som innebär att 2 000 soldater från nationalgardet sätts in för att ta itu med den laglöshet som tillåtits växa”, står det vidare.

Det sistnämnda, att demokratiskt styrda delstater och städer präglas av laglöshet, är något som Donald Trump och Maga-basen har framhävt vid flera tillfällen.

Kaliforniens guvernör Gavin Newsom har gått på offensiven i sociala medier och uppmanat Trump att dra tillbaka trupperna. Han har också klargjort att han kommer att stämma Trumpadministrationen för draget. Gavin Newsom har upprepade gånger hävdat att Trumps plan hela tiden har varit att eskalera situationen genom att skicka in federala trupper, vilket ”han har lyckats med”, som Newsom skrev på X under måndagen.

The Economist skriver att Trumps motiv kan ha med rent och skärt maktutövande att göra. Han vill visa demokratiska fästen vad som kan hända om de hindrar honom från att genomföra sin strama migrationspolitik.

-Pettersson noterar att nationalgardet är mobiliserat även i det republikanskt styrda Texas och anledningen är densamma, protester mot migrationsmyndigheten, ICE, gripande av migranter, enligt Texas Tribune. Demonstrationerna sprider sig från kust till kust, enligt NBC News.

Donald Trump har haft makten 142 dagar den här mandatperioden och hittills har det inte gått så bra med hans vallöften.

• Migrationen över gränsen från Mexiko är i stort sett stoppad.
• Trump lovade fred i Ukraina och Gaza, men freden har inte kommit.
• Trump lovade att utvisa miljoner illegala immigranter (upp till 15-20 miljoner i april 2024), miljoner vid andra tillfällen. Här har Trump misslyckats, han kommer inte att lyckas utvisa mer än en liten del.
• Trumps bas sägs vara Maga-rörelsen, som lite grovt kan betecknas som lågavlönad arbetarklass i glesbygd. De blev lovade en gyllene tid men kan känna sig blåsta. Donald Trump leder en administration av rika och för rika. Hans lågavlönade ”bas” står samtidigt inför betydande ekonomiska försämringar.
• Korruptionen breder ut sig. Donatorer till Trump har ljuva tider. Fyra av de tio största donatorerna har nominerats till högt uppsatta poster i administrationen. Flera av företagen som donerade mest har också fått gynnsamma myndighetsbeslut med sig, visar en granskning av Wall Street Journal. Bland dollarmiljardärerna enbart i regeringen finns bland annat handelsministern Howard Lutnick, sändebudet Steven Witkoff, utbildningsministern Linda McMahon och sannolikt också finansministern Scott Bessent. Donald Trump och hans familjs förmögenhet har redan hunnit växa rejält under presidentperioden.
• Tullarna och Trumps handelskrig har hittills inte varit lyckade för någon, inte för USA eller resten av världen men förhandlingar pågår.
• USA:s förtroende hos allierade har sjunkit kraftigt och det kan bli dyrt för USA på sikt.

***

• Pettersson på Facebook
• Petterssons på X

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

• Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
• Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168