Regalskeppet Äpplet

HISTORIA. Äpplet var jämte regalskeppet Vasa ett av två stora örlogsfartyg som Sverige byggde i slutet av 1620-talet på uppdrag av Gustav II Adolf. Äpplet byggdes på samma varv som Vasa men slutfördes en aning senare och kom att ha något annorlunda proportioner samt var något större. Orsaken kan vara att en ny byggmästare, Hein Jakobsson, tagit över och modifierat skeppet sedan den ursprungliga byggmästaren Henrik Hybertsson dött 1627.

Regalskeppet Äpplet vs Vasa

Äpplet sjösattes 1629, mindre än ett år efter att Vasa Förlist på jungfrufärden den 10 augusti 1628 efter ungefär tusen meter. Vasa bärgades den 24 april 1961 och är nu museifartyg.

Äpplet blev ingen succé men användes bland annat 1630, när svenska armén skeppades över till Tyskland under Trettioåriga kriget. Trots att andra skepp var mindre valde Riksamiralen oftare dem, då de rörde sig bättre. År 1658 var Äpplet slitet och skadorna bedömdes för kostsamma att reparera. Efter nästan 30 år i bruk sänktes Äpplet utanför Vaxholm för att spärra av sundet som ett skydd mot fiender.

Marinarkeologer från Vrakmuseet fann i december 2021 ett stort skeppsvrak utanför Vaxholm. Under våren 2022 genomfördes marinarkeologiska undersökningar av vraket genom bland annat träprover och mätning. I oktober 2022 kunde som ett resultat Vrakmuseet bekräfta att det var regalskeppet Äpplet som de funnit utanför Vaxholm. Äpplet bedömdes vara relativt välbevarat även om delar av övre kanondäck rasat samman. Det var olika faktorer som gav vid handen att det var Äpplet som påträffats, bland annat att balklagren påminde om de på regalskeppet Vasa samt att eken som använts huggits ned i Mälardalen 1627, där även eken som använts för systerskeppet Vasa tidigare fällts.

Dykningar vid regalskeppet Äpplet utanför Vaxholm har resulterat i nya fynd, skriver museet Vrak i ett pressmeddelande. Dykningarna genomförs av marinarkeologer från museet i samarbete med marinen.

– Jag skrek något fult ord, säger marinarkeologen Jim Hansson, om när han fick syn på en stor skulptur som utsmyckat skeppet.

Ett av de nya fynden är en nästan fem meter lång hörnskulptur som nog har suttit i Äpplets akterspegel. Skulpturen har likheter med den grekiske halvguden Proteus. Det skulle i så fall innebära en intressant parallell till Äpplets systerskepp Vasa, där en staty av Proteus sitter i fören. Arkeologerna hoppas nu att figurerna ska lära oss mer om 1600-talets tankevärld.

Olikheterna mellan Äpplets och Vasas konstruktion kan också lära oss mer om 1600-talets skeppsbyggarkonst.

– Man visste inte hur man skulle bygga så här stora skepp. Det var trial and error, säger marinarkeologen Patrik Höglund.

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

  • Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
  • Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

3 thoughts on “Regalskeppet Äpplet”

  1. Fartygen byggdes i en ålder av nytänkande inom fartygs byggnation.
    Därtill bestämde höga ämbetsmän, inte experter. Lite som i dag alltså.

    15
  2. Fascinerande hur man kunde åstadkomma olika storslagna verk under historisk tid. Verktyg och maskiner(?) fanns ju inte i någon större utsträckning. Alla hantverkare hade en enorm kunskap inom sitt område. Imponerande.

    16

Kommentera