Riksdagen invänder inte längre mest mot EU-förslag

EU. Sveriges parlament har under många år klagat mest i EU på nya förslag från kommissionen. Men nu har ett annat lands parlament gått om. Svenska riksdagen har historiskt sett gjort klart flest invändningar mot förslag på nya EU-lagar för att de ansetts bryta mot den så kallade subsidiaritetsprincipen som säger att lagar ska stiftas så nära medborgarna som möjligt. Med andra ord att riksdagen anser att EU-förslaget bör dras tillbaka eller göras om, rapporterar Europaportalen.

Men när EU-kommissionen nu gjort sin årliga sammanställning över EU-arbetet i medlemsländerna för 2023 är riksdagen inte längre i topp. Istället var det de två kamrarna i Italiens parlament som gjorde flest invändningar mot nya EU-förslag: nio. Riksdagen gjorde under 2023 ”endast” fem invändningar. Tillsammans stod Sverige och Italien för närmare två tredjedelar av de 22 inlämnade subsidiaritetsinvändningarna.

Den svenska riksdagen invände mot EU-förslag om att bekämpa korruption, bekämpa sena betalningar i handelstransaktioner, samarbeta om beskattning, införa ytterligare regler för dataskydd och inrätta ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag och små och medelstora företag.

I överlägsen topp

Sedan 2010 har riksdagen lämnat in närmare 100 invändningar, och fått medhåll vid två tillfällen, mot att föreslagna EU-lagar bryter mot subsidiaritetsprincipen. De svenska protesterna är dubbelt så många som tvåan Frankrike och en femtedel av alla invändningar.

Om minst en tredjedel av medlemsländernas parlament (se faktaruta) gör en invändning mot ett förslag kan EU-kommissionen ompröva det. Det har skett vid tre tillfällen: 2012 om strejkrätt, förslaget skrotades, 2013 om Europeisk åklagare, förslaget ändrades och 2016 om utstationeringsdirektivet.

Varje land som har två kammare i sitt parlament har en poäng per kammare, till exempel Frankrike som har ett underhus och ett överhus. Länder med en kammare, som Sverige, har två poäng för den. Därmed har varje land två poäng, vilket ger totalt 54 poäng (27 x 2).

Om en tredjedel av parlamenten, motsvarande 18 poäng, protesterar utdelas ett gult kort. För polisiära och straffrättsliga frågor gäller en fjärdedel. Vi gula kort kan kommissionen besluta om den ska behålla, ändra eller dra tillbaka sitt förslag. Kommissionen måste alltid motivera sitt beslut.

Om minst hälften av parlamenten gör en sådan invändning utdelas ett så kallat orange kort måste kommissionen besluta om man ska behålla, ändra eller dra tillbaka det. Om kommissionen väljer att behålla sitt förslag måste den förklara för Europaparlamentet och rådet varför förslaget följer subsidiaritetsprincipen.

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

  • Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
  • Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

Kommentera