Livsfarligt haveri med vindkraftverk i Ayrshire, Skottland

ENERGIPOLITIK. Ett häpnadsväckande ögonblick när stormen Gerrit slet isär ett vindkraftverk i vindstyrkor på runt 24 m/s, starkare i byarna, genom delar av Storbritannien. Bilder visade att vindsnurran i Ayrshire, västra Skottland, satte fart och bladen lossnar och kastas över ett till synes öde fält i motsatta riktningar, rapporterar Daily Mail.

Högljudda brak hörs när skräpet landar på marken, medan kala träd som omger den ensamma turbinen blåser fram och tillbaka.

Stormen Gerrit förde med sig tung snö över delar av Skottland som, tillsammans med kraftiga vindar och kraftigt regn, skadade elnäten i landet när nedfallna träd, grenar och annat skräp landade på kraftledningar.

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

  • Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
  • Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

10 thoughts on “Livsfarligt haveri med vindkraftverk i Ayrshire, Skottland

  1. Sundsvalls Tidning den 25 december:
    …några rader av någon som fått nog av s.k. ”grön el” genom vindkraft och skrev den här insändaren som börjar med:
    ”Granen står så grön och grann i stugan, grön el, grön omställning, grön industri. Nu skenar utbyggnad av vindkraft och det har börjat få en sån negativ påverkan så att människor måste lämna sina hus och hem för hälsans skull. Vem driver på den här utvecklingen och hur grön är den?
    Pengar tjänas, bolag går i konkurs och folket och naturen står med konsekvenserna. Är det rimligt att låta privata storföretag bygga för egen vinning så till exempel vår bygd får 15 vindkraftverk per kvadratmil? Är det rimligt att kommuninnevånarna ska betala den här gröna industrivågen med sina pengar, sin fritid, sin hälsa?”
    https://www.st.nu/2023-12-25/vindkraft-hotar-framtida-livsmiljon-i-glesbygden

  2. Nedan för er som orkar läsa några utdrag ur en ”Teknisk beskrivning” gjord av WSP för Stena Renewable 2020. Hela dokumentet här,

    https://srenergy.se/app/uploads/2019/09/Bilaga-C.-TB.pdf

    Alltså vilket vansinne, hur i h-vete kan något sådant här få fäste överhuvudtaget. Bara oljeförbrukning, mängden betong, vägar, transporter, ingrepp i naturen, ja listan kan göras lång.
    Att benämna tekniken som fossilfri borde vara straffbart!

    KONSULT
    WSP Environmental Sverige
    Box 13033
    402 51 Göteborg
    Besök: Ullevigatan 19
    Tel: +46 10 7225000
    WSP Sverige AB
    Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wsp.com

    5.3 KEMISKA PRODUKTER
    De kemikalier som hanteras i vindkraftverken är hydrauloljor, smörjoljor, smörjfett och eventuellt antifrysmedel i kylsystem. Vanligast är att utrustningen i vindkraftverken är luft- och/eller vätskekylda. Vissa tillverkare använder glykol som antifrysmedel i kylvätskan. Därutöver förekommer olika kemikalier som används i underhållsarbetet, såsom avfettningsmedel, lim, färg osv. Totalt innehåller vindkraftverkets växellåda ca 1000 liter smörjolja och ca 200 liter hydraulolja. Ett vindkraftverk som saknar växellåda innehåller totalt ca 300–400 liter olja (hydraul- och smörjolja). För föreslagen vindkraftetablering kan turbiner både med och utan växellåda bli aktuellt.
    Vindkraftverken kontrolleras löpande och service utförs normalt en gång per år enligt anvisningar från verksleverantören. Varje år tas oljeprov för att se oljans status och om den är i behov av ytterligare rening (utöver kontinuerlig filtrering) eller eventuellt byte. I möjligaste mån renas oljan och byte kan därmed undvikas. Ett oljebyte sker ungefär vart tredje till femte år beroende på oljekvalité och slitage som ger upphov till försämrad oljekvalité. Förutom oljor och smörjfetter används under löpande drift mycket små mängder kemikalier.

    7.5.3 Betong
    För byggnation av fundament krävs betong och armeringsjärn. Totalt beräknas ca 750–850
    m3 betong att krävas per gravitationsfundament och ca 280–350 m3 för ett bergförankrat, beroende på verkets dimensioner och markens beskaffenheter. En etablering med 20 verk innebär således att mängden betong kan variera från allt mellan 5 600 m3 till 17 000 m3 beroende på fördelningen mellan de två fundamenttyperna. En betongbil lastar ca 7,5 m3 om den ska trafikera vägar med bärighetsklass 1 (BK1), vilket innebär att ca 750–2 300 transportrörelser kommer att krävas om samtliga verk förankras med gravitationsfundament. Ett bergfundament kräver ca 200 m3 betong vilket innebär att transportbehovet minskar kraftigt om ett antal av vindkraftverken kan förankras genom bergfundament. Total beräknas ca 400 transporter med betong om samtliga 20 vindkraftverk istället förankras med bergfundament.

    34
  3. Om man visar detta för propellerPer, surMärta & Lorentz Tokfnatt så kommer dom förneka att detta har skett överhuvudaget, Miljöpartistisk logik.

    40
  4. Först gnistregnet sedan det maxade snurret. Förlorade mekaniken sin bromsförmåga i första skedet måntro?

    25
    • Lrs.

      Förmodlgen flöjningen som ballat ur, och inte första gången heller det händer?

      12
  5. Vindsnurrorna är som alla miljöpartister och annat vänster folk
    SNURRIGA I derras mentalt sjuka huvuden

    44
    1
  6. MP-snurror är livsfarliga samt enormt miljöförstörande. Vet idioterna hur mycket betong och armering det går åt till en enda av dessa idiotiska projekt? Naturligtvis inte då man skiter fullständigt i detta….

    53
  7. Fula och farliga för människor och djur.Dom vindsnurror som är nära bebyggelse för ett ständigt vinande ljud som knappast kan vara bra för folk som bor i närheten.Sedan har vi snurrorna som man placerat ute i vattnen.Hur påverkas fisket av dom vibrationerna som uppstår ? Nej,riv ner eländena och satsa på ren kärnkraft istället om vi i framtiden ska ha en vettig och billigare energiförsörjning…..

    58
    • Maya har helt rätt som skriver: ”vindsnurror som är nära bebyggelse för ett ständigt vinande ljud som knappast kan vara bra för folk som bor i närheten”

      Anna Johnsson bor intill Grimsås vindkraftspark och berättar uppgivet om helvetet att tvingas leva med oljudet och vibrationerna som vindkraftverken alstrar: “Det känns som att ha flyttat in på en flygplats. Nu vill jag bara flytta härifrån, men vem skulle vilja köpa vår fastighet?” Anna och hennes grannar har konstaterat att ingen vill ta ansvar – frågan om bullerstörningar bollas mellan kommuner och regioner.
      https://youtu.be/-SXxJUvK7CA?si=EHXqRIOjZ3wgo4p5

      Fem andra filmer med liknande berättelser:
      1. Stellan och Emmelina i Simonstorp
      2. Susanne Hjelm i Godegård
      3. Barbro Loborg i Uppvidinge
      4. Elisabeth Norman i Edet
      5. Ellinor Ericsson i Landsbro
      https://rvno.se/filmberattelser/

Kommentera