ENERGIPOLITIK. Regeringen tar vidare planerna på ny kärnkraft i Sverige och den ska finansieras genom stora statliga lån. Det uppger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) på en pressträff.
Förslaget gäller fyra storskaliga kärnkraftsreaktorer och ska finansieras med billiga lån, garanterad ersättning för elproduktion och riskdelning. Staten väntas stå för 75 procent av kostnaden genom lån. – Det här är ett begränsat, väl avvägt och ansvarsfullt stöd, säger han.
Oppositionen är som väntat kritiska:
- Birger Lahti, energipolitisk talesperson för V, säger att förslaget reser många fler frågor än vad de besvarar. – Det är som att de ber svenska folket att köpa grisen i säcken, säger han.
- Enligt Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén tycks regeringens primära mål vara att snabbt skriva ett kontrakt med någon före valet. – Regeringen vet inte vad den håller på med, de vet inte vad det kommer att kosta eller hur det ska finansieras, säger han.
Sverige är i behov av att säkra ny baskraft för att hantera effektproblemen. För att kunna utveckla hela elsystemet på ett balanserat sätt utifrån de rådande behoven är därför en risk- och finansieringsmodell för ny kärnkraft en motiverad åtgärd. Syftet med modellen är att möjliggöra ny kärnkraft, men också att den totala kostnaden ska bli så låg som möjligt. Det vi föreslår bygger på tre delar:
1. Tillgång till statens låga ränta. En kärnkraftsutbyggnad som motsvarar fyra storskaliga reaktorer innebär flera hundra miljarder kronor i investeringar. Det är svårt för enskilda företag att kunna låna så mycket pengar på marknaden. Om det skulle vara möjligt skulle det innebära höga räntekostnader som i sin tur driver upp produktionskostnaden för elen. Sveriges starka offentliga finanser med bland annat låg statsskuld gör att staten kan låna billigt. Genom att låta det bolag som bygger få låna till dessa förmånligare villkor underlättas konstruktionsfasen. När kärnkraftverket är färdigbyggt och börjar generera pengar kommer bolagen betala av lånen till staten.
2. Betalt för vad man levererar. Den långa livslängden för ett kärnkraftverk gör det svårt för investerare att prognostisera elpriset över den tidshorisont som krävs. Därtill får kärnkraften inte betalt för de systemtjänster den levererar. En garanterad ersättning för kärnkraftselen till producenten löser båda dessa problem och kan ses som en slags försäkring mot ett dysfunktionellt elsystem. Samtidigt sätts elpriset för hushåll och företag fortsatt på marknaden. Skulle det visa sig att elpriset blir lägre än förväntat gynnar det i sig hushållen och företagen brett, men man kan också få betala några femtiolappar i månaden för försäkringen. Den här sortens prissäkring förekommer i flera andra europeiska länder.
3. Säkra skattebetalarnas pengar och elsystemets funktionalitet. Modellen omfattar även en mekanism för att dela på både risker och vinster mellan staten och den som investerar. En mekanism för att dela risken bidrar till att sänka ägarnas avkastningskrav och därmed kostnaden för att producera kärnkraftsel. Därtill innebär kärnkraftsinvesteringar risker som ligger bortom företagets kontroll och hämmar investeringsviljan. Det är därför nödvändigt att staten är med. Riskdelningen ska också bidra till att säkerställa att projektet slutförs även om det skulle bli dyrare än förväntat. Det är också motiverat att staten och skattebetalarna får ta del av framtida vinster om projektet visar sig vara mer lönsamt än väntat mot bakgrund av att staten är med och delar risk.
Kostnaden att bygga reaktorer kommer vara stor och det kommer att ta tid. Men alternativet – att inte göra de nödvändiga investeringarna i vårt elsystem – riskerar att hota såväl jobb och välstånd, som säkerhet och omställning.
-Pettersson noterar Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén – ”Regeringen vet inte vad den håller på med…” och det menar Helldén att de visste när de lade ned sex fungerande reaktorer och stoppade bygget av två nya…
1000 miljarder kronor, lågt räknad kostade nedläggningen av kärnkraften
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
Vi behöver förstås kärnkraften för att slippa vägen mot ett underutvecklat land. De med skadliga åsikter för Sverige tyckte vi ska använda den teknik, som just nu inte finns för att klara energin. Northvolt och Stegra är två lysande men mörka exempel på vart vissa vill med Sverige.
Jag efterlyser en ordentlig konsekvensbeskrivning, där man synar de alternativ till elproduktion som förekommer i debatten. För- och nackdelar med vindkraft resp kärnkraft, som är de kraftslag som märkligt nog tycks stå emot varandra, trots att dom är så olika att det borde vara omöjligt!
Solpaneler är i sammanhanget helt ointressanta, då deras bidrag är nära noll, när elbehovet är som störst.
Många av dom som har åsikter, har inte ens begripit komplexiteten i frågan!
Få tycks känna till att vindkraft har en livslängd på 20, i bästa fall 25år innan ”första väldigt kostsamma reparation” krävs. Det innebär att stora delar av den vindkraft vi redan har i landet kommer att behöva omfattande renoveringar, redan innan nya reaktorer finns i drift, även om vi skyndar på.
Hittills har vindkraften kostat bortåt 300 miljarder. Att ersätta den kostar sannolikt minst lika mycket till. Vilka är intresserade av att renovera omkring 5500 vindsnurror med tvivelaktig lönsamhet?
Att lägga ~300 miljarder på vindkraft för ytterligare 20-25års drift är så otroligt korkat!
~5000MW baskraft ur 4 reaktorer i 60, eller ändå uppåt 80år låter svinbilligt i sammanhanget!
Var Svensk Media står i frågan framgår väldigt tydligt genom att lyssna på
nyhetskanalerna, tänk om dessa enfaldiga journalister kunde låta bli att
lufta sina egna personliga åsikter i frågor dom inte begriper?
Var fanns dessa Duktigpellar när vänstersörjan lade ner fullt fungerande
kärnkraft? Då höll dom låg profil, ingenting sades om dom kostnaderna?
Om vi stoppar ALLT bistånd så behöver vi inte låna så mycket
Det låter bra. Vi kan lägga ner SIDA för att finansiera lånet.
Börja bygg nu!
Daniel Helldén, MP sa även:” – De har inte gjort några konsekvensanalyser, inga samhällsekonomiska analyser.”
Och det ska komma från idioten vars parti inte förstod vad det innebar att själva stänga ner fullt fungerande kkv.