HISTORIA & TRADITON. Söndag 3 mars 2024 är det dags för det 100:e Vasaloppet i ordningen. 2022 var det 100 år sedan det första Vasaloppet genomfördes, men då det klassiska loppet varit inställt vid tre tillfällen (1932, 1934 och 1990) avgörs alltså det 100:e Vasaloppet i ordningen söndag 3 mars 2024. Färden går från Berga by i Sälen, 90 kilometer ner mot den klassiska målportalen i Mora.

Meritlista för Mora-Nisse
OS-guld i St Moritz 50 km 1948
VM-brons i Rumford 50 km 1950
3 segrar på 4 starter i Holmenkollen (18 och 50 km 1947 och 50 km 1951)
17 individuella SM-guld
20 lagguld i SM (varav 2 i stafett)
9 Vasaloppssegrar på 10 starter (1943, 1945, 1946, 1947, 1948, 1949, 1950, 1951, 1953)
1 andraplats i Vasaloppet (1944)
Utmärkelser för Mora-Nisse
”Alla tiders skidkung” 1944
Svenska Dagbladets bragdmedalj 1944, för ”den första SM-trippeln i Boden”.
Prinsens plakett 1944
Stora Grabbars märke (nr 14)
Holmenkollenmedaljen (1952), som andre svensk genom tiderna
Fler än 1,8 miljoner deltagare har åkt i mål i något av Vasaloppets olika lopp sedan starten 1922. Men egentligen föddes tävlingen ytterligare 400 år tidigare, med bara en enda person. Vasaloppet går nämligen längs den sträcka där en viss Gustav Vasa flydde från danske kungens soldater.
År 1521 stannade Gustav Eriksson – under sin flykt undan den danske kungen – i Sälen och återvände till Mora för att leda upproret mot ockupationsmakten. Gustav Eriksson enade så småningom riket och blev Sveriges första kung, mer känd under namnet Gustav Vasa. Sälen är med andra ord inte enbart startplats för världens största motionslopp, utan också startpunkten för hela vårt lands historia.

Snödjupet har varit stabilt i Vasaloppsspåret under 100 år. I år varierar snödjupet från runt 100 cm i Berga, Sälen till 25 cm i Mora.
Siljansfors försökspark i närheten av Mora har mätt snödjupet ända sedan år 1922. Det är samma år som det första Vasaloppet kördes.
Var femte vinter har haft liten snötillgång. Snödjupet den 1 mars har i genomsnitt varit 41 centimeter i Siljansfors (röd trendlinje i diagram 1), men variationerna är stora från år till år. Vasaloppet blev inställt på grund av snöbrist år 1932. Det är det enda år hittills utan snötäcke i statistiken från Siljansfors. Även 1990 ställdes Vasaloppet in på grund av snöbrist, trots att snödjupet då var tio centimeter.

Under sammanlagt 21 av 100 vintrar har det varit kris med liten snötillgång, vilket är mer än var femte vinter. Dessa är dock relativt jämt utspridda över hela perioden. Den längsta perioden med snöfattiga vintrar följdes direkt av den längsta perioden med stabila vintrar. Den senaste snörikaste vintern under Vasaloppets historia var 2018. Även om snödjupsmätningarna i Siljansfors visar en svag trend mot mindre snö på senare år, är den långt ifrån signifikant. Det vill säga – det går inte att utesluta att det är en ren slump åt vilket håll trenden går.
– Det finns alltså inget som talar för att det kommer att vara en större brist på snö i Vasaloppsspåret i den närmaste framtiden i alla fall, mer än vad vi kan förvänta oss av med den naturliga mellanårsvariationen, säger Ola Langvall, försöksledare vid enheten för skoglig fältforskning, Sveriges lantbruksuniversitet.
Pär Holmgren, f.d. TV-meteorolog, numera Miljöpartist har inga många år sagt att snön kommer att försvinna och för att förhindra det vill han införa diktatur.
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
- Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
- Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
Du kan även SWISHA till 0760 858 480
IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168


Skulle aldrig mer kunnas köra Vasaloppet enl en dåre nere i Bryssel. 3 tokjävlar försökte hindra målgången dessutom. Samma dårar igen alltså….
Rebellerna har missuppfattat det här med upplopp.
Hur många manliga åkare är iklädda vita fotsida ”kaftaner” eller ”klänningar”?
Hur många av de kvinnliga åkarna är iklädda något av följande plagg ?
* hijab, sjal som täcker håret, halsen och axlarna. Förekommer i olika färger, mönster och tyger.
* chador, plagg som täcker hela kroppen utom ansikte, händer och fötter. Vanligen svart.
* abaya, ytterplagg som täcker hela kroppen utom ansikte, händer och fötter. Vanligen svart
* niqab, ogenomskinlig slöja som täcker ansiktet utom ögonen. Vanligen svart.
* burka eller chadri, plagg som täcker hela kroppen inklusive ansiktet och ögonen. Vanligen ljusblå.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hijab#Typer_av_sl%C3%B6jor
Beundrar dessa som bara orkar ta sig genom detta lopp. Skulle inte ens tänka tanken, fast jag vet några som gjort det. Oj! Såg nu att såna där våtmarks dårar var inne för att störa. Lås in dom någonstans
Hur många manliga åkare är klädda i vita fotsida kläder/kaftaner samt hur många kvinnliga åkare är iklädda …
* hijab, sjal som täcker håret, halsen och axlarna. Förekommer i olika färger, mönster och tyger.
* chador, plagg som täcker hela kroppen utom ansikte, händer och fötter. Vanligen svart.
* abaya, ytterplagg som täcker hela kroppen utom ansikte, händer och fötter. Vanligen svart
* niqab, ogenomskinlig slöja som täcker ansiktet utom ögonen. Vanligen svart.
* burka eller chadri, plagg som täcker hela kroppen inklusive ansiktet och ögonen. Vanligen ljusblå.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Hijab#Typer_av_sl%C3%B6jor
Trenden som visas här är en sammanfattning av de till synes slumpmässiga variationerna över en period av hundra år. Att kalla trenden i sig en slump, d.v.s. att det vore lika sannolikt att den gick åt andra hållet, blir rätt konstigt. Den går ju åt det håll den går, snömängden har minskat en aning över de hundra åren, det är det som har hänt.
Det viktiga i sammanhanget är att det är rätt liten förändring och att årsvariationerna är mycket mycket större. Men en viss grad av uppvärmning kan knappast uteslutas. Men domedagen är inte nära och Vasaloppet kan åkas.
Mora-Nisses medelåktid för hans Vasaloppssegrar åren 1943-1953, var 5.48.56 med genomsnittshastigheten 15,48 km/t, (obs! med den tidens skidor och valla). Drygt 70 år senare, 1921 genomfördes det snabbaste Vasaloppet hittills, av Tord Asle Gjerdalen, med rekordtiden 3.28.18,4, vilket ger en medelhastighet på 25,92 km/t.
– uppgifter hämtade från:
”Fantastiska fakta, rekord och kuriosa om Vasaloppets 100-åriga historia, en guldgruva för den som vill studera statistik och rekord.”:
https://www.vasaloppet.se/om-oss/historia/rekord/
”Vasaloppslegenden åkte på träskidor under fem timmar. Stavar i kolfiber och slimmad tävlingsdräkt. – Du blir inte en bättre skidåkare för att du köper en massa dyra grejer, kommenterar Janne Stefansson, sjufaldig Vasaloppsvinnare och den som åkt snabbast av alla – på träskidor.” (…är inledningstext från låst artikel i Dala-Demokraten).
…och om Vasaloppet 1965, berättar Vidar Viksten, som deltog:
”Janne Stefansson vann i vanlig ordning, för fjärde gången i rad, totalt vann han sju (7) Vasalopp! Hans tid var 4 timmar och 45 minuter 3 sekunder. Tiderna låter blygsamma idag, men då får man komma ihåg att alla åkte på träskidor. Plastskidor, glidparaffin och strukturer var ännu obekanta begrepp”:
https://www.jarkvisslefilm.se/lidenstidning/42_februari_07/vasaloppet.pdf